Att flytta med en 1,5-åring

Note to self: flytta aldrig mer. Gör det bara inte! Klart jag visste att det skulle vara jobbigt, men wow.. Själva flytten är nu förbi, men vi lever fortfarande i ett flyttkaos. Daniel jobbar om dagarna och jag tar hand om Oliver, så det går väldigt långsamt att packa upp och fixa allt färdigt. Som tur har vi ändå fått mycket hjälp av min mamma som kört från Ekenäs flera gånger för att hänga med Oliver när vi har åkt till Drumsö för att tömma bostaden. Vi bestämde nu dessutom att köpa städhjälp för den gamla bostaden för att underlätta livet en aning.

Några dagar innan själva flytten kom Sonja, Joni och Elliot för att titta på det nya hemmet och hjälpa med några lådor. I en veckas tid förde vi lådor och saker varje kväll. När själva flyttdagen kom var det främst de största möblerna kvar att flytta. Det kändes som ett bra beslut av oss! Dessutom köpte vi flytthjälp för de stora möblerna. Kan verkligen rekommendera Muuttolegendat om man känner att man vill göra det lättare för sig.

Någonstans där bakom alla flyttlådor finns ett kök.

När Oliver äntligen hade somnat kring 21 öppnade Daniel och jag en flaska champagne och pustade ut på vår balkong. Då visste vi inte ännu hur hemsk natt vi hade framför oss. Oliver vaknade med 30 minuters mellanrum hela natten igenom, trots att vi tog honom i vår säng. Han grät och jag hade så dåligt att vara. Jag tänkte att vi nu har förstört honom när vi flyttat från hans första hem, hans tryggpunkt. Nästa dag såg vi att han hade fått en ny tand, så det var nog inte bara ångest över flytten som höll honom vaken.

Äntligen en egen trädgård! Det är fortfarande en djungel, för det är såklart inte högst på prioritetslistan. Men på veckoslutet hinner vi kanske rensa lite? Oliver är mycket fascinerad över (och ibland lite rädd för) alla humlor, flugor, sniglar, skalbaggar han hittar i trädgården.

Jag ser fram emot att bekanta mig med våra nya hemtrakter. Än så länge verkar det verkligen härligt. OM jag någonsin mer kommer att flytta i mitt liv så måste jag komma ihåg att göra det i maj/juni. Det är svårt att vara på dåligt humör och stressad när naturen visar sin vackraste sida. Helt tydligt är det möjligt, men det gör det kanske hela lite lättare. Även om det har varit jobbigt har vi nog också verkligen njutit av vårt nya hem. Varje dag är vi alla tre helt förundrade att vi verkligen får bo här. Det känns nästan för bra för att vara sant. Men det är sant och här bor vi nu och flyttar inte bort pålääääänge.

Nycklarna till nya hemmet

Nu har vi fått nycklarna till vårt nya hem! Vi har åkt dit nästan varje dag för att föra lådor och saker. Varje gång vi är där blir jag mer och mer förälskad i huset. Oliver älskar också att vara där, vilket är ett gott tecken.

Gården ser ut som en djungel, men när vi har fått alla saker flyttade över så tar vi tag i det projektet. Det blir så spännande! På lördagen sover vi första gången i vårt nya hem!

Åh älskar den här vyn!

Och vårt äppelträd. Så idylliskt!

Pavlova, fotboll och grannar

Knoppar har förvandlats till löv, häggen har redan börjat blomma och snart slår väl syrenen också ut. Det är med andra ord försommar nu. Eller? Hursomhelst så har jag försummat bloggen på sistone. Det känns som att det har hänt mycket, men ändå inte. Vi är mitt inne i en flytt, vilket inte är det lättaste med en vild 1,5-åring. Men det blir nog bra! Och vi är alla så ivriga inför flytten. Om en vecka sover vi första natten i vårt nya hem. Längtar så!

Vi har fortsatt att träffa vänner utomhus. Bland annat på Casinostranden och i olika lekparker. Skönt att det nu blir varmare så att man kan vara lite socialare igen. Överlag känns det som att det finns hopp om ett normalare liv. Det är säkert inte länge kvar tills jag får vaccinet! Daniel fick vaccin redan för flera veckor sedan, eftersom han hör till riskgruppen.

Sedan firade vi såklart morsdag! Det var min andra morsdag som mamma. Jag fick läsa tidning i sängen medan pojkarna fixade frukost. Så fick jag egen tid medan de plockade vitsippor till mig. Jättefina Marimekko-koppar fick jag också som gåva. På eftermiddagen kom min mamma på besök och Daniel hade lagat en utsökt pavlova! Jag blev riktigt bortskämd hela dagen. Lyxigt!

I maj började Oliver spela fotboll! Varje vecka samlas samma grupp i min gamla hemstad och sparkar boll, lär sig nya saker och leker. Väldigt roligt men också lite kaotiskt. Gruppen består av barn i åldern 1-3.

Vi har också hunnit vara några dagar i Vichtis. Då fanns det ännu vitsippor och knappt några blad på träden. Det ser säkert så somrigt ut nu. Jag vet inte när vi nästa gång hinner åka dit när vi nu har så mycket med nya hemmet, men snart är det sommar och då blir det nog mer tid för utflykter och stugbesök.

Här leker Oliver med sin kompis Saga som är en månad yngre än han. Så trevligt med vänner som har barn i samma ålder!

Oliver är alltid så ivrig hos sin morfar, för där finns så massor olika duplon och andra leksaker. På sommaren ska vi kanske ut och segla med morfars segelbåt. Hur kommer det att gå med en 1,5 åring som knappt orkar sitta stilla? Ett äventyr blir det åtminstone!

Vi hann också äta middag hos Daniels bror och flickvän som bor i samma husbolag som vi. I ungefär ett halvt år hann vi vara grannar. Synd att vi inte kommer att vara det mer om en vecka! Vi hade en så rolig kväll hemma hos dem och blev bjudna på en så god middag. Nästa gång blir det grillkalas hemma hos oss!

Bästisdygn

På lördagen checkade Sonja och jag in på hotell, det var nämligen dags för ett bästisdygn! Jag fick hotellvistelsen som en födelsedagsgåva av henne i december men vi valde att vänta tills maj för vår efterlängtade Staycation. 15.5 råkade dessutom vara våra bådas namnsdag, Sonja och Sofia (mitt mellannamn). Som hotell valde vi Hotell Helka, nära Kampen.

Efter incheckningen köpte vi mat och gick till en park där vi satt länge och pratade om allt mellan himmel och jord. Så viktigt med tumistid!

Och om några veckor föds Sonjas baby! Så ljuvligt! En liten sommarbebis.

Vi firade att det äntligen blivit sommar genom att äta goda glassar på en uteservering. Det kändes lite som en miniresa när vi kunde gå omkring i sommarhelsingfors, prata ostört och bara leva utan någon tidtabell eller ansvar.

I vårt hotell ordnades det en konstutställning i vissa rum. Konstutställningen hör till projektet Purkutaide. Idén bakom projektet är att det finns så många utrymmen i världen som ligger tomma och oanvända och samtidigt finns det konstnärer utan ställe att utöva sin konst, så de valde att slå ihop dessa två och visa upp konst i bland annat tomma hotellrum. En superbra idé och trevligt program såhär i coronatider när man inte vill trängas med andra på konstmuseum.

På kvällen köpte vi en massa godis och snacks, knäppte på en film och pratade till midnatt innan vi somnade i krispiga hotellakan. Följande morgon fick vi äta en god hotellfrukost. Så mycket energi vi båda fick av ett bästisdygn!

Date night!

När vi blev föräldrar lovade vi varandra att vi skulle ha date night minst en gång i månaden. I början var det faktiskt lättare att hålla det löftet, men sen ändrades allt på grund av coronan. Men nu på lördagen var det äntligen dags för ett restaurangbesök i Helsingfors! Oliver fick bli hemma hos oss med min mamma.

Vår date night var på Fiasco by Ultima, en italiensk restaurang nära salutorget. Det var länge sedan vi varit ute och äta på kvällen. Mycket välkommet alltså! Vi började med varsitt glas prosecco. Och så babblade vi igenom hela kvällen.

På grund av corona och restriktionerna i Finland var det ett lite annorlunda restaurangbesök. Vanligtvis skulle vi väl ha börjat äta kring 19, men nu fick man inte längre dricka en droppe alkohol efter klockan 18. Vi ville gärna dricka vin till maten, så vi hade ett bord reserverat till oss redan klockan 16.30 (!!).

Menyn var så välplanerad och maten så utsökt! Vi var otroligt nöjda med allt.

Efteråt gick vi en stund omkring i Helsingfors, tog sedan metron till Drumsö och hoppade på ett par elskotrar. Det var första gången jag åkte med en sådan och oj så roligt det var! Där flög vi omkring i den ljusa vårkvällen, mätta, lyckliga och skrattiga innan vi smög in i lägenheten och lovade varandra att göra det snart igen.

Oliver 1,5 år

Den sjunde maj fyller Oliver ett och ett halvt år. Varje dag förundras jag över honom och hur mycket en så liten person kan veta, känna och göra. Vi har inte besökt rådgivningen sedan han fyllde ett år, så jag har ingen aning om hans mått, men så liten är han ju inte längre. Jag skulle gissa på att han väger närmare 15 kg? Det känns dessutom som om han skulle ha haft någon växtspurt den senaste veckan, vilket skulle förklara de oroliga nätterna.

Det här inlägget är kanske mer för mig själv, så att jag har något ställe att skriva upp detaljer om honom. Jag har varit så dålig på att fylla i hans babyböcker eller skriva ner anteckningar om honom. Jag tänker att det är sådant jag nog alltid kommer att minnas, men hjärnan är ändå inte så pålitlig trots allt, så bäst att skriva ner lite minnen då och då.

SÖMN

Han har sovit i eget rum sedan han var ca 10-11 månader gammal? Vi har haft perioder med bra sömn (utan uppvak) men de senaste veckorna har sömnen igen lidit. Det har nog helt tydligt varit något som stör honom, något som värker. Antingen växtvärk eller tandvärk. Det har ibland hjälpt när vi har gett värkmedicin, men inte alltid.

Vi brukar lägga honom klockan 19 och oftast sover han redan 19.30, men ibland blir det till närmare 20. Om han somnar senare vaknar han tidigare. Vi brukar lägga honom i sängen och sitta bredvid tills han har somnat. Det skulle vara skönt att kunna lägga honom i sängen, släcka lampan och gå ut. Kanske det skulle vara bra för honom att kunna somna självständigt utan oss bredvid sig. Då skulle det kanske inte bli lika många rop på natten? Nuförtiden vaknar han nästan varje morgon mellan 6-6.30. Förr sov han till 7.30. Jag är ingen morgonmänniska, så det börjar ta på krafterna att vakna 6 varje morgon. Men när jag återvänder till jobbet i augusti är det ju ändå något som jag måste göra varje dag, så lika bra att vänja sig vid det.

Han brukar sova sin dagssömn 11.30-12 tiden. Han sover oftast 1-1,5 timme på dagen.

MAT

Det är skönt att vi har fått ett barn som njuter av mat. Själv var jag inte sådan, men Daniel har alltid älskat mat. Nästan allt duger och nuförtiden äter han samma mat som vi. Det är nog inte helt lätt att få ihop våra mattidtabeller på kvällen. Daniel och jag brukar äta middag när Oliver äter sin kvällsgröt ca 18.30. Då får han alltid smaka på vår mat. Hans favoriter är makaronilåda, bolognese och carbonara.

SPRÅK

Det är så fascinerande att följa med Olivers språkutveckling. Han var väldigt tidig med sina första ord och “babblade” väldigt mycket som baby. Jag blir alltid lika förvånad när jag märker hur mycket han förstår. Sådant som jag inte ens tycker att vi har lärt honom, så har han snappat upp någonstans. Språk är nog så otroligt! Och dessutom är det så roligt att han pratar lika mycket svenska och finska. Det är mycket enklare nu med honom när han kan kommunicera vad han vill ha och göra. Nu har han också börjat säga ett par ord efter varandra, “pappa nukkuu”, “mamma istu”, “mamma komma” osv.

RÖRLIGHET

Oliver tog sina första steg utan stöd när han var 1 år och 1 månad. Och efter det gick det fort. Nu älskar han att springa, klättra, sparka boll, dansa. Varje gång han hör musik börjar han dansa. Det finns nog inget roligare! Jag tror han har lärt sig sina fina dance moves från sin pappa. Varje dag har vi en liten discostund här hemma.

ANNAT

Det fanns ett skede när han var baby som jag tänkte att han kanske skulle bli blyg, som jag var. Men nu säger han högt och tydligt hej och vinkar hej då till andra barn i parken, tar kontakt efter en stund och babblar och ropar högt när han har bekantat sig en stund med omgivningen. Trots att han är så vild och vill helst springa och vara i farten, så är han ändå väldigt kärleksfull och kommer ibland och ger en lång kram. När han kramar eller pussar en, säger han högt “mmmmm” och sedan måste han springa till den andra föräldern och ge en lika lång kram. Det är så gulligt hur rättvis han är.

Oliver älskar pingviner, böcker, fåglar, bollar, musik, spadar och Musse Pigg. Det bästa han vet är att springa på stranden, utforska naturen, dansa till musik och se på fåglar. Han är fortfarande ganska ljushårig, trots att både jag och Daniel är ganska mörka. Han har sitt eget utseende, även om han liknar både Daniel och mina bröder när de var små. Det ska bli så roligt att se hans reaktioner på det nya hemmet och på sommaren. Jag tror han kommer att tycka om att åka båt och att vara i skärgården, där han får beundra alla fåglar och plaska i havet.

Vappen 2021

Tänk att vi nu redan är inne i majmånad. Det betyder att det snart är sommar och att vi snart flyttar till vårt nya hem! Så spännande! Varje dag planerar jag trädgården och inredningen i mitt huvud. Idag får vi dessutom åka till det nya hemmet för att mäta lite grejer. Så konstigt att vi inte varit där sedan vi gick på visning i mars. Hur såg det ens ut där? Kommer huset att vara lika fint som vi minns det? Det får vi väl se om några timmar! Det blir också roligt att se trädgården nu utan all snö.

På fredagen firade vi Valborg här i Finland. Solen sken och vi åkte hem till Sonja och Joni för att grilla och umgås.

Det var så roligt att se småpojkarna leka med varandra på riktigt. De var ivriga över såpbubblor, ballonger och sockermunkar. Jag minns själv hur roligt det var att fira vappen när man var liten. Föräldrarna satt länge vid matbordet och pratade, medan vi barnen klädde ut oss eller hade vattenkrig på gården. Antagligen i en glad sockerfylla av alla godsaker vi vräkt i oss.

Sonja och Joni bjöd på jättegod plockmat som smakade sommar. Härligt med grillmat. Så fint att igen få fira en till högtid med de här vännerna!

Drumsöhemmet

Nu är vår lägenhet till salu. Det känns spännande men också lite sorgligt. Det var ju där allt det stora hände!

Vi flyttade in i februari 2019. Vi var så otroligt ivriga och förväntansfulla. Nu hade vi äntligen en egen balkong, mer utrymme, tre rum, stora fönster, ett vardagsrum som badade i ljus också på vintern. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet med den lägenheten. Så mycket älskade vi den att vi gick med på att överleva en stor rörsanering, bara vi fick bo där, i den lägenheten och på den ön.

Det var i den lägenheten som graviditetstestet för första gången visade positivt. Bara ett par veckor efter att vi flyttat in. Något magiskt var det ju med den lägenheten, tänkte jag. Och den bostaden blev Olivers första hem. Jag minns fortfarande så tydligt de där första sekunderna i vårt hem när vi plötsligt var tre. Vi hade precis kommit hem från sjukhuset och det kändes så overkligt att vara hemma igen. Daniel sprang omkring i lägenheten och checkade alla rum för att kolla om det var för kallt eller varmt. En mycket stressad och orolig pappa var han de där första stunderna, sött.

Det var i den lägenheten Oliver tog sina första steg, hade sina 1-årskalas och lärde sig att säga mer än mamma och pappa. Vi firade julafton, nyår, 30-årsfödelsedagar, första mors- och farsdagar. I två år och tre månader hann vi skapa våra mest värdefulla minnen där och därför känns det lite vemodigt att lämna det bakom oss. Men också fint att någon annan snart kan skapa minnen för livet i den lägenheten. Och att vi snart får flytta till vårt drömhus!

Blåsippor och kaffe i solen

Förra veckan åkte jag med Oliver till Ekenäs. Vår lägenhet kommer snart till salu, så vi flydde från Drumsö för att fotografen skulle få ta bilder ifred. Det blir spännande att se hur det går med försäljningen. Vem kommer att bo här efter oss?

I Ekenäs var det 14 grader i skuggan och det kändes nästan som sommar, trots att träden var kala. Oliver var mycket förtjust i Lejonparken. Jag längtar efter att åka till Ekenäs på sommaren då glasskioskerna har öppnat och träden har fått sina löv.

Den här gången blev det bara ett dygn i Ekenäs, men vi stortrivdes och fick så mycket energi av det.

Vi hann måla med vattenfärger, baka bullar (okej min mamma bakade men vi åt av dem), dricka kaffe i solen, gunga och klättra i lekparken. Mysigt!

Havet och trädgården

Veckorna springer iväg. Nu är det plötsligt fredag igen? Jag tycker det hela tiden är fredag! Men hellre så än hela tiden måndag. Förra veckoslutet var som ett helt vanligt veckoslut. På fredagen badade vi bastu, på lördagen lekte vi på Casinostranden och på söndagen åkte vi till våra nya hemtrakter för att bekanta oss med området.

Det var väl 10 grader varmt och solen sken. Det kändes som vår. Ca femton minuters promenad från huset vi kommer att flytta till finns den här stranden. Ljuvligt med en sandstrand så nära oss!

Oliver var inte stilla en sekund. Det blir nog inte många lugna stunder på stranden på sommaren. Men ändå roligt att kunna gå dit för att leka!

Jag är så glad över att vi flyttar så nära havet! Annars skulle jag nog ha mer ångest över att lämna Drumsö. Havet är inte lika nära som vi nu har här på Drumsö, men ändå ser vi det från fönstret och vet att det finns där, en kort promenad ifrån oss. Det gör mig glad. Och förväntansfull. Jag börjar nu bli otålig och vill planera och fixa i vår trädgård! Förr har jag verkligen inte klarat av att ta hand om enkla krukväxter, men de senaste två åren har något ändras och nu älskar jag att ta hand om växter! Och de verkar dessutom må bra hos oss och växa fint. Och det ska bli så roligt att fundera ut vad vi ska plantera och odla på vår gård. Snart, snart..