Mullholland drive

losangelessss

dandyla

danielmullhollan

la

hollywood

Vi går fortfarande omkring och förundras över att vi verkligen är tillbaka här igen. Det känns bättre än vad vi hade kunnat förvänta oss. Men nu tycker jag att vi borde trycka på en paus-knapp, för tiden går alldeles för fort.

Bilderna är tagna från Mullholland Drive från vår första dag. Idag kommer vi att få en närmare titt på Hollywood-skylten då vi hajkar i Griffith Park. Det är en molnig dag, men ändå nästan 20 grader varmare än hemma i Finland.

Våfflor och Getty Center

IMG_8491

Vår första dag här i Los Angeles började med en promenad till ett mycket populärt våffelställe som råkade befinna sig några kvarter från vår airbnb-lägenhet. Vi har ätit där en gång förut, men då besällde jag helt fel rätt. Vem beställer en sandwich när man är på en restaurang som heter Bru’s Wiffle – A Waffle Joint? Den här gången var jag lite smartare och åt en utsökt och lite spicy våffla med höna, salsa och ost. Mycket bra!

IMG_8494

IMG_8497

IMG_8505

Efter frukosten körde vi ca 15 minuter för att komma till The Getty Center. Det störde oss att vi inte hade besökt stället trots att vi hade varit en månad i LA.

IMG_8527

Stället var helt amazing. Vi funderade länge på om vi skulle åka till Getty Center eller Getty Villa, men efter lite googlande bestämde vi oss för Center. Villan får vänta tills nästa gång!

IMG_8535

IMG_8557

Getty Center var en superbra start på vår resa. Vi båda var mycket förtjusta i stället! Otroliga vyer över hela LA, en kaktus garden, sol och värme, samt fin arkitektur. Det bästa med besöket var ändå fotografiska avdelningen med en mycket intressant och aktuell utställning som kritiserade massmedian. Uställningen heter Breaking News: Turning the Lens on Mass Media. Konstnärer hade bland annat klippt ut bilder från tidningar och sammanställt bilder på lyckliga amerikanska familjer ihop med brutala krigsbilder från Vietnam-kriget. 

IMG_8598

IMG_8612

garden

vallmo

Efter Getty Center (som förresten var gratis!) körde vi till Mullholland Drive, men det får ni se senare, eftersom jag nu måste göra mig redo för vår andra dag i soliga Kalifornien.

Hello California

prosecco.JPG

Bådas väckarklockor börjar ringa hysteriskt och vi reser oss från sängen med lätta steg. Att åka på resa är nog den enda rimliga orsaken till att vi vaknar på gott humör innan klockan ens slagit fem på morgonen. Stora blöta snöflingor dalar ner på oss och fastnar i våra hår när vi drar våra kappsäckar genom Helsingfors. Staden sover och det enda man hör är spårvagnens gnissel. Vi konstaterar båda att vi inte kommer att sakna det här ruskiga vädret. Det ska bli skönt att komma till värmen, tänker jag när jag tittar ut på det finska landskapet från det lilla fönstret i flygplanet. Innan vi ens har hunnit lyfta har Daniel somnat. Han sover djupt och ibland sneglar jag orolig på honom när han i sömnen nästan lutar sitt huvud mot granntantens axel. Daniel vaknar när vi landar i Stockholm.

Vi går ombord på det nya, moderna Norwegian-flyget. Flyget är nästan fullbokat och redan efter några minuter minns jag varför jag hatar att flyga. Jag tänker irriterat att det nog bara är en viss sorts människor som fäller ner sina ryggstöd på flygstolarna utan att fråga personen bakom om det är ok. Jag känner mig instängd. Jag läser på Kepler och försöker sova lite, utan framgång. Daniel ser på tv-serier som han har med på sin Ipad. Flygplanet surrar och för oljud. Varje timme kollar jag hur mycket det är kvar av flyget. Tiden går så långsamt.

När det har gått sju timmar känns det som om vi snart är framme, trots att det fortfarande är tre och en halv timme kvar. Jag försöker sova för en fjärde gång, men allting är så obekvämt. Jag avundas verkligen människor som lyckas somna var som helst. Det hade underlättat så mycket och tiden hade gått så mycket fortare. Jag försöker och försöker. Till slut förvandlas jag till en av där irriterande människorna: jag fäller ner mitt ryggstöd. Allting är så situationsbundet och det är så lätt att bortförklara sitt eget beteende, hinner jag tänka innan jag slumrar till och äntligen somnar.

När vi kommit genom säkerhetskontrollen och fått våra väskor stiger vi ut i den varma luften. Vi hoppar på en buss som tar oss till bilhyrningsstället. Först är jag irriterad, trött och illamående efter den långa resan, men när vi åker en bit och jag ser palmerna och staden jag saknat faller alla bekymmer bort. Vi får välja en liten, vit bil som vi lägger våra väskor i. Vi hoppar in i bilen och börjar köra. Vi åker längs 405 och pekar och skrattar och förundras över känslan av att vara tillbaka. Det känns som om vi aldrig åkt härifrån. 

Nu är det tjugosex timmar sedan vi startade vår resa och sammanlagt har jag sovit 45 minuter. Inatt kommer jag att sova extremt djupt och vakna så lycklig som man bara kan vakna.

17948460_10155014777400867_1714159627_o

23 – Sommaren

img_6650

Det känns verkligen konstigt att gå igenom sommarfoton såhär kvällen innan jul, men på ett sätt är det också ganska roligt. Medan jag går igenom sommarens händelser håller Daniel på att förbereda lite julmat och den klassiska julmusiken stormar ut från vår högtalare. Ljusen brinner glatt och under julgranen ligger redan några klappar och trycker.

Jag måste nu redan varna att det här inlägget kommer att innehålla en massa foton.

sommarboken

cambridge

I juni åkte jag med Sonja och hennes mamma till Cambridge. Det var en mysig liten universitetsstad.

cambridge2

londontrappa

Efter ett par dagar i Cambridge åkte vi till London. Det var tredje gången Sonja och jag besökte London tillsammans. Det har blivit lite av en tradition att åka dit med jämna mellanrum.

ljusro%cc%88ttvichtis

svanensommar

Under sommaren besökte Daniel och jag våra bådas sommarställen som skämde bort oss med pastellfärgade sommarkvällar.

ska%cc%8ane

ska%cc%8ane2

ska%cc%8ane3

ska%cc%8ane4

Sedan åkte Daniel och jag till Skåne för att hälsa på hans pappa med familj. Vi åkte längs vallmoängar, hälsade på får, åt goda middagar i ett stämningsfullt växthus, spelade sällskapsspel och besökte stranden.

ko%cc%88penhamn

ko%cc%88penhamn

Efter några dagar i Skåne tog Daniel och jag tåget till Köpenhamn där vi stannande ett par nätter.

polttare

polttare2

Den sextonde juli var det äntligen dags för Sonjas polttare. Herregud så nervös jag var kvällen innan! Jag var stressad att hon skulle vara misstänksam och rädd att något skulle gå fel. Men hon och alla andra verkade trivas, så jag tror att det var en lyckad dag och kväll.

regnba%cc%8age

frukostpa%cc%8abryggan

sonjasfo%cc%88dis

fo%cc%88rlovning

Den trettionde juli kommer för alltid att vara en av de viktigaste dagarna i mitt liv. Det var då Daniel gick ner på knä och överraskade mig med ett frieri. Här har jag skrivit mer om den dagen. 

fo%cc%88rebro%cc%88llopet

brideochmaidofhonor

Det här var sekunderna innan Sonjas och Jonis vigsel. Förväntansfullt, pirrigt och nervöst.

kusintra%cc%88ff2

kusintra%cc%88ff3

kusintra%cc%88ff4

I slutet av augusti ordnade vi kusinträff i form av kräftskiva på allas vår gemensamma holme i Porkala. Kvällen var mycket lyckad och det var roligt att umgås igen med nästan alla kusiner. Vi har tillbringat alla våra somrar tillsammans sen vi var små, så man kan lätt säga att vi har ganska mycket gemensamt och många fina minnen tillsammans.

15658843_10157959186215174_1490229969_o

En av de bästa sakerna med sommaren var att Fia kom hem från Australien och att vi lyckades ordna en kväll då Fia, Julia och jag träffades. Vi åt pizza på Alfons och drack vin på Löyly. Ett mycket bra koncept! Jag hoppas det blir en tradition.

15696640_10157959186525174_1755579983_o

Två nätter i Köpenhamn

Det verkar som att den här bloggen plötsligt förvandlats till en höstblogg. För att undvika det kan jag visa några bortglömda bilder från sommarens lilla resa. Det känns verkligen som en halv evighet sedan vi åkte från Skåne till Köpenhamn, men det är ju faktiskt över tre månader sedan.

ska%cc%8ane

dandy

smo%cc%88rga%cc%8asar

Vi avnjöt en sista frukost, sade hej då och hoppade sedan på tåget som tog oss till Köpenhamn.

ko%cc%88penhamn

ko%cc%88pis

gubbe

park

tra%cc%88d

m

slott

daniel.jpg

Köpenhamn var lika trevlig som alltid. Det var störtregn, åska, Nyhavn, gratis jazzkonserter, solsken, rödvin i parken, shopping, hummus (<3), lugna promenader och mera regn just då vi skulle ta oss till flygfältet.

30.7.2016

I arton dagar har jag burit på en stor hemlighet och nu är det äntligen dags att avslöja den.

IMG_0951

Den trettionde juli firade Daniel och jag vår 7-årsdag på min happy place i skärgården. På dagen fick jag sitta i solen och läsa medan Daniel skämde bort mig med en lyxig frukost. Efter det gick vi på en promenad runt ön och märkte att vi var helt ensamma på hela holmen. Det var märkligt, eftersom det oftast kryllar av hundar och människor där. Plötsligt kom Daniel på idén att vi skulle simma till grannholmen (som är obebodd och hör till släkten). Jag har alltid haft litet obehag för djupa vatten och varit allmänt rädd för att simma, men det lät som ett roligt äventyr så jag gick med på det (men bara om vi kunde simma med flytvästar på, så äventyrlig är jag). Så hoppade vi i och började simma. Strömmarna under oss var starka och halvvägs till holmen fick jag panik.

Daniel lugnade ner mig och till slut intalade jag mig själv att det blir bara värre om jag hyperventilerar, så jag stillade min ångest och fortsatte att simma. Väl framme var jag alldeles skakig, men så glad att jag hade vågat.

När vi kommit tillbaka till vår holme åt vi romsmörgåsar uppe på öns högsta klippa, så att vi kunde blicka ut över farleden. Efter det föreslog jag att vi skulle gå ner till stranden, närmare havet. Vi klättrade ner och satte oss på mitt favoritställe på hela ön. Solen spred ett gulaktigt sken över skärgården. Vi drack rödvin, åt ärter och sedan svängde Daniel om sig för att gräva efter sitt årsdagskort från väskan. Jag drack en klunk rödvin och tittade på måsarna som stred om en fisk, och när jag tittade tillbaka stod han plötsligt där. På ett knä! Med en svart ask i handen! Han visade ringen och sade en massa vackra ord om mig och vår relation och frågade om jag vill spendera resten av mitt liv med honom. Jag blev så överrumplad och överraskad och började gråta av lycka. Havet glittrade i bakgrunden då Daniel placerade ringen på mitt finger och vi lovade att vara varandras för evigt.

Resten av kvällen var vi helt virriga, chockade och nykära. Vi ringde till våra föräldrar, skålade i cava, kallade varandra för ”fästman” och ”fästmö” och tog ett dopp i solnedgången.

IMG_0992

IMG_1026

IMG_1029

IMG_1069

Det var den finaste dagen i mitt 26-åriga liv och jag kommer aldrig att glömma den.