Leksaker från 80-talet

Det kändes så nostalgiskt att gå igenom mina och brödernas gamla leksaker och barnböcker från 80-90-talet. Vi fick en stor låda med gamla bilar, duplon och legon som får bli Olivers när han är tillräckligt gammal för att leka med så små leksaker. Förra veckan passade jag på att tvätta leksakerna trots att det är en tid tills han kan leka med dem. Så nu har han en hel låda som väntar på honom i stugan!

Överlag försöker vi hitta billiga, secondhand saker till stugan så att vi inte alltid behöver släpa med oss så mycket hemifrån. Min svärmor har till exempel varit så snäll och köpt en begagnad vagn och Daniels styvpappa har köpt en begagnad flytväst! Det finns en hel del grejer att fixa ännu men vi har åtminstone de största grejerna; vagn, bilstol, säng och kläder.

Första semesterveckan

En veckas avkopplande semester har vi nu bakom oss. Veckan gick väldigt fort men ändå kändes det som att vi hann njuta ordentligt på stugan. Jag har nog aldrig ätit lika mycket jordgubbar som den här sommaren! Men de har varit så goda och det är ju bra med vitaminer. Vi har åkt båt, badat bastu, läst i solen, spelat spel, grillat och ätit frukost på bryggan. Allt som man ska göra på en semester. Igår kom vi tillbaka till stan och jag gick i duschen för första gången på en vecka, fräscht! Vi mötte min bror och hans kompis för en middag i centrum och sedan gick vi på bio. Bra kontrast till vår vecka på stugan. Nu ska jag göra mig färdig för dagens program; bröllop vid havet!

Vecka 27

Det känns så otroligt skönt med semester nu när termometern visar 27 grader i skuggan. Jag vet inte hur gravida kvinnor klarade sig förra året då hela sommaren var en evighetslång värmebölja. Jag söker mig till skuggan för att läsa böcker och svalkar mig då och då inne i stugan som är iskall tack vare den bästa uppfinningen; luftkonditioneringen. Hemma på Drumsö skulle det säkert vara väldigt svettigt just nu. Och för att inte tala om vårt förra hem inne i centrum där det alltid var så otroligt hett på somrarna. Jag klagar verkligen inte utan njuter för fullt. Det ska väl bli svalare nästa vecka, så man får väl passa på.

Mitt mående har varit bra om man inte räknar med tröttheten. Jag är så sjukt trött hela tiden. Jag har aldrig i mitt liv varit såhär trött som jag är nu varje dag. Morgnarna och dagarna går bra men senast kring 16-tiden börjar jag gäspa och vid 17-18 sover jag i 1-2 timmar om jag har möjlighet, vilket jag nu har haft på semestern.

Magen växer så det knakar och det är svårt att hitta en bekväm ställning när man ska sova eller se på tv-serier. Oliver sparkar och vänder sig ofta och det känns som att han har väldigt lite utrymme där i magen nu, så jag förstår inte hur han ska rymmas där ännu i 13 veckor? Enligt olika appar borde han vara ca 32 cm lång nu! Det känns ändå absurt att en 32 cm lång baby bor inne i min mage. När ska man bli van vid den tanken?

Nu ska jag sluta blogga och hoppa in i båten för att åka på en båtutfärd och äta lunch på ett sommarcafé. Skönt!

Efterlängtade semester

På fredagen efter jobbet skrev vi båda våra automatiska “Out of Office”-meddelanden, stängde datorerna och packade bilen. Det var äntligen dags för semester! Nu ska vi tillbringa en hel vecka här i Vichtis och vi kunde inte ha tajmat det bättre med tanke på värmeböljan som de lovat till denna vecka. Nu kan man äntligen njuta av sommaren och vila när det behövs.

När vi firade vår första bröllopsdag

När man har varit gift i ett helt lyckligt år så måste man ju förstås fira! I början av året planerade vi lite att åka på någon resa och fira bröllopsdagen utomlands. Vi tog en vecka semester kring årsdagen men när vi var i Japan i mars och jag mådde ganska dåligt på grund av graviditeten och kände att jag verkligen behövde en hel vecka att koppla av i Vichtis, så bestämde vi oss för att fira bröllopsdagen i Finland istället. Det var ett perfekt beslut och 16.6 vaknade vi upp till en av de varmaste dagarna.

Vi åt en lyxig frukost på vår terass, lyssnade på podcasts, läste böcker i solen och bara njöt. Under frukosten delade vi även ut varandras gåvor. Jag gav Daniel en klocka med ingravering och Daniel gav mig en iPad (!!!). Herre gud så bortskämd jag blir. Jag är nu helt besatt av min iPad och han hade tänkt på allt; en extern keyboard så att jag kan blogga, en hdmi-kabel så att jag kan koppla den till tv:n och se på serier och en Apple-penna så att skärmen inte blir smutsig. En perfekt gåva!

När vi hade simmat och solat färdigt packade vi en liten picknick och tog båten ut på sjön.

Sedan grillade vi god mat, stekte plättar, badade bastu och talade om hur lyckat vårt bröllop var. En väldigt fin första bröllopsdag!

Recept: Daniels sommarpasta

Du behöver:

– Färsk pasta

– Körsbärstomater (helst olika färger)

– Mozzarella di Bufala

– Hönfiléer

– Vårlök

– Rostad vitlökskrydda

– Extra virgin olivolja

– En halv citron

Gör såhär:

Skär grönsakerna i bitar och grilla hönan (om du inte har grill kan du steka hönan). Koka upp pastavattnet (rikligt saltat). Låt hönan vila i minst fem minuter efter att den har grillats. När pastan har kokat färdigt ska du lägga den i en skål och hälla olivolja och vitlökskrydda över pastan. Blanda ihop allt och lägg till vårlöken och tomaten. Riv mozzarellan för hand. Blanda ihop allt. Skär upp hönan i lämpliga bitar och släng den in i pastan. Pressa citronsaft över hela pastan. Voilá! Avnjut tillsammans med ett kallt glas vitvin eller med kallt bubbelvatten eller coca cola om du inte kan dricka alkohol, som jag. En superenkelt men sjukt god pasta som passar bra en het sommardag.

Vecka 19

46,1 % av graviditeten är avklarad, så snart är jag halvvägs. Tiden gick verkligen som långsammast i början. Nu springer tiden iväg och magen den bara växer och växer!

På måndagen hade jag en läkartid och där lyssnade vi igen på babyns hjärtljud. Jag blir alltid lika glad! Och nu i skrivande stund ligger jag på sängen i Vichtis och känner hur det sparkas och härjas inne i magen. Jag började känna av rörelserna redan kring vecka 14-15 men i början var det svårt att avgöra om det faktiskt var rörelser eller inte. Och nu har rörelserna blivit allt tydligare för var dag som går. Om fjorton dagar får vi veta om det är en liten flicka eller en liten pojke som bor och växer inuti min mage. Så spännande!

Trivial pursuit, snö och syrenbusken

Trots att det senaste blogginlägget publicerades för fem dagar sedan känns det ändå som om jag lite glömt bort och försummat den här bloggen. Kanske för att det enda jag nuförtiden bloggar om är enstaka Japan-inlägg då och då. Det ska ske en förändring på den fronten och från och med nu ska jag börja blogga aktivare igen. Innan det måste vi ju catcha up och gå igenom vad som har blivit obloggat på sistone:

På långfredagen åkte vi till Vichtis. Det kändes som en evighet sedan sist! Något av det mysigaste med Vichtis och vår stuga är att på gården finns en liten kota där man kan grilla lax över öppen eld eller t.ex. steka plättar om man vill! Vi använder den ganska sällan men på påsken stekte vi lax tillsammans med Daniels mamma och styvpappa.

Då var det så varmt att man kunde äta årets första frukost utomhus (i skrivande stund tittar jag ut från fönstret i vår stuga och ser snöflingor dala ner… i maj!).

Det var så skönt att vara ett förlängt veckoslut i Vichtis. På söndagen behövde vi inte åka hem, utan kunde stanna kvar och fira påsk. Daniels bror och flickvän kom också till Vichtis och vi hade påskäggsjakt och spelade Trivial Pursuit, som har blivit en tradition då vi alla är samlade.

Lördagsfrukost i vårt nya hem. När slutar jag kalla det för vårt nya hem? Vi har nu bott där i tre månader, så det känns ännu relativt nytt.

Första drinken ute på vår egna balkong! Det känns så lyxigt med en hel egen balkong som dessutom har kvällssol.

Sen har vi också haft lite gulligt och glatt besök av vänner som kom på lunch!

Och så kom vappen och första maj!

Vappen (30.4) firade vi hemma hos vår kompis Niklas som hade 30-årsfest och på första maj tog vi metron till Kajsaniemi och drack bubbel med halva svenskfinland. Nästa år kommer första maj att vara på en fredag, då måste man ju ordna något stort och festligt!

Och nu är vi här! I nutid. I vår lilla stuga i Vichtis med en kopp kaffe i handen och snö utanför fönstret. Jag vaknade klockan fyra på natten till ett himla fågelkvitter och förstod inte alls var jag var. Jag hann undra över hur det kan höras såhär högt fågelkvitter på Drumsö, men sedan insåg jag att jag var här; mitt i naturen och att det var ljudet av naturen som blomstrat till liv efter en lång vinterdvala. Framför stugan har vi en syrenbuske som jag älskar! Förra året missade jag tiden då syrenerna blommade ut på grund av all bröllopsplanering och förberedelser. Det här året får jag verkligen inte missa det. Trots att det snöar har buskens knoppar nu slagit ut, så jag tror inte att det är så många veckor kvar tills blommorna dyker upp!