Vecka 7

Det enda som får mig att tåla vintern i Finland är dagar som dessa; ett tjockt duntäcke har lagt sig över hela landskapet, solen skiner och man kan gå på promenader på isen, snön glittrar till i solskenet och allt är så vitt och vackert. När det blir kväll målas himlen i någon mjuk pastellnyans och man kan sitta inne och värma sig med yllesockor och en kopp varm kakao.

vinterivichtis

På lördagen kom vi hit till Vichtis för en natt och möttes direkt av ett strålande vinterväder. Vintern märks inte lika tydligt inne i stan. Här ute i naturen känner man varje årstid på ett helt annat sätt än i centrum. Och varje gång jag kommer hit märker jag hur lugn, harmonisk och nöjd jag blir. Jag har alltid velat bo inne i stan, så den här tanken att vilja bo mitt ute i skogen är ganska främmande. Men som tur behöver vi inte välja, utan kan komma hit till naturen åtminstone en gång i månaden.

Den här veckan har igen gått så galet fort förbi. Och jag har varit ovanligt trött varje dag och kväll. Lördagens och dagens vackra väder var nog veckans räddare. Annars hade jag bara googlat resor och klagat; “kan inte det snart bli vår?!”. Eller okej, det har jag nog också gjort, men ändå. Nästa år måste jag komma ihåg att åka på resa under januari-mars; årets tråkigaste månader.

vinterivichtis2.JPG

Vecka 3

kaffesöndag

Året började ju inte helt perfekt då jag gick och blev sjuk, men idag avslutade jag min andra medicinkur och hoppas jag nu hålls frisk resten av året och att min öroninflammation är botad.

gråjanuari.JPGJag saknar verkligen vackert vinterväder då man kan gå ut på fotoäventyr. Det är så tråkigt då allt är jämngrått just nu. Kanske jag missade en massa soliga, krispiga dagar när jag var sjuk, eller har det bara varit grått hela januari?

Det bästa med veckan:

När min bror och hans flickvän kom på besök till oss och vi åt sushi, satt och talade sent in på natten och åt den godaste brunchen på Dylan följande dag.

Photo 20-01-2018, 11.15.14Det sämsta med veckan:

Tröttheten, speciellt i början av veckan då jag inte var fullständigt frisk.

alfons.JPGNågot jag funderat på under veckan:

Jag går alltid och längtar tillbaka till något minne, en stund, en känsla jag upplevt när jag varit utomlands, vilket leder till att jag hela tiden går och tänker: “När kommer jag att kunna resa igen?” Istället för att ständigt längta efter nästa resa borde jag försöka hitta den där samma känslan i vardagen, hur mörkt och grått det än är i Helsingfors just nu. Januari gör det verkligen inte enkelt, men jag måste bara försöka.

Vecka 2

mandyvinmarocko.JPG

Det är sex dagar sedan jag lämnade lägenheten. I sex dagar har jag legat på soffan eller i sängen på grund av hög feber, halsont och huvudvärk. Förra måndagen mådde jag bra största delen av dagen, men plötsligt steg febern och det visade sig att jag hade drabbats av a virus, dvs. influensan som man borde vaccinera sig mot. Jag kan med säkerhet säga att jag från och med nu alltid kommer att vaccinera mig mot influensan, för jag vill aldrig mer drabbas av detta virus. Som tur tillhör jag inte någon riskgrupp, men ändå känns dessa sex dagar som en evighet och ännu är jag inte frisk. Nu hoppas jag bara att jag inte drabbas av någon följdsjukdom. Det här är första dagen jag kan sitta och skriva något istället för att ligga i en feberdimma och lida, så det känns ju ändå som framsteg.

Tyvärr har vecka 2 varit ganska tråkig, men igår köpte vi Little Big Planet 3 och det kunde jag ändå hänga med i, så vi tillbringade hela dagen med att spela playstation. Och på kvällen bokade vi vår första bröllopsresa, dvs. vår minimoon! Kan vi inte bara spola framåt och hoppa över de här vinterveckorna?

Bilden ovan är från Marocko och totalt motsatsen till mitt läge och mående just nu. Då kan man väl säga att man är lycklig när man sitter på en takterass i Marocko med ett glas rödvin i handen och beundrar solnedgången och man har hela semestern framför sig (och är dessutom frisk!)?

Vecka 1

nyårsafton1

Nu är årets första vecka slut. Förutom den vädermässigt lite gråa och blöta starten tror jag starkt att 2018 kommer att bli ett bra år. Det finns så mycket att se fram emot under det här året:

  • Bröllopet!
  • Bröllopsresorna!
  • Möhippan!
  • Fyra veckors semestern på sommaren
  • Flytten till det nya kontoret
  • Författarkursen som börjar i slutet av januari
  • The Killers i Helsingfors
  • Allt det vanliga: fester, nya filmer, att våren kommer, besök till Vichtis, reseplaneringar, spontana kvällar, familjeträffar, båtutfärder, lata sommardagar.

Det bästa med år 2017

marrakech1

Nu är det bara två dagar kvar av det här året, vilket betyder att det är dags att blicka framåt och tänka på målen man vill nå under kommande år. Hur kliché det än låter, tycker jag att det här är ett perfekt tillfälle att tänka på sin nuvarande livssituation och skriva listor i huvudet eller på papper eller i ett worddokument angående sina mål. Det är nu man funderar vad det är man vill nå och ha. Men innan det vill jag också tänka på året som gått.

Förra året minns jag att jag tänkte: vad gjorde jag egentligen det här året? Vad gjorde jag för nytt? Vad har jag åstadkommit? Trampar jag på ställe?

Och där och då bestämde jag mig för att se och göra något nytt kommande år, vilket jag också gjorde. Jag är så extremt nöjd med år 2017 och jag tror och hoppas att år 2018 kommer att bli ännu bättre.

marrakech2

Här kommer nu en lista på de mest minnesvärda stunderna år 2017:

  • Den där stunden i april då vi äntligen körde bland bekanta och saknade vyer i Los Angeles och det kändes som om vi kommit hem
  • När vi gick på klipporna i San Diego och drömde om att någon vacker dag bo där
  • När jag i maj fick mina magisterpapper i handen och kunde äntligen sluta kalla mig för studerande och istället vara politices magister

marrakech3

  • I juni när hela familjen och släktingar och Daniels familj var samlade hos min pappa för att fira min examen
  • Midsommaren på min happy place omringad av vänner och släktingar
  • När hela företaget åkte till Stockholm och vi körde rally, åkte med båt till Sandhamn och umgicks sent in på natten

marrakech5

  • Att kunna jobba från Stockholm och ha ett tryggt nätverk och en vardag där
  • Vår semestervecka i Vichtis då Finland visade sin vackraste sida
  • Veckoslutet i Porkala, då vi badade bastu och simmade från den nya bryggan medan vågorna var vilda och solen gick ner i havet. Då bestämde vi oss för att nästa år tillbringa mer tid på holmen

marrakech6

  • När jag besökte Asien för första gången och fick åka i cockpiten
  • Att prova brudklänningar för första gången i livet
  • Att åka i business class på vägen hem från Kina

marrakech4

  • Resan till Marrakech och att få njuta av solen och värmen i november
  • Vår dag i Atlasbergen
  • De här vardagarna nu i Vichtis då vi jobbat distans

Det bästa med året var definitivt de tre stora resorna till Kalifornien, Kina och Marocko, men även de små ögonblicken, stunderna i vardagen, bröllopsplaneringen, fotostunderna, skratt med vännerna och de ljusa sommarkvällarna.

Vår dag i Atlasbergen

Det finns flera olika utflyktsmöjligheter från Marrakech; antingen kan man åka på en övernattning till Sahara eller sitta ett par timmar i bussen för att komma till Essaouira, eller besöka de små byarna vid Atlasbergen. Vi valde Atlasbergen.

ab1.JPG

Vi brukar väldigt sällan åka på guidade rundturer då vi är ute och reser, men för att se något annat än bara Marrakech, var det den fiffigaste lösningen den här gången. Efter frukosten blev vi upplockade av vår privata kusk, som var hemma från en liten by vid Höga Atlas, dvs. vår slutdestination för dagen. Vår kusk var väldigt trevlig och han lärde oss en hel del om berbisk kultur, berberbefolkningen och om Marocko och hur det är att leva där.

ab2.JPG

ab5

Det tog ungefär 1,5 timme att komma till bergen och under bilresan stannade vi några gånger då vi såg något vi tyckte var fint eller då kusken tyckte att det var något vi borde uppleva. Ett av stoppen var bland annat vid en berbermarknad, där byarnas befolkning hade samlats för att sälja frukt, kött, kryddor, hantverk och begagnade kläder och saker. Vi var nästan de enda västerlänningarna på marknaden och fick en del uppmärksamhet. Vår kusk verkade känna alla och stannade ibland till för att prata med någon. Då och då plockade han åt sig mandariner och rostade dadlar och lät oss smaka på dem.

ab3.JPG

ab4.JPG

Efter marknaden körde vi igen en bit och stannade sedan vid ett kooperativ som drivs av enbart kvinnor. På stället tillverkade och sålde kvinnorna arganolja. Vi fick se hur oljan tillverkas och så fick vi smaka och dofta på olika smör och oljor som de producerat. Vi köpte några oljor, drack lite te och åkte vidare.

ab6.JPG

ab7.JPG

Efter det var det dags att rida kamel. Jag var först lite tveksam, då jag aldrig skulle rida på t.ex. en elefant eller något annat djur som behandlas illa och som endast utnyttjas för att underhålla turister och för att få in pengar. Och jag vet inte ännu heller om det var rätt eller fel att göra det, men kamelerna verkade inte må dåligt. Vet dock inte om jag skulle göra om det igen.

ab8.JPG

ab9.JPG

ab10

Efter kamelridningen hoppade vi in i bilen igen och åkte upp till bergen. Där träffade vi vår andra guide, som var bästa vän med vår kusk. Alla lokala människor vi träffade under dagen var så hjärtliga och det var nog det som gjorde hela dagen så minnesvärd; den där varma stämningen i byn. Alla kände varandra, skojade och skrattade. Vår andra guide ledde oss upp för bergen för att se på ett vattenfall. Det var otroligt vackra vyer under denna hajk upp till vattenfallet och ner igen.

ab12

ab13

ab14

ab15

ab17

Dagen avslutades hemma hos vår kusk. Hans syster lagade marockansk mat till oss som vi fick njuta av i denna omgivning:

ab18.JPG

ab19.JPG

Att besöka Atlasbergen var definitivt en av höjdpunkterna under vår resa till Marrakech.

När det var dags att åka tillbaka till riaden igen hoppade vi in i den bekanta bilen. Kusken frågade om det var okej att hans moster kom med samma skjuts in till Marrakech. Självklart, svarade vi. Hon kunde inte engelska, men hon kommunicerade med hjälp av gester, ansiktsuttryck och skratt. Sedan berättade vår kusk att hon varit med om ett sorgligt liv, då hon tvingades gifta sig redan som 14-åring med en gammal man hon inte älskade. Mannen dog några år efter bröllopet, så hon hade tillbringat största delen av sitt liv som änka. Kusken berättade att det inte längre är så vanligt med arrangerat äktenskap, utan nu får man gifta sig med den man älskar.

När jag satt där i bilen påväg tillbaka till vår riad och den glödande solen höll på att gå ner bakom bergen tänkte jag på hur många olika liv, historier, kulturer, världar det finns och hur olika, men ändå lika vi alla är och hur lite vi hinner uppleva av det här livet om vi bara följer samma omloppsbana och stannar på samma ställe år efter år. För att få ut allt av det här korta livet vi har måste vi också resa till nya ställen, lära oss och beröras av andra livshistorier, kulturer och delar av världen.

10 saker som får mig att må bra

sommarboken

1. När man vaknar på en lördagsmorgon av sig själv, utan väckarklocka eller planer för dagen. Man knäpper på kaffebryggaren och har tid att läsa.

skog8

2. När årets första syrener har slagit ut och hela världen doftar av försommar.

makro4

3. Stunden då man skrattar med någon så man får ont i magen och inte kan sluta. Det där hysteriska skrattet som aldrig tar slut.

IMG_1820

4. När jag sitter i motorbåten med håret virvlande runt mig medan vi flyger fram över vågorna och jag skymtar vår holme framför oss och vet att jag snart ska få gå på våra klippor, bada i havet och umgås på min happy place.

porkala4

5. När jag sätter mig ner och skriver och efter en stund kommer till stadiet av flow. Då märker jag inte min omgivning och tänker inte på något annat än det jag skriver och när jag plötsligt vaknar upp från det har jag en hel del sidor av text framför mig.

pink2

6. När jag sitter i bilen med Daniel på min vänstra sida och Stilla havet på min högra sida. Palmerna svajar i takt med musiken som dundrar från bilens högtalare och vi har flera dagar kvar att njuta av Kalifornien.

danielisandiego

7. Det där svalkande badet i antingen havet eller sjön efter ett skönt bastubad. Sommar, jag saknar dig.

IMG_0293

8. När jag och min kamera går ut på äventyr, i stan, i skogen, i skärgården, i ett nytt land. Kan väl också kallas för flow när man sjunker in i fotandet och bara koncentrerar sig på ljuset, skärpan, den bästa möjliga bilden.

blåbär

9. När jag stiger av ett flygfält i något nytt eller bekant, efterlängtat land och vet att hela resan är framför mig.

cambridge

10. När lamporna släcks i biosalongen och man kopplar bort allt annat och dyker in i filmens värld.

IMG_8972

Bröllopsplaneringen

wedding27

Bild

Det är nio månader till vårt bröllop och nu har planeringen satt igång! Jag tror att bröllopsivern kickade igång då jag köpte brudklänningen. Det blev helt enkelt mer verkligt då. Ännu har vi ju en massa tid till själva dagen och jag har aldrig förstått mig på människor som planerar och fixar sitt bröllop ett år i förväg, men vissa grejer måste ju bokas i tid, så att man inte blir utan. Och det är också helt skönt att planera lite åt gången, så att det inte plötsligt blir för mycket på en gång.

Under veckoslutet skrev jag en lång to-do lista, som jag inte tänker publicera här, men här är ändå en del av den:

  • Boka kyrka
  • Boka festlokal
  • Besöka festlokalen
  • Köpa brudklänning
  • Fixa en bil som vi transporteras i från kyrkan till festlokalen
  • Boka fotograf
  • Fixa catering
  • Köpa drickorna från Tallinn
  • Boka band
  • Boka frissa och sminkör
  • Köpa vigselring
  • Skriva en slutlig gästlista
  • Skaffa inbjudningskort och posta dem
  • Planera dekoration, dukning etc
  • Boka bröllopsresa

Som man ser har vi redan gjort en del, men ännu finns det tid för resten av punkterna. Galet att tänka att nästa bröllopet vi går på är vårt eget!

Bilder: pinterest

Ingen studiestress

semester4

semester2

semester1

semester3

semester5

semester6

Semestern börjar lida mot sitt slut och man kan lugnt säga att jag har kopplat av under denna ledighet. Ena veckan tillbringade jag i naturen i Vichtis och den andra veckan har jag varvat mellan Helsingfors och Ekenäs. För några dagar sedan insåg jag varför jag har varit så avslappnad under semestern och haft ro att läsa mängder av böcker. Även om det här är min tredje sommar med betald semester är det den första semestern då jag inte behövt tänka på studier överhuvudtaget! Alla andra somrar har mina studier ändå spökat någonstans i bakhuvudet; det har alltid funnits någon essä jag borde ha skrivit, en gradu jag borde ha planerat eller en tent jag borde ha läst till. Men det här året slapp jag allt det där och det har varit så otroligt skönt!

Kalifornien i min bakficka

ca1

ca2.JPG

ca3

ca4

Våra roadtrip-sånger dånar i bilen när vi kör längs highway 1 till Malibu. Det är vår sjunde dag på resan och chocken av att vara tillbaka har börjat lägga sig. Det känns inte längre lika overkligt, bara bekant och välkomnande. Här hör vi hemma. Med stilla havet tryggt vaggande vid vår sida. När vi kommer fram till Malibu är himlen täckt av ett grått molntäcke. Vi sliter av oss våra skor och går längs den mjuka, varma stranden. Vi äter våra whole foods-sallader och efteråt samlar vi skatter nära vågorna. Jag önskar vi kunde ta med oss mer än två små stenar och en snäcka. Jag önskar hela Kalifornien rymdes i min bakficka. När vi packat undan våra saker och lämnar stranden försvinner molnen plötsligt och solen gör havet blått igen.

ca5.JPG

Efter vår snabba lunch på stranden hoppar vi in i bilen och kör tillbaka till LA. American Pie strömmar ur högtalarna och jag tänker tillbaka på hur många gånger jag drömt om och saknat just denna sträcka, denna vy, under de två senaste åren; Stilla havet på den högra sidan och min favorit person på den vänstra.

ca6

Vi lämnar bilen vid vår airbnb-lägenhet och tar bussen ner till Abbot Kinney, Venice Canals och Venice Beach. Vattnet har sjunkit rejält och kanalerna ser helt annorlunda ut än för två år sedan.

ca7

ca8

ca9

ca10

ca11

ca12

ca13

ca14

ca177

Venice Beach vibrerar av liv som vanligt. Vi beundrar de skickliga skejtarna och smyger några blickar mot de konstiga artisterna som tycks bo där utomhus. Turister i mängder cyklar längs strandbulevarden på sina hyrda cyklar medan solen lägger sig bakom dem. Det känns absurt att tänka att allt det här fortsätter att existera trots att vi åker hem.