Hotelläventyr i Helsingfors

Jag tänkte först skriva att vi varit på Staycation, men det stämmer ju inte längre nu när vi ju bor i Esbo. Vi har alltså rest in till Helsingfors och övernattat på hotell. Jag hittade ett bra erbjudande och gav det som present till Daniel. Ett bra sätt att fira fars dagen på, tyckte jag. Och hela familjen.

Jag lyckades hålla presenten som en hemlighet väldigt länge. På fredagen gömde jag några lappar runt i huset och gjorde en skattjakt till Daniel. Han fick klura ut gåtor, svara på frågor och hitta lappar på olika gömställen. Den sista lappen var ett kort där det stod att vi skulle åka på en liten getaway till Helsingfors. Han blev så glad och överraskad när jag berättade att vi åker nästa dag!

Så på lördagen körde vi 20 minuter med bilen och checkade sedan in på Radisson Blu Seaside. Det visade sig sedan att både det finska och svenska landslaget i hockey bodde på samma hotell som vi, lite roligt.

Efter att vi hade checkat in tog vi en liten promenad i trakterna. Vi var väldigt nostalgiska över att vara där. I sex år bodde vi i Ulrikasborg, inte långt ifrån hotellet. I ett parallellt universum bor vi väl fortfarande där, hela familjen. Då när vi bodde där föreställde jag mig alltid att jag i framtiden skulle gå med en barnvagn på de gatorna och leka med mitt barn i de lekparkerna där inne i centrum. Men så blev det ändå inte och det är också helt okej. Men ändå roligt att besöka de trakterna med Oliver och tänka hur det skulle ha varit.

Vi gick till Sandvikens Saluhall som var väldigt stämningsfull och charmig. Vi beställde en supermegagod hamburgare åt Oliver och tog varsin öl medan vi umgicks och läste muminböcker vi tagit med oss. Vi ska komma oftare till stan, lovade vi varandra medan vi stal Olivers franskisar.

Det hade såklart blivit mörkt när vi kom ut från Saluhallen. Vi gick tillbaka till hotellet och sedan var det vår tur att äta middag. Vi åt på Bistro Gimis och var väldigt nöjda med maten och servicen. Oliver fick pennor och papper att rita på. Vid sju gick jag till hotellrummet för att lägga Oliver. Fars dagen till ära fick Daniel gå ner till lobbybaren och avnjuta en drink. Jag såg ett avsnitt av Solsidan och somnade klockan 21.15! Och åhh så gott jag sov i prassliga och krispiga hotellakan. Nästa dag åt vi lyxig hotellfrukost och firade fars dag igen!

Solen sken och värmde till och med. Såhär fint väder brukar det ju aldrig vara på fars dagen, tänkte vi. Vi visade spårvagnar och staden till Oliver. Vi promenerade ner till Stockmann och Oliver var väldigt förtrollad av julfönstret. En så fin tradition, det där julfönstret. Alla barnen tryckte sina kalla näsor mot fönstret och sken upp när de såg de magiska sagofigurerna dansa på andra sidan.

Olivers 2-årskalas

Mellan alla förkylningar hann vi ordna ett 2-årskalas för Oliver. Jag är så glad att det blev av! Vi hade bjudit in våra familjer och Olivers gudföräldrar. Senast vi samlades med det här gänget var på Olivers dop för snart två år sedan, så det var jätteroligt att kunna ordna ett litet kalas. På grund av förkylningar och resor var det flera som inte kunde komma men vi blev väl ändå 12 stycken till slut.

Oliver fick en massa fina gåvor! Han var mycket nöjd. Det konstiga var att han var enda barnet på kalaset, men han hade roligt ändå.

Vi bjöd på pastasallader, kakor, kaffe och vin.

Familjen ❤️

Det var ett fint kalas! Nästa morgon lekte Oliver ivrigt med alla sina nya leksaker. Imorgon fyller han 2 år! De senaste dagarna har jag tänkt mycket på den första tiden med honom. Vart försvann den tiden? Allt gick så fort. Just var han ju vår lilla baby och nu pratar han redan, har en mycket stark vilja och ett stort hjärta. Han är redan sin egen lilla person. Vår älskade Oliver ❤️

Ljusröda morgnar och en olivgård i Spanien

En morgon var himlen såhär magiskt vacker. Som sockervadd eller de ljusröda molnen i Mumindalen.

En promenad hem från dagis då när det ännu fanns löv i träden. Jag är annars så tacksam och glad över att Oliver fick en plats på just det här dagiset. Det är bara en 10 minuters promenad från oss och personalen är så bra! Jag känner att Oliver är i mycket trygga händer varje dag. På morgonen brukar han fortfarande bli lite ledsen när han ska till dagis och så säger han ”nej, behöver inte” men när han väl är framme brukar det gå jättebra. När vi hämtar honom kring fyra brukar han leka glatt på gården. Det är skönt att veta att han har roligt där och kan vara sig själv.

Hemma hos Olivers morfar. Där brukar han alltid få spela på en ståltrumma. Då var min bror Sebbe fortfarande i Finland. Nu har han och hans flickvän Hana rest tillbaka hem till sin olivgård i Spanien. Här kan man följa deras äventyr. För ett år sedan köpte de en liten olivgård i Spanien och nu har de renoverat och byggt lite nytt också på gården. Så inspirande och coolt! En kväll när jag gick på promenad ute i kylan pratade jag med Sebbe i telefon. Han plockade mandlar i shorts och t-skjorta medan jag var invirad i halsdukar och mössor och frös på min promenad. De lever nog verkligen drömmen! På våren åker vi kanske och hälsar på dem.

Inglasad terrass

För några veckor sedan (före den värsta förkylningen) besökte vi Daniels pappa i Vanda. Vi beundrade deras nya inglasade terrass som blev otroligt fin. Det blev som ett till rum! Och jag blev nästan lite sugen på att själv ha en inglasad terrass. Där skulle man kunna sitta insvept i en varm filt och dricka glögg och läsa en bok mitt i vintern.

I Vanda firade vi Daniels födelsedag. Vi brukar vanligtvis äta kräftor, men eftersom vi alla haft så mycket program under hösten så hann vi inte göra det i år. Men det blev istället romsmörgåsar, grillmat och den traditionella födelsedagskakan. Inte så illa det heller!

Rutiner och traditioner

Det har varit ganska tyst här på bloggen nu den senaste tiden. Det beror nog delvis på att det inte händer så mycket som är värt att blogga om och delvis på att det sen igen händer för mycket så att det inte finns tid eller ork att blogga. Under den här hösten har Oliver varit förkyld tre (!) gånger. Tre olika snuvor på såhär kort tid är ju galet. Men det var väl ändå ganska förväntat att han skulle bli sjuk i något skede nu när han börjat på dagis. Nu hoppas jag att han hålls frisk en längre stund!

Nu när vardagen har börjat rulla har vi också skapat våra rutiner och några traditioner. På torsdagar brukar vi till exempel alltid gå i bastu hela familjen. Okej, Oliver brukar leka i badkaret medan vi turas om att bada bastu med Daniel, men det är ändå något vi gör tillsammans och Oliver skiner alltid upp när vi säger att idag blir det bastu. Och på söndagar brukar vi gå ner till stranden på en promenad. Det är nog något mysigt och tryggt med rutiner!

Jag tror den här stranden har varit med i varenda blogginlägg jag skrivit sedan vi flyttade hit. Så blir det väl när man bor såhär nära en strand. Jag ser fram emot promenader där också på vintern! Kanske man kan gå på isen då?

Några blommor trivs ännu på balkongen. Men snart blir det säkert för kallt för dem. Vanligtvis skulle jag kanske ha lite ångest för den kommande vintern, men det här året ser jag bara fram emot att få uppleva olika årstider i vårt nya hem och i våra nya trakter!

Lördagsmiddag

På lördagen sken solen och alla var glada. Musiken flödade ur högtalarna och vi hjälptes åt att tillreda maten och att städa. Liten danspaus här och där. Oliver cyklade snällt omkring i vardagsrummet medan vi fixade de sista sakerna. Jag stannade upp och ville föreviga den här stunden i mitt huvud, fånga den och ta fram den om tjugo år. Minnas stämningen och skrattet, glädjen och kärleken.

Klockan tre steg gästerna in genom dörren. Vi hade bjudit in våra bästa vänner med sina två barn. Tänk att vi nu är ett helt gäng på sju personer. Så fint. Pojkarna lekte tillsammans, tittade på barnprogram och kommenterade till varandra vad de såg, vi pratade och åt gott, baby A sov lugnt och åt, som tvåmånaders babyn brukar göra. Det var just sådär som jag alltid hade föreställde mig att framtiden skulle vara när jag var fjorton år. Då när Sonja och jag blev bästa vänner. Men det blev nog ännu bättre än jag någonsin hade föreställt mig. Det är så obeskrivligt fint med en sån vänskap som varar genom livets alla skeden.

Daniel hade tillrett eftermarinerad ytterfilé i sousviden, grillade räkor och pimientos de padron, bulgursallad med vattenmelon, grön sallad och aioli. Till efterrätt blev det glass med olika toppings. Gott, gott! Nu blev jag hungrig.

Juli blev till augusti

I skrivande stund stormar det ute. Det är svårt att tro att det fortfarande är augusti. Det känns som oktober. Så då vill jag hellre titta på lite sommarbilder! Då när man ännu kunde sitta ute på kvällen i shorts och dricka en aperol spriz.

Daniel deltog i en Kikkoman-tävling och hittade på ett eget recept och tillverkade en stark men god sås. Såsen innehöll 12 (!) chilin. Jag tog några bilder han kunde delta med. Han vann andra pris och var mycket nöjd.

I slutet av juli firade min sida av familjen pappas 65-årsdag, trots att han hade födelsedag i december. På plats var 3/4 syskon, vilket ju ändå var rätt bra. Det är väldigt sällan som hela familjen kan vara samlad, eftersom en av mina bröder bor i Sverige och den andra tillbringar mycket tid på en olivgård i Spanien. Men det är alltid lika roligt när vi är samlade!

En lördag i juli blev det skärgårdskalas i Pörtö. Vi firade vår kompis Jennifer som fyllde 30 år. Det var en så lyckad och fin dag och vi träffade vänner som jag inte sett på två år.

En dag kom våra vänner Kride och Stina på besök. Trevligt med vänner som bor nära!

Och när månaden byttes till augusti kändes det redan som höst. Tänk att det kunde vända så snabbt. Värmeböljan försvann under en natt och sen var det bara att gräva fram tröjor och jackor. Men en så fin sommar fick vi njuta av, så det kändes inte så tungt den här gången. Vanligtvis kan jag ha en känsla av att vi inte har hunnit vara tillräckligt mycket på stugan eller att jag inte har hunnit göra vissa grejer, men i år kändes sommaren så lång och fin, så jag är mycket nöjd med den. Och redo för hösten och den nya vardagen.

Dagar i Ekenäs

I mitten av juli åkte vi till min mamma i Ekenäs. Mamma bor i gamla stan och jag älskar att gå omkring bland de pittoreska husen och idylliska vyerna. Nu var det såklart fullt av sommarturister (som jag själv säkert räknas till) vilket är lite störande, men bortsett från det var det väldigt vackert.

Vi skulle på min brorsdotters kalas i Snappertuna följande dag, så vi fick både njuta av en sommarstad och skärgården under vårt besök. Det var så roligt att träffa familjen igen. Min bror bor med sin familj i Sverige, så på grund av coronatider hade vi inte setts på typ ett år?! Galet. Oliver tyckte speciellt mycket om att åka båt med min bror. Varje dag sen det hände har han sagt ”Robban kör båt, stora vågor”. Hoppas vi snart skulle kunna åka på besök till Sverige!

Tankar om dagisstart

Jordgubbar och denna vy; något jag aldrig kommer att tröttna på.

Det känns som att veckorna rusar iväg och jag vill bara krampaktigt klänga mig fast vid den här lediga tiden tillsammans med min lilla familj. Det är ännu nästan en månad kvar tills Oliver börjar på dagis och jag börjar jobba. Alla dagar är viktiga nu! Igår beställde jag namnlappar till hans kläder och saker på dagis. På natten hade jag svårt att sova när jag bara tänkte på dagisstarten. Det kommer säkert att gå hur bra som helst, men ändå känner jag en klump i magen varje gång jag tänker på det. Hur ska de första dagarna gå? Kommer Oliver att kunna sova dagssömn på dagis? Hur kommer det att kännas för Oliver att vara så länge borta hemifrån? Kommer han att ha någon att leka med? Hur kommer personalen att klicka med honom? Kommer han att ha roligt? Hur blir nätterna? Hur ska det gå att börja jobba samma dag som han börjar på dagis? Så många frågor snurrar i mitt huvud. Jag borde nu bara försöka njuta av sommaren och sluta tänka för mycket på det.

Vi har varit några dagar i Vichtis. Skönt med strandbastu och god mat. Oftast sover vi alla ganska bra här men igår var ett undantag.

Oliver har fått plocka blåbär, smultron och hallon från buskarna. Gott!

Oliver i sin Omas famn!

Midsommaren 2021

Midsommaren firades i år på holmen i skärgården. Det är alltid en lika speciell känsla att komma till holmen efter vintern. Alla stenar, rötter och klippor är på samma ställe som vanligt. Havet glittrar likadant som förr. Luften doftar hav och sjögräs, sommar och skog. Måsarna välkomnar oss tillbaka och det känns som om man kommit hem.

Vi kom till holmen redan på torsdagen före midsommarafton. Det känns alltid skönare att vara färdigt på holmen när man vaknar på midsommaren. Trots att det inte är en så lång väg hemifrån (35 min med bil) så är det ändå alltid ett projekt med att packa, fylla bilen med saker, köra den slingriga vägen till hamnen, åka båt och bära upp alla saker från båten.

Nästa dag var det midsommar! Solen sken, värmeböljan fortsatte, vi tog flera dopp medan Oliver sov. Vi vinkade till min pappa och hans fru Marita som seglade förbi holmen.

Vi gjorde Duellen från Hbl med min mamma, utforskade holmen med Oliver, lekte och njöt. På kvällen drog vi fram några bord och åt middag med mina kusiner och min moster. En så trevlig kväll!

Senare på kvällen samlades holmens befolkning på berget för att dricka vin och se på solnedgången.

På lördagen levde vi öliv. Vi badade bastu, simmade, grillade, spelade spel, klappade hundar, skrattade och somnade sent. En superbra midsommarhelg!