Havet och hönor

Det är höst i luften när jag besöker Ekenäs. Men bara vissa löv har ändrat färg. Solen värmer och det är ovanligt hett för att vara september. Havet ser alltid mörkare och kraftigare ut på hösten och jag går längs stranden med en kopp kaffe som bränner mot fingrarna. Oliver sover hos sin mormor medan jag får lite egentid. Jag bläddrar i böcker på loppis, köper med mig två kanelbullar på ett café och strosar omkring med min kamera. Havet är alltid lika närvarande i Ekenäs. Havsfåglar ropar och en svag doft av sjögräs smyger upp från vattnet. Jag tänker igen på att om jag skulle få välja, skulle jag leva nära havet hela livet. Hoppas det är möjligt.

En dag åker jag med Oliver och min mamma till en mammas kompis. Vi dricker hemlagad lingonsaft på terrassen och hälsar på hennes höns och tuppar. Oliver blir skrämd av fåglarnas plötsliga rörelser och kacklande. Han tycker heller inte alls om att röra i gräs eller kvistar. Han är nog helt tydligt en stadsbo, trots att han bott tre månader av sitt liv ute på landet.

Hemma hade han en mammafas, men hos sin mormor hade han helt tydligt en mormorfas och ville bara leka och skoja med henne. Det gör mig så glad att se hur trygg han är med sina mor- och farföräldrar. Idag ska Daniel och jag för första gången bort över natten, så det är otroligt viktigt att han känner sig bekväm med andra också. Jag vet att jag inte behöver vara orolig för hur det går här hemma, men ändå är jag jättenervös. Det ska nog också bli så galet skönt att få sova en hel natt och att få umgås med min Daniel.

Brunch och ett besök hos mormor

På söndagen kände jag mig äntligen normal och frisk igen. Jag tog metron till stan och träffade Fia och Julia. Vi åt en mångsidig brunch på restaurang Sunn, med utsikt över domkyrkan. Det kändes så skönt och roligt att få lite kvalitetstid, skumpa och god mat.

Efter brunchen gick vi omkring i butiker och njöt av solen som stundvis värmde.

Idag på morgonen packade jag ihop våra saker (så sjukt mycket saker då man reser med en baby!) och så åkte Oliver och jag till Ekenäs, till Olivers mormor. Härligt med miljöombyte efter att ha varit instängd där hemma i en hel vecka. Och det är så mysigt i Ekenäs den här tiden på året. Vi ska gå på loppis, hälsa på en mammas kompis som har hönor, hundar, katter, kaniner och undulater, gunga i lekparken och umgås.

Plättar och träningar mitt i natten

Under våra sista semesterdagar åkte vi bland annat till min pappa och blev serverade goda plättar med inhemska bär. Hos Olivers morfar finns det alltid en massa spännande leksaker att utforska.

Påväg tillbaka till stugan tittade vi på en live streaming av ett bröllop som vi var bjudna till. Våra vänner gifte sig på Utö och vi var så ledsna över att missa det, men som tur kunde vi se själva vigseln via nätet. Så fint! Men säkert ännu finare i verkligheten, ute vid havet.

På Daniels sista semesterdag åkte vi till rangen och slog lite golfbollar. Det var inte alls lika enkelt som det varit några dagar tidigare. Konstigt! Men det visar bara att man måste fortsätta träna för att upprätthålla rätt teknik och känsla. Före det åt vi lunch på klubbhuset.

Daniels semester tog slut. Han var lite vemodig, vilket man ju alltid är efter en semester. Men samtidigt var han mycket nöjd med sin långa semester och pappaledighet, så han var nog också ivrig på att återvända till jobbet.

För ungefär två veckor sedan började Oliver stiga upp mot stöd. Såhär stod han överallt. Nu har han tränat det och kommer snabbt och stadigt upp på benen. Det jobbiga är att han nu tränar på det varje natt. Igår steg han upp i sin säng säkert tjugo gånger under natten. Varje gång vi hade somnat om så hörde jag en massa stönande och såg sedan ett huvud sticka upp från sängen. Hur länge ska en sådan fas hålla på?

En kväll kom Daniels bror och flickvän på besök till Vichtis. Vi åt middag ihop och det är alltid lika gulligt att se hur älskad Oliver är.

Green card

För ett par veckor sedan deltog jag och mina två kusiner Sandra och Julia i en introduktionskurs i golf. Under fyra timmar lärde vi oss en hel del och fick även träna att slå bollar på rangen. Det var förvånansvärt roligt! Men också ganska svårt. Kursen var lärorik och arrangerades av GoGolf. I slutet av kursen fick vi alla Green card och ska nu då börja spela. Det är lite svårare att hitta tid för det just nu, men ändå trevligt med en ny hobby! Och roligt att delta i kursen tillsammans med två kusiner. Kanske vi deltar i en fördjupande kurs på våren?

Snälla svärföräldrar

Jag har säkert skrivit det förut, men Oliver är så lyckligt lottad som har så många mor- och farföräldrar i sitt liv. Stugan vi har bott i under hela sommaren ligger på samma tomt som Daniels mammas och styvpappas hus, vilket betyder att vi har fått så mycket hjälp av dem under hela vår lande-exil. Sommaren skulle nog ha sett mycket annorlunda ut utan dem. Vi har fått bada bastu på tumanhand, gått på dejter och fått mycket hjälp med klädtvätt och andra grejer som inte funkar så smidigt i en liten stuga. Det har nog varit så praktiskt med två ivriga barnvakter några meter ifrån. Och det är så ljuvligt att se hur trygg och bekväm Oliver är med dem! Jag är så tacksam för mina snälla svärföräldrar som har hjälpt oss när nätterna varit korta och hackiga och våra krafter varit slut.

Olivers Oma (farmor på tyska) är redan ledsen över att vår renovering snart är färdig. Men som tur är det inte så lång väg mellan Vichtis och Drumsö, så det blir nog många besök och lekstunder under resten av året också.

Kräftskiva och promenad i Ekenäs

Förra veckan åkte vi till Ekenäs och stannade där ett par nätter hos min mamma. Jag tycker verkligen om den staden. Ekenäs är så idyllisk och mysig på något sätt. Trots att det är en sommarstad så föredrar jag den ändå på hösten och vintern. Det är alltid så fullsmockat med folk på sommaren, så man ryms knappt att gå bland de färggranna trähusen. På vintern kan jag gå runt i byn i en timme utan att möta en enda människa. Lite som en spökstad.

Glada men mycket trötta föräldrar.

När vi hade kommit fram fick Oliver stanna med sin mormor, medan Daniel och jag tog en promenad till ett loppis. Det var så roligt att gå på tumanhand och bläddra i böcker och kärl. Sedan tog vi ännu en öl/skumpa vid havet innan vi gick tillbaka.

Nästa dag promenerade vi till ett annat loppis längre bort, köpte lite till böcker och njöt av promenaden. Jag har saknat att gå på långa promenader när vi nu har bott på lande i 10 (!) veckor.

Min mammas hem är nuförtiden ett dagis för växter. Våra växter rymdes ju inte i stugan så hon fick sköta om dem över sommaren. Och min brors alla miljoner växter fick också flytta in hos henne när han och hans flickvän åkte på sin långa roadtrip över sommaren. Så nu trängs alla våra växter i mammas alla fönster. Våra växter har aldrig mått lika bra!

På vår sista kväll åt vi årets första, finska kräftor med en liten minikräftskiva. Så roligt! Och så otroligt skönt att hämta Oliver till sin mormor när han vaknade kring klockan 6 och att själv få fortsätta sova. Det är så sällsynt och lyxigt! Åh vad jag saknar sömn!

På golfbanan med en baby

Förra veckan var vi på golfbanan med mina svärföräldrar. Det kändes först som en främmande tanke att ta med barnvagnen och en 8-månaders baby till golfbanan. Men min svärmor ringde till Hillside Golf för att kolla om det var okej för dem, vilket det var. Jag har förstått att vissa golfklubbar inte tillåter barnvagnar på golfbanan, men som tur gjorde Hillside det. Det finns ju klart alltid en risk att bollen skulle kunna komma på en, men Oliver var hela tiden inne i sin vagn som hade skydd och det var inte så många som spelade just då.

Oliver tyckte det var så roligt att följa med. Han skrattade högt varje gång någon slog bollen. Det måste ha sett komiskt ut när vuxna står allvarliga och koncentrerade och sedan svingar de plötsligt hela kroppen och en liten boll flyger iväg tvärs över gräsmattan. En helt ny och spännande upplevelse för honom. Mitt sällskap spelade en bana som hade 9 hål och det var just lämpligt för Oliver. Om det skulle ha varit 18 hål skulle han kanske inte ha orkat. 9 hål tog ungefär två timmar! Så medan de andra spelade följde jag med och skuffade på Oliver i sin vagn och njöt av de fina vyerna.

Höst i juli och jobbiga faser

Solen skiner nu äntligen och jag hoppas att sommarvädret nu fortsätter. Det kändes inte alls mysigt med höststorm och regn i början av juli. Men om man ska tro väderleksrapporten ser det ju lovande ut!

Vi har nu igen haft program nästan varje dag. Det har varit så roligt att träffa människor men Oliver har nu de senaste dagarna varit på riktigt dåligt humör. Han är vanligtvis väldigt glad och nöjd, men har helt tydligt någon fas på gång. Han provar kanske lite sin makt och försöker bestämma och kommendera. Kan så små redan komma i trotsålder? Jobbigt är det. Men kanske det bara är en fas och snart blir allt normalt igen?

Innan läggdags läste Daniel en fotobok som jag gett till honom som bröllopsdagsgåva. Oliver var mycket fascinerad av vår Japanresa.

I morfars famn lugnade sig Oliver äntligen. Min pappa hade köpt någon rolig trumma som de provade tillsammans. Bra att det finns andra famnar att lugna sig i när inget riktigt duger.

I Vanda

De senaste dagarna har vi haft ovanligt mycket program, vilket har varit så roligt efter en ganska tråkig coronavår. På söndagen kom vi ”hem” från holmen och på måndagen åkte vi direkt till Daniels pappa i Vanda. Vi åt gott, umgicks, promenerade, shoppade på loppis, såg på film och lekte. Vi stannade där två nätter och kom igår hem till stugan.

Oliver fick leka med en träslev som han älskade. Helt onödigt att köpa leksaker när allt annat verkar mer intressant!

Vi hade så roligt i Vanda! Men nu ska vi nog försöka övernatta på ett och samma ställe en längre stund så att Oliver får sova i sin egen säng i stugan. Vi ska se hur de här nätterna går och om det behövs så måste vi kanske börja med sömnskola nästa vecka. Jag är nog lite stressad för det, men vi får väl helt enkelt se hur det blir. Jag undrar om det är så fiffigt att hålla sömnskola när vi ändå kommer att övernatta på flera olika ställen den här sommaren? Men att vakna såhär många gånger under natten som vi nu gör känns inte heller så lockande.