Bröllopet del 3

Det är oktober nu. Nästan fyra månader sedan bröllopet. Idag när jag skulle gå hem från kontoret gick jag en liten omväg. Jag brukar göra så ibland. Omvägen tar mig förbi kyrkan vi gifte oss i. Varje gång jag går förbi den ser jag framför mig stunden då vi steg ut ur kyrkan och möttes av havet av människor vi älskar. När jag mitt i den ruskiga hösten trampar förbi kyrktrapporna kan jag se oss alla stå där i en klunga och bli fotade. Jag ser hur glada och lyckliga vi alla är och jag ser hur Daniel och jag stiger ombord på den snygga bilen och åker iväg mot vårt happily-ever-after medan alla vinkar och hurrar.

Bild100.jpg

Jag blir helt varm när jag ser på alla bilder från den sextonde juni. Det är säkert därför jag drar ut på att blogga om bröllopet. För att spara på dagen lite till. Här kan man läsa del 1 och del 2.  Del två slutade med att Daniel och jag kom till festplatsen. Vi möttes av alla våra gäster som hade ställt sig på led vid bron som ledde till lokalen. Det var stämningsfullt att mötas av alla gäster på det viset. Efter det blev det direkt fotografering av olika konstellationer; familjer, bridal party etc.

Bild099.jpg

Bild093.jpg

Min “lilla” familj.

Bild106.jpg

Efter fotograferandet var det dags för gratulationerna. Vi ställde oss på ett led (vi två + alla våra hundra föräldrar) och sedan kom gästerna och kramade oss. Efter det blev det brudskål och mingel innan vi satte oss till bords. Vilket perfekt väder vi fick! Inte alls för varmt men solen sken hela dagen och det blåste inte för mycket. Det finns ju alltid en risk med att ordna bröllop i juni, men vi hade tur.

 

 

 

Bild131

Bild144.jpg

Bild110

Bild113.jpg

Bild115.jpg

Bild114.jpg

Alla foton: Emilia Nyberg

Efter att Daniel och jag hade kommit till stället (Merimelojien maja i Helsingfors) minglade vi i ca en halv timme och drack bubbligt innan vi slog oss ner till bords. Vid det skedet vinkade vi hejdå till fotografen och fortsatte festen utan ett proffs som förevigade vår dag. Men vi bad gästerna fota mycket och jag hade lånat min kamera till pappa som också tycker om att fota, så vi har ändå en hel del material från kvällen också.

Maten vi serverade på bröllopet:

Baguetter med smak av tomat, lök och örter

Margarin, hummus och tomatpesto

*

Fruktig och fräsch grönsallad med nötter och mangovinägrett

Tapassallad (manchego, chorizo, oliver, sparris, pesto)

*

Grillad grön sparris och rabarbermarinerad lax, olja med örter

*

Coq au vin

*

Små potatisar i rosmarin

Ratatouille med färska grönsaker

*

Champagne-passion cheesecake

Kaffe & avec

 

Säg ja!

IMG_8640

IMG_2026

En av de finaste stunderna på bröllopet var när mina tre storebröder steg upp och höll sitt tal. En av bröderna höll ett roligt tal som fick oss alla att skratta och efter talet spelade de två andra bröderna upp en sång de hade skrivit åt oss. En hel sång! Med egna ord och egen musik! Vi var så rörda. Och idag när jag lyssnade på sången igen tårades mina ögon och det kändes det som om jag var där igen, på vår bröllopsdag och lyssnade på de vackra orden. Jag är så otroligt imponerad över hur duktiga, snälla och kreativa storebröder jag har. Igår bandade bröderna in sången på vår stuga och här kan man nu lyssna på den:

Freda och Sebbe – En dag (säg ja!)

Bröllopet del 2

Det är nu ett tag sedan jag skrev det här inlägget om bröllopet. Men jag skyller på att all min tid nu går åt till det nya jobbet och jobbresorna.

Nu spolar vi tiden tillbaka till 16.6.2018. Var blev vi? Vi hade precis gift oss i Tyska kyrkan och möttes av ett glatt gäng när vi steg ut genom kyrkdörren:

IMG_8538

IMG_8550

IMG_8564

Bild044

Det var så överväldigande och rörande att ha alla de viktigaste personerna samlade på ett ställe. En så unik känsla och dag! Vi valde att skippa såpbubblor, rosor och ris efter vigseln, eftersom vi båda var av den åsikten att det är ganska onödigt i och med att den stunden ändå är så kort. För oss räckte det med applåder och hurrarop. Och alla glada ansikten!

Bild045

Bild046

Jag var nära att bli lite för bortskämd av mina duktiga brudfrämmor under dagen. Hela dagen såg de till att jag hade tillräckligt med vin i glaset, att mitt läppstift satt där det skulle och att jag kunde gå på toa. Nästan så att man kunde ha blivit van vid en sådan service resten av livet. De bästa brudfrämmorna någonsin!

Bild047.jpg

Bild051.jpg

Bild067.jpg

En otrolig wow-faktor på vår dag var definitivt bilen. Det var en av de första sakerna som slogs fast väldigt tidigt i bröllopsplaneringen. Jag hade aldrig ens lagt någon tanke på hurdan bil vi skulle färdas i, men mamma kom med den briljanta idén att låna en Rolls Royce Silver Ghost. Så vacker, elegant och tidlös den var! Vi kände oss som kungligheter då vi åkte omkring i Helsingfors och vinkade till folk. Alla människorna vi mötte på gatorna hälsade och grattade oss. Det var väldigt konstigt i och med att vi bor i Finland, där man knappt hälsar på sin granne i trappan.

Bild064.jpg

Vi åkte till tre olika ställen för att fotografera porträtt innan vi körde till festlokalen och mötte våra gäster.

Bild084

Den värsta nervositeten lättade direkt då vi satte oss i bilen och åkte runt, drack lite champagne och åt macarons som vårt bästa bridal party hade fixat åt oss.

Bild086

Bilderna 4-12: Emilia Nyberg

När vi anlände till festlokalen började själva festen! Och wow, en sådan fest det var! Men det får ni se en annan gång.

 

Den legendariska kvällen

Sällan har en sommar innehållit lika många fina stunder som denna sommar. En av de mest legendariska kvällarna under sommaren var när jag gick ut på “ett par glas vin” med mina två kusiner Fia och Julia. Vi började kvällen med lite rosé och utsökta pizzor på Skiffer och fortsatte sedan till Löyly.

Helsingfors visade sin vackraste sida men inga solnedgångar är lika vackra som de vi har fått uppleva på vår holme i Porkala, kunde vi alla tre konstatera när vi smuttade på vårt vittvin och blickade ut över den pastellfärgade himlen.

När klockan blev tolv stängdes Löyly, men vi ville verkligen inte sluta kvällen där. Den hade ju just börjat, kändes det som. Tiden gick helt för fort och vi började leta efter nästa ställe. Det var måndag, men vi blev ändå chockade över hur många barer som stängdes redan klockan tolv. Det var ju ändå juli och semestertider! Till slut hamnade vi i Erottaja Bar för att sjunga karaoke. Kvällen blev till tidig morgon och fåglarna skrek och solen gick upp. Den spontana natten slutade med att Fia sov över på vår soffa och vi spenderade nästa dag tillsammans. Helt oplanerat förvandlades den “lugna kvällen med ett par glas vin” till en legendarisk kväll som avslutades med att både Fia och Julia kom med till The Killers konserten följande kväll!

Det är inte alla som är så lyckligt lottade som vi med så jämnåriga och likasinnade kusiner. När vi var små hängde vi alltid tillsammans på vår holme. Vi reste tillsammans, åkte på kryssningar, spelade spelkort, simmade, åkte på båtutflykter, skapade de bästa barndomsminnena och skrattade – alltid har skrattet varit nära med dessa två. Trots att den röda Juissin kanske har bytts ut till rosévin och spelandet på holmen har bytts ut till dans och barkvällar har inget annat förändrats. Vi är fortfarande samma kusiner som sprang som små på klipporna på holmen och skrev brev till varandra under somrarna, trots att vi spenderade varje vaken stund tillsammans. Jag är så glad att vi hann uppleva det här dygnet tillsammans innan Fia åkte tillbaka till Australien där hon bor. Hoppas det här bli en årlig tradition som vi alltid kommer att fortsätta med!

Bröllopet del 1

img_1437

Trots att det är sex veckor sedan den bästa dagen i mitt liv minns jag ändå allt så tydligt. Flera gånger efteråt har jag tänkt: “Oj bara jag skulle få uppleva den dagen om och om igen” som i Groundhog Day. Om jag var tvungen att leva en dag på repeat så skulle det definitivt vara 16.6.2018.

Allt började med att väckarklockan ringde 8.00. Sonja och jag sov i vår dubbelsäng och Fia sov på soffan i vårt vardagsrum. Jag hade somnat rätt snabbt efter en middag med flickorna, men vaknat klockan 5 och inte fått sömn. Det var ju lite pirrigt. Vi satte på musik (partysånger från 2008), dukade fram frukost, öppnade en skumpaflaska och gjorde oss i ordning. Klockan 9 ringde det på dörren och två glada flickor kom in med sina kappsäckar. Vi hade verkligen tur med våra frisörer och sminkörer. Det kändes som om vi hängde med våra kompisar och de gjorde stämningen mindre nervös. Och så sjukt duktiga de var!

Vi hade sagt att vi gärna skulle vara färdiga klockan 12. Några minuter innan klockan slog tolv smällde tambursdörren fast och kvar blev vi tre. Nervösa, pirriga, glada, ivriga och fixade med fina frisyrer och smink. Sonja och Fia hjälpte mig in i min klänning (vilket var ett litet projekt med all mängd tyll och korsettdelen som måste spännas), klädde på sig sina vackra klänningar och sedan beställde vi taxi. Då blev jag nervös!

img_1452

e4a0a659-f552-46b7-8b43-326a28c19b09

Som tur hade jag valt de bästa brudfrämmorna som fick mig att skratta och slappna av. Jag minns att jag oroade mig för att komma in i taxin med min stora, puffiga klänning. De sade att isåfall lägger de mig ner liggandes på baksätet och springer vid sidan om taxin till kyrkan, haha. Men vi rymdes alla tre in i taxin som körde oss den korta vägen till Tyska kyrkan.

c6958201-5b01-434b-bb82-a134bba39104

Jag märker att jag nu också blir nervös bara av att tänka på den här stunden! Taxin rullade fram till Tyska kyrkan och alla bröllopsgästerna stod samlade utanför. De skulle ju inte få se mig innan vigseln, tänkte jag. Taxichauffören förstod ju problemet, så han trängde in den stora bilen genom en smal grind, så att jag inte behövde stiga ut bland gästerna. Dessutom visade det sig att fönstren i taxin var mörka, så gästerna såg väl inte oss. Tyska kyrkans kanslist välkomnade oss och ledde oss till det hemliga rummet där vi kunde vänta tills kyrkklockorna skulle ringa. Min pappa kom också med och där kände jag hur hjärtat slog som trummor i mina öron. Där skulle vi stå och vänta i ungefär femton minuter, om inte mer. Äntligen ringde klockorna och vi började gå genom den evighetslånga gången under marken som ledde till kyrkan. Det var inte helt lätt med min stora klänning, men mina brudfrämmor såg till att slöjan eller klänningen inte fastnade någonstans. När vi väl var framme vid dörren stegade mina brudfrämmor fram längs altaret.

Bild004

Bild005.jpg

Bild008.jpg

Pappa och jag väntade ännu några minuter. Kanslisten sa åt mig att försöka slappna av och le, njuta av varje stund. När vi började gå kände jag hur nervositeten lättade och jag fick se alla våra nära och kära samlade för att fira vår kärlek, för att fira oss. Jag fick kalla kårar och blev helt varm. Och det bästa av allt var att se Daniel framme vid altaret. Han log så stort och fick mig känna mig så trygg. Jag har aldrig sett honom lika lycklig och nervös. När vi tog i varandras händer kände jag hur han bara skakade. Jag kände mig plötsligt inte alls nervös. Efter en stund slutade hans hand att skaka och senare sade han att det var för att jag var vid hans sida. Han berättade att han (som aldrig brukar vara nervös) hade varit jättenervös när han stått där framme och väntat på mig i så många, långa minuter.

Bild013.jpg

Bild025

Vi hade bett om en kort vigsel och det fick vi. Jag minns knappt vad prästen sade, men jag minns hur lycklig jag var. Daniels mamma läste en del ur bibeln och min bror Fredrik sjöng och spelade en sång som han hade skrivit själv. Det var en av de vackraste sångerna jag har hört och den passade så bra till oss, trots att han en gång i tiden skrev den till sin egen fru när de hade förlovat sig. Så fint!

Bild027

Bild035

Bild 5-11: Emilia Nyberg

Sedan var vi plötsligt gifta! Hurra! Den bästa känslan! Vi gömde oss i ett litet rum medan gästerna ställde sig utanför kyrkan. Det var en så overklig känsla att se på varandra och konstatera att nu var den delen över och nu är vi man och fru! När vi sedan gick ut ur kyrkan möttes vi igen av ett stort gäng glada vänner, familj och släktingar. Hela den stunden i kyrkan och efter kyrkan lever jag länge på. Eller förstås hela dagen, men det får ni höra om en annan gång.

Nostalgi på holmen

Som jag tidigare skrev var årets midsommar en av de bästa. En av orsakerna var att vi kunde fira på två olika ställen och med olika människor. På lördagen drack vi kaffe och åt en ordentlig frukost i Ingå, hoppade in i båten och sedan bilen och åkte till Porkala för att fira med min familj och släktingar.

IMG_8819.JPG

IMG_8824.JPG

IMG_8821.JPG

IMG_8828.JPG
Det var en väldigt overklig känsla att komma till holmen. För det första är det alltid lite speciellt att komma till holmen den där första gången på året. Alla klippor, havet, rötterna, fåglarna och växterna har väntat på en hela långa vintern. För det andra hade det ju stormat och regnat kvällen innan, men nu sken solen och havet glittrade och allt var så vackert. Men för det tredje kändes det som en midsommar rakt från min barndom. Nästan alla var på plats! När vi bar upp väskorna till stugan och hälsade på kusiner och mostrar och hundar sköljdes jag av nostalgi. Såhär var det ju alltid när vi var små och alla var samlade på holmen.

IMG_8864.JPG

IMG_8865.JPG

Vi blev direkt bjudna på Aperol spritz och en härlig gräddtårta till ära av Julias 25-års dag. Sedan blev det pizza och musik på klipporna. Pojkarna hade riggat upp ett gammalt segel som vindskydd. Där satt vi tills solen gick ner, precis som när vi var små. Fast då sprang vi väl omkring och lekte och byggde kojor. Det som också var så nostalgiskt var att se hur alla barn på holmen (ca 10-15 stycken?) nu lekte samma lekar och spelade samma spel som vi.

IMG_8874.JPG

IMG_1818.JPG

IMG_1824.JPG

Bröllopstårtan!

I mars gick vi på caketasting och hittade den perfekta bröllopstårtan för oss. Det blev ingen traditionell gräddtårta, utan istället flera eleganta cheesecakes. Smaken vi valde var champagne-passion och den var så luftig, fräsch och lätt. Den smakade lite solero-glass, vilket var min favorit glass när jag var liten. Vi beställde tårtan via Tårta på tårta och var supernöjda med slutresultatet. Tårtorna var både vackra och den godaste cheesecaken jag någonsin ätit! Som dekoration hade de vackra pärlor tillverkade av vitchoklad och några eukalyptuskvistar.

IMG_8659

IMG_1531

IMG_1525

Midsommarafton i Ingå

Denna midsommar var en av de bästa! Det som gjorde den så bra var att vi var på två olika ställen och hängde med två olika gäng under veckoslutet. Perfekt sätt att maximera det roliga! Vi började firandet i Ingå.

Här hade havet lugnat sig, men när vi åkte båt till holmen hoppade vi på två meter höga vågor och det var en ordentlig storm ute i Ingå skärgård.

Vi var tio personer som åkte till Jonis holme där vi badade bastu, simmade i havet, åt kräftor och midsommarmat, eldade en midsommarbrasa, lyssnade på musik och dansade så stugan skakade fram till tre på natten. Bra sällskap, god mat och typiskt men också lite mysigt midsommarväder.

Sneak peek från bröllopet

Bröllopsyran håller sakta på att lägga sig, men ändå märker jag att minnen från lördagen dyker upp med jämna mellanrum och jag blir helt varm och glad av det.  Man brukar ju höra om att det ofta finns något som har gått fel eller tokigt under ett bröllop, något man kan skratta åt efteråt, men jag kommer inte på en enda sak som gick fel på vårt bröllop. Allt kändes så perfekt! Valet av fotograf var också något vi båda var så otroligt nöjda med. Vår fotograf var Emilia Nyberg och vi valde egentligen henne för att jag har länge läst hennes blogg och visste att hon var duktig. Nu har vi fått några sneak peek bilder av henne och resten av bilderna kommer om några veckor. Men det var inte bara det att bilderna blev så otroligt fina, utan hon var lätt att umgås med under de där nervösa och stora stunderna kring vigseln. Jag kan verkligen rekommendera henne!

sneakpeak04

sneakpeak01

sneakpeak05

sneakpeak09

sneakpeak07

sneakpeak06

Alla foton: Emilia Nyberg