Att stöpa ljus

Det har blivit lite av en ny tradition att pyssla eller göra något kreativt tillsammans med Fia och Julia. På sommaren gick vi på en Paint & Friends kurs där man fick hämta med eget vin och sedan fick man tillgång till målfärger och målarverktyg, samt tips av en mer erfaren konstnär som hjälpte en med rätt teknik och val av färger och former. Och sedan fick man vara kreativ och måla, måla, måla. Det var jätteroligt! Och i december var det dags för en ny workshop! Fia hämtade med sig alla tillbehör och sedan lärde hon oss hur man stöper ljus.

Det var en del förberedelser och behövdes lite olika material, men det var ändå lättare än jag trodde att det skulle vara. Med oss var också Julias lilla hund Elsa. Hon är så söt och mänsklig. Ibland går hon på två tassar och ler! Väldigt personlig och gullig hund.

Vi drack skumpa, lyssnade på musik och babblade medan vi tillverkade färggranna ljus. Daniel och Oliver hade åkt till stugan, så vi fick ha huset för oss själva. Vi hade så roligt och tiden gick allt för fort. Plötsligt märkte vi att klockan var redan två på natten. Julia och Elsa tog en kort promenad hem till sig (de bor typ 10 minuters promenadavstånd från oss) och Fia, som bor i Borgå, blev övernatten. Så mysigt att nästa dag kunna vakna upp och äta frukost tillsammans. Det kändes nästan som när vi var små. Då övernattade vi väldigt ofta hos varandra och spelade playstation sent in till natten. Nostalgiskt!

Och åå ljusen! fina de blev. De såg nästan ut som godis. Vad för workshop ska vi prova på till näst?

Juli

Såhär mitt i novembermörkret är det väl lämpligt att blogga om vad man gjorde i juli. I fyra månader har det här inlägget samlat damm på sig i min utkast-mapp. Ska vi drömma oss tillbaka till sommaren?

Juli började så fint med ett vackert bröllop! Efter alla coronaår och isoleringar kändes det härligt att få klä upp sig och träffa folk man inte sett på ett par år. Daniel och jag valde att lyxa till det ännu mer och checka in på hotell. Den bästa idén någonsin!

Dagen var varm och vi firade kärleken tillsammans med ett helt gäng av våra vänner. Jag blir så glad när jag tänker tillbaka på den dagen. Brudparet, miljön, festen, maten, stämningen. Allt var så fint och alla var så lyckliga. Nästa vår och sommar får vi igen gå på bröllop! Det är nog de allra roligaste festerna.

Veckan efter bröllopet började Daniel och Oliver sitt sommarlov medan jag ännu jobbade några dagar. Vi njöt mycket av vår egna gård. Plockade smultron, läste bok, sparkade boll, vattnade blommor, lekte med bilar.

Jag började min semester med att gå på Paint and Friends med Fia och Julia. Jätteroligt koncept! Vi drack vin och lekte konstnärer. Vi målade tavlor och skrattade mycket den kvällen. Ett av sommarens roligaste minnen.

Följande dag åkte vi in till stan och firade Tessi, som fyllde år. Vi åt goda tårtor, skålade i skumpa och spelade spel. Nästa sommar blir det Tessis och Rikis bröllop, jag väntar så på den festen!

I juli besökte vi Vichtis, åkte båt, grillade sommarmat, firade födelsedagar, besökte Ekenäs, badade, läste och allt vad man brukar göra när man är ledig och njuter av livet.

Ibland regnade det men för det mesta sken solen. Eller så minns jag det åtminstone nu fyra månader senare.

I slutet av juli åkte vi till holmen. Note to self: nästa sommar ska vi vara mer på holmen, det är ändå det stället jag alltid går och längtar efter året runt. När sommaren tog slut ångrade jag att vi bara varit lite på en vecka i skärgården.

Och de sista semesterdagarna tillbringade vi i Tallinn. Fina, fina sommar, jag saknar dig.

En 3-åring

Det känns som att det händer nu just så mycket och bloggen har blivit en aning försummad. Men jag ville ändå komma och berätta att vi nu har en vild, tokig, omtänksam, rolig, ljuvlig, söt och busig 3-åring här i huset. Vi firade honom på lördagen med ballonger, tårta, bakelser, familj och gudföräldrar. Han fick otroligt fina gåvor och var så lycklig hela dagen. Nästa dag fortsatte firandet då hans bästis från dagiset kom på besök, ljuvligt med vänner!

Någon vacker dag kommer bloggen att återupplivas igen, tror jag. Men för tillfället är jag mer aktiv på instagram.

Min tredje morsdag som mamma

I år fick jag fira min tredje morsdag som mamma. Så otroligt fint! Något jag är tacksam för varje dag. Det är verkligen ingen självklarhet och hur tungt det än är ibland så tar jag det aldrig för givet. Tiden springer iväg fortare än någonsin när man har en toddler. Han utvecklas så himla fort och det är svårt att tänka att det bara är 2,5 år sedan han föddes, sedan han var en liten baby som tittade upp på oss för första gången med sina stora, kloka ögon. Nu pratar han redan långa meningar, har den bästa humorn, skrattar med oss så vi kiknar, hjälper oss med att laga mat, odla i trädgården och städa. Han är en så självklar del av oss och jag minns knappt ett liv utan honom. På morsdagen kommer alla känslor upp. Inte bara om att vara mamma, men också om min egen mamma. På lördagen före morsdagen hann vi ta en sväng via Ekenäs och föra en morsdagsblomma till henne. Vi har kommit varandra närmare sedan jag själv blev mamma och jag är så lycklig över hurdan relation hon har med Oliver. Om jag någonsin blir en farmor, hoppas jag att jag kommer att vara lika nära med mitt barnbarn som hon är med Oliver. Det är något så speciellt och fint med deras relation.

På lördagskvällen, när Oliver hade somnat, öppnade Daniel och jag en flaska champagne och pratade sent in på natten. Det var ett roligt sätt att börja morsdagsfirandet! Nästa morgon fick jag sova lite längre och blev sedan serverad en ordentlig frukost och hemlagade, gulliga kort. Samt en Urna från Marimekko, så fin!!!

Oliver plockade vitsippor från vår trädgård och vi kunde sitta ute i solen och äta tårta och dricka kaffe. Vårsolen värmde lite.

På kvällen tillredde Daniel en utsökt morsdagsmiddag och jag blev igen bjuden på bubbel. Lyxigt! En så fin och bra morsdag hade jag.

Middagsbjudning

Förra lördagen hade vi finbesök hos oss. Min kusin Julia och hennes Walter flyttade förra hösten till samma trakter som vi. Vi ser till och med deras hus från vårt vardagsrum, helt galet! Så på lördagen gick de en tiominuters promenad med sin lilla söta pudel Elsa och kom till oss på middag. Min andra kusin Fia hade lite längre väg, eftersom hon kom ända från Borgå. Men det är nog klart ändå närmare än Australien, där hon bodde i typ åtta år. Ljuvligt att se dem igen och att få vara värdar och ordna middagsbjudning! Förr ordnade vi fester och middagar nästan varannan månad, men nu har det verkligen inte blivit av. Man njuter extra mycket nuförtiden när man ser folk.

Oliver var också så glad över att ha gäster. Och speciellt glad var han över att se hunden Elsa. Hela dagen berättade han ivrigt att han skulle visa alla sina bilar till henne och leka med henne hela kvällen. Mitt hjärta brister lite när jag vet att han aldrig kommer att få uppleva att ha en egen hund (Daniel är svårt allergisk). Eller sen när han flyttar hemifrån kan han ju skaffa en, men den tiden vill jag inte ens tänka på.. Men som tur har han ändå en massa hundar i släkten.

Vi tog en fördrink ute i solen och gick sedan in för att äta grillmat som Daniel hade tillrett. Jättegott! Och lyxigt med någon som älskar att laga mat, så behöver jag inte tänka på den biten.

Till efterrätt blev det Creme Brülee, även om gasen tog slut på den lilla brännaren. Det blev ändå riktigt krämigt och gott! När Oliver hade gått och lagt sig satt vi och drack vin och pratade om allt mellan himmel och jord. Om bland annat megastora spindlar i Australien, koalan som följde Fia nästan hela vägen hem en gång, resor, vilda ungdomskvällar, realityshows och annat viktigt i livet. Så fin kväll på alla sätt! Mera sånt, tack.

Överraskningsfester och bubbel på terrassen

Påsken var verkligen fylld med roligt program och festligheter. På långfredagen åkte vi till Järvenpää. Min pappa hade hyrt en festlokal och ordnade en överraskningsfest till sin Marita, som fyllde 60 år. Min bror med familj åkte in från Sverige och det var så roligt att träffa alla. En bror var fortfarande kvar i Spanien, men honom träffar vi om några veckor när vi åker på resa.

Marita blev glatt överraskad och festen var jättelyckad. God mat, mycket skratt, en gudomlig tårta, familj, improvisatiosshow och bastubad för barnen. Jag är så glad över att Oliver fick träffa sina kusiner. Själv har jag haft så mycket glädje av mina kusiner och det är så fint att Oliver har så många ljuvliga typer i sitt liv. Hans äldsta kusin är 19 år och yngsta fyllde 9 i februari.

Kring 21-tiden tackade vi för oss och gick ut i den ljusa vårkvällen. Även om det ännu låg is på sjön, så kände vi ändå vår i luften.

Nästa dag åkte vi till Vanda för att fira påsk med Daniels pappa och den sidan av familjen. Vi blev igen överösta med god mat, chokladägg och bra sällskap.

På söndagen firade vi påsk hemma hos oss. Min mamma kom till oss övernatten. Vi sökte påskägg, drack bubbel ute på vår nya terrass, åt lamm och spelade sällskapsspel. Så mysigt!

På måndagen gick vi på en promenad i solen. Stranden var fortfarande täckt av is, men nu när jag tittar ut från fönstret ser jag att isen har smultit. Älskar att se det öppna havet! Vi drömde om framtida picknickar på stranden. Och gick sedan hem för att beställa en ny picknickkorg. Snart, snart..

Senare på måndagen kom Olivers kusiner igen på besök. Vi måste ju passa på att träffas när min bror och hans familj var i Finland. Så fint att få se familjen så många gånger under ett veckoslut. Det var alltså precis så som en påsk ska vara, med mycket familjehäng, matkoma och överdos av choklad.

Hotelläventyr i Helsingfors

Jag tänkte först skriva att vi varit på Staycation, men det stämmer ju inte längre nu när vi ju bor i Esbo. Vi har alltså rest in till Helsingfors och övernattat på hotell. Jag hittade ett bra erbjudande och gav det som present till Daniel. Ett bra sätt att fira fars dagen på, tyckte jag. Och hela familjen.

Jag lyckades hålla presenten som en hemlighet väldigt länge. På fredagen gömde jag några lappar runt i huset och gjorde en skattjakt till Daniel. Han fick klura ut gåtor, svara på frågor och hitta lappar på olika gömställen. Den sista lappen var ett kort där det stod att vi skulle åka på en liten getaway till Helsingfors. Han blev så glad och överraskad när jag berättade att vi åker nästa dag!

Så på lördagen körde vi 20 minuter med bilen och checkade sedan in på Radisson Blu Seaside. Det visade sig sedan att både det finska och svenska landslaget i hockey bodde på samma hotell som vi, lite roligt.

Efter att vi hade checkat in tog vi en liten promenad i trakterna. Vi var väldigt nostalgiska över att vara där. I sex år bodde vi i Ulrikasborg, inte långt ifrån hotellet. I ett parallellt universum bor vi väl fortfarande där, hela familjen. Då när vi bodde där föreställde jag mig alltid att jag i framtiden skulle gå med en barnvagn på de gatorna och leka med mitt barn i de lekparkerna där inne i centrum. Men så blev det ändå inte och det är också helt okej. Men ändå roligt att besöka de trakterna med Oliver och tänka hur det skulle ha varit.

Vi gick till Sandvikens Saluhall som var väldigt stämningsfull och charmig. Vi beställde en supermegagod hamburgare åt Oliver och tog varsin öl medan vi umgicks och läste muminböcker vi tagit med oss. Vi ska komma oftare till stan, lovade vi varandra medan vi stal Olivers franskisar.

Det hade såklart blivit mörkt när vi kom ut från Saluhallen. Vi gick tillbaka till hotellet och sedan var det vår tur att äta middag. Vi åt på Bistro Gimis och var väldigt nöjda med maten och servicen. Oliver fick pennor och papper att rita på. Vid sju gick jag till hotellrummet för att lägga Oliver. Fars dagen till ära fick Daniel gå ner till lobbybaren och avnjuta en drink. Jag såg ett avsnitt av Solsidan och somnade klockan 21.15! Och åhh så gott jag sov i prassliga och krispiga hotellakan. Nästa dag åt vi lyxig hotellfrukost och firade fars dag igen!

Solen sken och värmde till och med. Såhär fint väder brukar det ju aldrig vara på fars dagen, tänkte vi. Vi visade spårvagnar och staden till Oliver. Vi promenerade ner till Stockmann och Oliver var väldigt förtrollad av julfönstret. En så fin tradition, det där julfönstret. Alla barnen tryckte sina kalla näsor mot fönstret och sken upp när de såg de magiska sagofigurerna dansa på andra sidan.

Raclette och Daimtårta

Förra veckoslutet tillbringade vi i Vichtis. Det är alltid lika mysigt där oberoende av årstiden. Den här gången fick vi uppleva både lite regn men också solsken. Vi pysslade och lekte inomhus men njöt också av skogsdoften utomhus. Det är något speciellt med dessa soliga novemberdagar. Det ger så mycket energi.

På lördagen åt vi en god second breakfast. Oliver fyllde år på söndagen men vi firade lite hela veckoslutet, som sig bör. Jag tänker verkligen föra vidare min iver för födelsedagar! Daniel har aldrig tyckt att det är något speciellt med födelsedagar eller att man skulle behöva fira det så mycket. Jag har däremot alltid räknat dagar till min dag och firat hela veckan kring själva dagen. Och så tänker vi göra i den här familjen!

Vi åt raclette och åhh så gott det var! Och så skålade vi för att vi varit föräldrar i 2 år. Duktigt kämpat! Det är inte alltid helt lätt.

På kvällen fick Oliver blåsa ut två ljus på sin födelsedagstårta. Det fick bli en Daimtårta i år. Det var första gången på säkert 15-20 år som jag åt denna kaka. Jag åt så ofta Daimtårta då när den kom till Finland (tycker den bara fanns på Ikea?) att jag länge haft aversioner mot den. Men nu var den faktiskt jättegod igen. Tydligen hade det gått tillräckligt med tid så att jag kunde uppskatta smaken igen.

Natten mellan lördag och söndag behöver vi inte komma ihåg. Oliver blev sjuk och ingen av oss sov. Nästa dag var det Olivers födelsedag men vi kunde inte göra så mycket på grund av den hemska förkylningen. Men som tur hade vi firat på lördagen och veckoslutet innan! Så vad lärde vi oss av det? Att det lönar sig att fira i flera dagar!

Olivers 2-årskalas

Mellan alla förkylningar hann vi ordna ett 2-årskalas för Oliver. Jag är så glad att det blev av! Vi hade bjudit in våra familjer och Olivers gudföräldrar. Senast vi samlades med det här gänget var på Olivers dop för snart två år sedan, så det var jätteroligt att kunna ordna ett litet kalas. På grund av förkylningar och resor var det flera som inte kunde komma men vi blev väl ändå 12 stycken till slut.

Oliver fick en massa fina gåvor! Han var mycket nöjd. Det konstiga var att han var enda barnet på kalaset, men han hade roligt ändå.

Vi bjöd på pastasallader, kakor, kaffe och vin.

Familjen ❤️

Det var ett fint kalas! Nästa morgon lekte Oliver ivrigt med alla sina nya leksaker. Imorgon fyller han 2 år! De senaste dagarna har jag tänkt mycket på den första tiden med honom. Vart försvann den tiden? Allt gick så fort. Just var han ju vår lilla baby och nu pratar han redan, har en mycket stark vilja och ett stort hjärta. Han är redan sin egen lilla person. Vår älskade Oliver ❤️

Dagar i Ekenäs

I mitten av juli åkte vi till min mamma i Ekenäs. Mamma bor i gamla stan och jag älskar att gå omkring bland de pittoreska husen och idylliska vyerna. Nu var det såklart fullt av sommarturister (som jag själv säkert räknas till) vilket är lite störande, men bortsett från det var det väldigt vackert.

Vi skulle på min brorsdotters kalas i Snappertuna följande dag, så vi fick både njuta av en sommarstad och skärgården under vårt besök. Det var så roligt att träffa familjen igen. Min bror bor med sin familj i Sverige, så på grund av coronatider hade vi inte setts på typ ett år?! Galet. Oliver tyckte speciellt mycket om att åka båt med min bror. Varje dag sen det hände har han sagt ”Robban kör båt, stora vågor”. Hoppas vi snart skulle kunna åka på besök till Sverige!