11 veckor i stugan

Nu har vi bott 11 veckor på lande i en liten stuga. Med en baby. Men det har gått förvånansvärt bra, trots att det stundvis har varit trångt, jobbigt och stökigt. Det har också varit mycket mysigt, nära till naturen och avkopplande med bastu och dopp i sjön på kvällarna. Vi har grillat god mat, ätit måltider utomhus och läst ute i solen när Oliver har sovit på dagarna. Jag kan inte ännu heller riktigt förstå att tiden här börjar lida mot sitt slut. Det är först nu som vi har börjat längta hem. Vi planerar inredningen, saknar ett eget badrum och kan inte vänta att få laga mat i vårt splitternya kök! Om allt går som planerat får vi flytta tillbaka hem fredagen den 21.8.

Vi saknar havet, Drumsö, att kunna åka in till stan när som helst, att beställa hem mat och att ha mer än ett rum. Nu har nedräkningen börjat: 11 dagar kvar! Men nu ska vi nog fokusera på att njuta av naturen och livet på landet medan Daniel ännu är ledig.

Makrofotografering

Det är något så avkopplande och tillfredsställande med makrofotografering. Jag skulle nog säga att det är min favorit fotograferingsstil. Det är nog lite som att plocka bär eller svamp; man går i naturen och letar ständigt efter nästa objekt att fota. Och det är beroendeframkallande. När man fotar närbilder skapar man verkligen bilden, eftersom allt är precis som vanligt, men man bara letar efter rätt vinkel, färg, form, motiv. Jag skulle säkert kunna tillbringa timmar i naturen och bara söka efter nästa bild, och nästa och nästa..

Nuförtiden när jag får tid för mig själv väljer jag antingen skrivande eller fotande. Det känns alltid till en början lite kämpigt. Hjärnan känns trög och tröttheten försöker ta över. Men sedan går jag ut, klickar några bilder och kommer in i ett harmonisk lugn. Skrivandet kräver mycket mer så det kan jag nog erkänna att jag inte gjort så mycket. Jag försöker skriva tre sidor för hand nästan varje dag. Det för kanske inte mitt romanprojekt framåt, men det har säkert ändå en positiv inverkan på både kreativiteten och orken. Men man måste också vara snäll mot sig själv och låta huvudet och kroppen vila när nätterna fortfarande är så jobbiga.

Livet på landet

Livet här på landet har ett lugnare tempo än i stan. När jag går på promenader möter jag fler hästar än människor. Det skiljer sig ganska mycket från Drumsö, men jag trivs ändå här. På dagarna, när Oliver sover, kan jag bara gå några trappsteg ner och ta ett dopp eller två. Så skönt, speciellt då det är 26 grader i skuggan.

Middagarna försöker vi alla äta utomhus, såklart. Det är ju ändå sommar!

Kaffe på bryggan tror jag det blir mycket av under semestern. Sa jag redan att Daniels semester börjar snart? Som vi har längtat!

Kvällarna avslutas oftast med bastu. Olivers farmor köpte ett badkar till honom så att han också får bada när vi badar. En gång fick han komma snabbt in i bastun efter sitt bad. Han var riktigt chockad, men vet inte om han tyckte om det eller inte. Vi vågade inte ha honom där så länge, då det väl rekommenderas först efter 1-års åldern. Men jag tror han nog blir en ordentlig bastubadare med tanke på hur ofta vi badar när vi är här.

Imorgon är det midsommar och vi åker till skärgården! Glad midsommar!

Syrenbloggen

Snart har syrenerna vissnat bort. Jag blir alltid lika förvånad över hur kort tid de egentligen blommar. Jag undrar förresten hur många gånger jag har nämnt syrenerna i den här bloggen? Jag verkar kanske lite besatt av dem. Bilderna togs för någon vecka sedan, innan denna otroliga värmebölja kom. Jag bestämde att jag vill varje år ha en bild av Oliver framför denna syrenbuske. Ser framför mig en gänglig tonåring som poserar motvilligt bland buskarna om några år.

Försommaren

Jag älskar den här tiden på året. Okej, vem gör inte det? Naturen doftar extragott och alla färger känns på något sätt tydligare. Fjärilarna dansar yrvaket omkring och fåglarna kvittrar glatt. Allt det gröna är fortfarande så nytt och det känns som att allt håller på att vakna till liv.

Skogsutflykt

Nu i dessa tider kan jag märka att ångesten kryper på. Vissa dagar känns tyngre än andra. Jag tycker det är obehagligt att inte veta hur länge det ska vara såhär. Men Oliver är baby bara en gång och jag får aldrig mer tillbaka den här tiden med honom, så jag vill ändå försöka göra det bästa av situationen. Trots att Greklandsresan avbokades och man inte kan planera in några resor ännu i framtiden, så kan man ju alltid gå på små äventyr och utflykter. Förra veckan var det vårens första riktigt varma och soliga dag. Vi tog Oliver med oss och gick på en liten skogsutflykt!

Knopparna i syrenbusken utanför vårt fönster har vuxit. Små, små ljusgröna blad har uppenbarat sig på kvistarna och citronfjärilar dansar i vårvinden.

Ett eller två foton i timmen

Förra veckoslutet rymde vi till Vichtis. Vi hade inte varit där på länge så det kändes extraskönt att komma fram, njuta av naturen och andas frisk luft. På lördagen bestämde jag mig för att dokumentera dagen i bilder, trots att det inte hände så mycket. Men alltså en helt vanlig dag på lande:

7.00

Vi brukar vanligtvis sova i vår lilla stuga, men den här gången var det tomt i det stora huset och vi kände att vi ville bada bastu och leva mer bekvämt med rinnande vatten och toalett inomhus, så vi sov i det stora huset. Kring 7-tiden vaknade jag av att solen sken in i huset.

8.00

Jag drack ett glas vatten och skulle fortsätta sova, men då vaknade förstås Oliver och ville börja dagen. För någon vecka sedan ändrade han plötsligt sin rytm och har sedan dess vaknat kring sju varje morgon (och inte 9-10 som förr). Det blev kaffe och lek på vardagsrumsmattan.

9.00

Vi väckte Daniel som skulle tillreda frukosten. Jag har laddat ner en superbra app som berättar när Oliver ska sova dagssömn. Appen heter “Huckleberry” och dit skriver man upp när han har vaknat och somnat. Den har fungerat perfekt och det tar inte många minuter för Oliver att somna när man vet vilken tid han borde läggas. Enligt appen brukar han vanligtvis vara vaken 2 timmar och 22 minuter åt gången. Så före vi åt frukost lade vi honom i vagnen, vaggade honom en stund på gården och lät honom sova sin dagssömn.

10.00

När Oliver sov fick jag njuta av en skön lässtund och sedan åt vi också en lyxig frukost medan marssolen värmde genom fönstret. Jag har inte läst Haruki Murakami på flera år, men den här verkar bra. Det är inte ofta jag får tid att läsa, så jag uppskattar varje lässtund jag har.

11.00

När vi hade ätit frukost bestämde jag mig för att gå till vår stuga och kolla hur det såg ut där. Jag älskar att vara där. Det kändes som vår men jag hittade inga vårtecken i naturen. Inga knoppar eller små blommor. Efter ungefär 1,5 timmes dagssömn vaknade Oliver. 

12.00

Det var så fint väder så vi ville gå på promenad, trots att Oliver precis hade vaknat. Så vi klädde på ytterkläderna igen och lade honom i vagnen för att gå på en skogspromenad. Jag ser fram emot tiden då man inte längre behöver klä på yllesockor, vantar, overall och allt det där.

13.00

Efter promenaden tog vi det lugnt inomhus. Vi åt godis och lekte med Oliver. Sedan var det igen dags för hans tupplur! Som sagt känns det som om dagarna går åt till att amma, byta blöjor och lägga Oliver. På veckosluten är det skönt att vi är två om det så blir det inte allt för enformigt.

14.00

Oliver verkar trivas i Vichtis. Han har så mycket att se på där och så älskar han ljuset! Är man född i november så har man nog inte sett solljus så många gånger i sitt lilla 4-månaders liv.

15.00

Det var en väldigt långsam och skön dag med mycket golvhäng, lek och tv-serier på i bakgrunden. Daniel förberedde en pasta bolognese som fick puttra i några timmar.

16.00

När Oliver sov sin tredje och sista tupplur på terassen så badade vi bastu! Jag vet inte hur vi klarade de första tre månaderna utan något babylarm. Det är nu det dyrbaraste vi har. Typ. Sen hände det klassiska; jag hällde ett glas vin till mig och skulle lägga mig på soffan för att läsa och samma sekund som jag la mig ner vaknade Oliver skrikandes. Det blev då alltså ingen skön lässtund den kvällen trots bilden.

17.00

Vi hade tagit med oss några favoritleksaker hemifrån som Oliver kunde tugga på.

18.00

När Bolognesen hade fått puttra i ett par timmar var den äntligen klar! Och den var så god! Vi åt och tittade på nyaste avsnittet av This is us. Det är roligt att se hur Oliver nuförtiden kan vara ganska nöjd för sig själv med sina leksaker. Vi brukar ha honom nära oss i babygymmet, på en mjuk filt eller i famnen då vi tittar på någon serie. Ibland går det förstås inte om han är trött eller vill ha mycket uppmärksamhet.

19.00

Kring 19-tiden var det dags för Oliver att gå och lägga sig. Vi brukar ibland ge sista mjölken ur flaska, så att han inte glömmer bort hur man dricker från flaskan eller slutar dricka från den. Och ibland har vi provat att ge ersättning på kvällen så att jag skulle få sova längre, men det fungerade inte. Han vaknar ändå efter två timmar och vill äta. Efter mjölken läser jag en saga i sängen och om han inte somnar efter det så ammar jag lite och sedan brukar han somna av sig själv. Jag var så trött så jag somnade bredvid honom kring 21-tiden och tog därför inga fler bilder den kvällen.

Det var vår inte så händelserika, men avkopplande lördag på landet!