Hösten

Hösten var lika vacker som vanligt. Löven blev gula och veckorna gick fort. Vi åkte till Vichtis där vi gick på skogsutfärd och andades frisk luft i skogen.

Vi åt kräftor tillsammans med Daniels familj. Både med hans pappas och mammas sida av familjen. Roligt med många kräftkalas.

Ett veckoslut i september åkte jag med Oliver till Ekenäs för att hälsa på min mamma. Det var ovanligt hett för att vara slutet av september. Och det var verkligen exceptionellt låg vattennivå på stranden. Nästan sådär att man blev orolig och undrade vad det är som händer med naturen riktigt. Där var det vanligtvis brukar finnas hav, var nu bara mark och man kunde gå ända ut till bryggorna. Fåglarna såg också ganska förbryllade ut.

Daniels pappa och den sidan av familjen kom hem till oss på spelkväll en fredag i september. Daniel lagade utsökta frikadeller med spaghetti. Vi spelade Ticket to ride sent in till natten.

Oliver och jag gick på skogsutfärd till en skog nära oss. Den här hösten har jag haft fredagarna lediga med Oliver och det har varit så ljuvligt med “Olivers och mammas dag”. Men från och med januari kommer han att vara på dagis också på fredagarna, och det vet jag nog att han är redo för. Vi måste bara pricka in flera tumisdagar under veckosluten.

Kvällarna var bomullslena och pastellfärgade. Nu när jag tittar ut ser jag bara smutsig och blöt snö.

Vi passade på att gå ut till skogen på många skogsutflykter när det ännu var relativt varmt och fint ute. Vi har en skog nära oss som vi brukar gå till. Den här gången hade vi packat med oss kaffe, smörgåsar och choklad.

I slutet av september kom Sebbe och Hana på besök från Spanien. En solig kväll åkte vi på höstseglats med Sebbe, min pappa, Daniel och Oliver. Det var kallt men otroligt vackert. Nästa sommar vill jag hinna segla mera.

Vädret blev kallare, kvällarna kom snabbare. Vi byggde kojor, lekte, var sjuka, var friska, mådde bra, mådde lite sämre, funderade på mycket, fattade stora beslut, åkte till Grekland på resa, umgicks med familj och vänner, badade bastu, lagade grytor, drack gott vin, gick på promenader, såg på film, spelade brädspel, gick på Bokmässan och hade ostkvällar, pizzakvällar och tortillakvällar med vänner. Allt som man vill och kan göra på hösten.

Livet med egen trädgård

Nu har vi sett alla årstider här i Esbo. Det är över ett år sedan den lyckliga dagen då vi fick flytta in i vår radhuslägenhet i Esboviken. När vi gick på visning i februari 2021 blev vi genast förtjusta i huset och området. Vi kände direkt att det här var vårt blivande hem. Det vi inte hade sett från bilderna var att huset hade en enorm bakgård. Och då vi var på husvisning var gården täckt av snö, så det var svårt att begripa hur stor gården faktiskt var och vad man egentligen kunde göra med den. När snön smalt och det var dags att flytta in, blev vi positivt överraskade. Och även om det inte var gården som fick oss att köpa huset, så är det den jag älskar mest. Den har hämtat med sig så otroligt mycket glädje till oss. Vi har fått odla våra egna grönsaker och örter, välja vilka blommor vi vill ha i blomrabatten och dessutom fick vi ju i våras en ny, stor terrass som gjorde att huset känns ännu större nu när vi har extra utrymme att hänga på varje dag. Det är svårt att tro att jag bara för några år sedan var starkt av den åsikten att jag troligen alltid kommer att bo i lägenhet inne i stan. Nu skulle jag aldrig mera byta ut egen trädgård och terrass för att bo inne i centrum. Men det som jag har lärt mig är att man aldrig kan säga aldrig, för människor och åsikter ändras helt tydligt med åren. Men nu just älskar jag vår trädgård och kan inte föreställa mig ett liv utan en.

Stugsemester

I början av januari tog vi några lediga dagar från jobb och dagis. Det var det bästa beslutet pålänge! Vi skulle ju egentligen ha rest till Spanien, men när resan avbokades ville vi ändå hitta på något roligt tillsammans. Vi hade fyra lediga dagar, men det kändes ändå längre än det. Vi tillbringade vår lilla minisemester i Vichtis. Där var vi omringade av skog och sjö, fick beundra vackra soluppgångar och åkte mycket pulka. Vi badade i yacuzzin, bakade muffins och lekte mycket. Fina minnen skapade vi den veckan.

Vintern när den är som bäst. Och åh skogen. Älskar doften och lugnet där. Det kändes också bra att få komma ut medan det ännu var ljust. Mycket ovanligt i januari.

Det kändes som något litet sportlov då vi spenderade dagarna ute i snön och kvällarna framför brasan och i bastun. Ett mysigt avbrott från vardagen.

Den vackra vintern

Har vintern varit exceptionellt vacker i år? Eller beror det på att vi är närmare naturen här i Esbo? Från vårt hem på Drumsö såg vi en glimt av havet, men för det mesta var vi omringade av bilvägar och andra höghus. Nu känns det som att vi får uppleva naturen så mycket mer. Vackra solnedgångar och otroliga ljusröda morgnar får mig att orka igenom den långa vintern.

Och snön är jag så oerhört tacksam över. Jag som aldrig egentligen varit så förtjust i snö har totalt ändrat åsikt det här året. Det har blivit en hel del promenader ute på isen och pulkaåkning! En så rolig aktivitet. Nu i skrivande stund regnar det dock snöslask… men kanske det ännu blir fina vinterdagar i februari.

Bilderna är tagna från vår söndagspromenad för några veckor sedan. Då var det -13 grader och vi drack kaffe ute på isen. En vacker och kall söndag!

Söndagstankar

Det där tunga novembermörkret har lagt sig över Finland. Men vi överlever genom att tända ljus på morgonen, pynta huset och balkongen med långa ljusslingor, lyssna på julmusik, inleda glöggsäsongen, baka jultårtor och gå på promenader alltid då solen tittar fram.

Det är söndag idag, så vi dricker hett kaffe och äter frukost och går sedan ut på vår traditionella söndagspromenad till stranden. Oliver ropar av glädje när han ser stranden, krälar sig ur vagnen och skyndar ner till sanden. Han tar sin lilla spade från vagnen och börjar gräva, men blir förvånad när sanden är så hård. Det går ju inte längre att bygga sandslott här. Vi förklarar och berättar om vintern. Vi beundrar de små vattenpölarna som har förvandlats till is. Det kommer ett roligt ljud när isen krackelerar under våra skor. Frosten har lagt sig i sjögräset som ligger på stranden, en glittrande kvarleva av sommaren. Vi minns de heta sommardagarna då vi vadade i havet och välkomnade den svalkande havsbrisen på vår varma hud. Nu känns havsbrisen kall mot kinderna och vi drar kragen över munnen, skyddar oss från vinden. Novembersolen värmer ändå svagt. Plötsligt börjar det virvla små, små snöflingor ner från himlen. Snöflingorna smälter direkt då de landar på oss. Vad stör det att årets mörkaste tid är här när vi ändå ibland får uppleva stunder som dessa? Och vad spelar det för roll fast vi har flera månader kvar av kyla, snöslask och regn när tiden ändå går så fort? Vi blinkar och snart är det redan nya knoppar i träden och en ny sommar påväg in i vårt liv.

Ett besök till stugan

Jag är så glad att vi hann åka till stugan ännu då hösten var som vackrast. Jag älskar att vara där på hösten!

En morgon när Oliver gick upp för att leka med sin Oma fick jag egentid och kunde gå ner till sjön för att njuta av morgonsolen. Löven sprakade i vackra färger och luften var frisk och krispig.

Den finska naturen är så otroligt vacker på hösten. Det känns viktigt att tanka i sig av det vackra så mycket som möjligt nu innan vintern är här.

Oliver fick åka och se på stora fordon en dag, vilket var mycket spännande! Daniels styvpappa, som varit pilot på Finnair under hela sin karriär, har nu bytt jobb och sköter istället om Hill Side’s golfbana. Oliver fick provköra några stora fordon när vi var där. Det var lite för spännande ibland då maskinerna hade så högt ljud, men han pratar om dem fortfarande, så det var nog en minnesvärd upplevelse för honom.

Sent i oktober

Snart har alla löv fallit. Ute piskar regnet mot fönsterrutorna. Vinden viner och det känns tydligt att vi bor så nära havet nu. En ordentlig höststorm härjar ovanför oss. Den här hösten har gått så fort. Jag känner att jag inte riktigt hinner med nu. I år har jag inte alls hunnit tända ljus, laga grytor eller läst någon bra bok under en varm filt. Jag har inte hunnit njuta av hösten ännu. Vanligtvis brukar hösten vara den mest kreativa och inspirerande tiden på året men så känns det verkligen inte nu. Kanske hittar jag tillbaka till det i något skede, kanske inte. Vi får väl se. Som tur har vi ändå hunnit gå på några promenader i höst och bekantat oss med våra nya hemtrakter.

Tänk att månaden snart byts till november. Jag tycker det var bara några dagar sedan sommar. Om 1,5 vecka firar vi redan Olivers 2-årsdag! Vi får hoppas att vi alla är friska då och kan ordna ett litet kalas.

Skogen och vi

Skogen har en lugnande effekt på mig. Jag fyller mina lungor med doften av barr, fukt, jord, träd, bär, svampar. På hösten är luften alltid lika klar, krispig, frisk. Min favorit årstid är här och det här är första gången jag hinner njuta av den. Det är svalare än det brukar vara i september och jag har en för tunn jacka och dåliga skor för att gå på skogspromenad. Oliver springer glatt framför oss och jag tänker att han blir säkert en friluftsmänniska när han är stor. Själv skulle jag inte kalla mig för det, men ändå älskar jag att vara här i naturen. Kanske det inte är för sent att bli en friluftsmänniska?

Vi går nya stigar som vi inte har gått förut. Vi går djupt in i skogen och det är bara vi tre. Plötsligt känns skogen ganska stor och jag börjar tänka på björnar. Rör de sig också här i skogen? Vad om vi möter en enorm björn under vårt skogsäventyr?

Vi samlar kottar och pinnar, snubblar ibland, äter lingon och havtorn rakt från buskar och berättar om naturen för Oliver. Vi grillar korv vid en lägereld och glömmer bort allt annat än här och nu. På kvällen när Oliver har somnat badar vi bastu. Jag har saknat stugan och längtar redan efter nästa besök!

Midsommaren 2021

Midsommaren firades i år på holmen i skärgården. Det är alltid en lika speciell känsla att komma till holmen efter vintern. Alla stenar, rötter och klippor är på samma ställe som vanligt. Havet glittrar likadant som förr. Luften doftar hav och sjögräs, sommar och skog. Måsarna välkomnar oss tillbaka och det känns som om man kommit hem.

Vi kom till holmen redan på torsdagen före midsommarafton. Det känns alltid skönare att vara färdigt på holmen när man vaknar på midsommaren. Trots att det inte är en så lång väg hemifrån (35 min med bil) så är det ändå alltid ett projekt med att packa, fylla bilen med saker, köra den slingriga vägen till hamnen, åka båt och bära upp alla saker från båten.

Nästa dag var det midsommar! Solen sken, värmeböljan fortsatte, vi tog flera dopp medan Oliver sov. Vi vinkade till min pappa och hans fru Marita som seglade förbi holmen.

Vi gjorde Duellen från Hbl med min mamma, utforskade holmen med Oliver, lekte och njöt. På kvällen drog vi fram några bord och åt middag med mina kusiner och min moster. En så trevlig kväll!

Senare på kvällen samlades holmens befolkning på berget för att dricka vin och se på solnedgången.

På lördagen levde vi öliv. Vi badade bastu, simmade, grillade, spelade spel, klappade hundar, skrattade och somnade sent. En superbra midsommarhelg!