Långfredag

Jag har alltid tyckt om påsken. God mat, choklad, familj och ledighet, varför skulle man inte tycka om det? Och dessutom brukar det betyda att våren är här. Vi började firandet med att åka till min äldsta bror. Han har fyra barn, tre hundar, kaniner och katter, så Oliver var verkligen ivrig. Vi höll avstånd från varandra och träffades utomhus trots att vädret inte var det bästa. Vi grillade korv i regnet och gosade med en mjuk kanin. Oliver fick hoppa i pölar och var glad. Sedan skyndande vi hem för att hinna till vår bastutur. Min mamma lekte med Oliver under tiden.

Daniel tillredde en verkligen god påskmiddag med kött som varit i sousvide, klyftpotisar med knaprig yta, bearnaisesås, sparris och sallad. Min mamma stannade över natten och vi satt och umgicks med henne till midnatt. Vi hade en jätterolig och avslappnad påsk. Följande dag åkte vi dessutom ut till landet. Mysigt!

Veckoslutet

Små pyjamasfötter, hett kaffe och god frukost på fredagsmorgonen. Jag har märkt att det oftast är en bra stämning på fredagar, oavsett om man jobbar eller inte. Efter frukosten fick Oliver se en stund på barnprogram och jag fick läsa tidningen i lugn och ro.

Lycka är att ha en morfar som hämtar nya duplon medan man sover dagssömn. När Oliver vaknade hade han nya leksaker att bygga med. Duplon är nu just det roligaste han vet. Och jag tycker själv att det kan vara ganska terapeutiskt att bygga med dem. Också ett sätt att få Oliver att lugna ner sig och då har han även en liten paus från att springa runt, runt, runt i lägenheten.

Fredagar är nuförtiden ännu roligare än förr, eftersom vi har gått och bokat bastutur. Varje fredagen från kl 16-17 badar vi alltså bastu. Om vi inte är på stugan, men då badar vi nog troligen bastu där. När man tänker på saken är det ju ganska galet, men också roligt hur viktig bastun är för finländare. Vi har gått på ca 10 husvisningar och varje hus har haft en egen bastu. Det lär finnas mer än 3,5 miljoner bastur i Finland.

På lördagen lagade jag en liten brunch som bestod av pocherat ägg, sparris, gravad lax, avocado och hollandaise. Riktigt gott blev det! Och äntligen är sparrissäsongen inledd!

På lördagen var vi alla tre länge i lekparken och byggde snögubbar innan det började regna och allt det vita förvandlades till slask. Sen köpte vi nya gardiner och dekorationskuddar till sovrummet. Mycket spännande.

Och på kvällen, när Oliver hade somnat, fick vi ha en date night här hemma. Vi åt Hotpot, drack vin och umgicks. Det blir så lätt att man bara tittar på en serie eller film tillsammans när man är trött, så det är bra att ibland satsa på att umgås och verkligen prata. Konstigt (men bra) att vi ännu har så mycket att prata om, trots att vi är tillsammans (eller i samma lägenhet åtminstone) 24/7. Maten var jättegod! Vi hade blomkål, paprika, morötter, bok choy, svampar, kött och vitlök som vi lade i fonduepannan. I pannan puttrade en god sataysmakande buljong. Och till det åt vi nudlar.

Inlärda attityder och soliga vinterdagar

I februari får man frossa i blodapelsiner och köpa tulpaner så ofta man vill och har möjlighet. Dagarna då det varit närmare -20 grader har varit lite jobbiga. Och förra veckan var det så kallt nästan varje dag. Med ett litet barn känns det som att man måste ut åtminstone en gång om dagen. Men det är inte så enkelt med en liten typ som protesterar och skriker så fort man ska klä på honom alla hundra lager av overaller och ylle. Då krävs det tålamod och nerver av stål. Jag har ingendera men på något sätt har vi ändå klarat oss och kommit ut varje dag.

Alltså blodapelsinerna är så galet goda just nu. Oliver älskar också dem och vi måste köpa apelsiner nästan varannan dag.

Morgonsolen har hittat in till vårt kök. När jag växte upp tyckte jag inte alls om soliga vinterdagar, det kändes så bortkastat med sol på en iskall dag. Men nu som vuxen har jag lärt mig att verkligen älska det. För ett par dagar sedan sade mamma exakt den meningen; ”Jag avskyr soliga vinterdagar, det känns så bortkastat”. Ibland blir man skrämd av hur mycket som är inlärt. Det är alltid lika fascinerande.

Daniel har igen lagat god mat, vilket alltid uppskattas här hemma. Oliver äter nuförtiden samma som vi. Han älskar kryddig mat redan nu. Och när han bläddrar i någon tidning och hittar matbilder, pekar han på det och säger ”mmmm”. Jag tror han blir en likadan gourmand som sin pappa.

Stiga och bakelser

Vissa dagar och stunder bränner sig fast i minnet. Som den här dagen när solen sken och vi drog Oliver i Stigan här på ön. Ljuvligt med fina minnen från Olivers första ordentliga vinter.

Älskar alla årstider här på ön!

Annat fint med februari förutom solen är nog bakelserna. I Finland har vi både Runebergstårtor och Fastlagsbullar som man får njuta av mitt i vintern.

Saffransrisotto och spel

Det händer ju inte så mycket nuförtiden, så då när det händer något så uppskattar man det kanske mer än tidigare. För ett par veckor sedan bjöd vi in Daniels bror Hippu och hans flickvän Noona hem till oss på middag och spelkväll. På hösten flyttade de till samma husbolag som vi, så de hade verkligen inte lång väg när de kom till oss. De bor i en annan trappa än vi, men de kunde ändå komma inre vägen och behövde inte gå ut i -15 grader. Ganska roligt att bo i samma byggnad som sin bror i vuxen ålder. Det är jag nog lite avundsjuk på med tanke på att en av mina bröder bor i Sverige och den andra har köpt en olivgård i Spanien och flytt vintern dit. Men Daniels familj är också min familj, så jag är bara glad att någon bror har flyttat nära oss.

Daniel hade tillrett en utsökt middag, som vanligt. Det blev Risotto Milanese och kyckling med oliver, örter och annat gott. Till efterrätt blev vi serverade Crème brûlée som vi fick slutföra själva med en brännare. Och när Oliver hade lagt sig spelade vi roliga spel till midnatt. Jag vet inte när vi senast skulle ha suttit uppe till midnatt med vin och spel. Trots att det var trögt att stiga upp klockan sju följande morgon, så var det definitivt värt det.

Promenader och mat

Årets första måndag. På lördagen kom snön och jag tror den ska stanna ett tag. Under veckoslutet turades vi om med sovmorgon. Enda problemet med det är att jag aldrig lyckas somna om, trots att jag vet att jag behöver mer sömn. Men ändå skönt att få ta det lugnare på morgonen och att hela familjen kunde vara tillsammans i tre dygn.

Under veckoslutet gick vi på långa promenader, lagade god mat, lekte i snön. Jag bakade semlor och vi tittade på Mumin tillsammans. Vi åt våfflor och gungade.

Julen

Årets jul var väldigt lugn men bra på alla sätt. Vi började fira redan 23:e med att mysa med julmusik, glögg och julgran. På julaftonsmorgon åt vi risgrynsgröt och tittade på barnprogram med jultema. Vid tolvtiden kom min mamma och så åt vi en satsad lunch som innehöll bland annat gravad lax, sillar, fiskpaté och annat gott som Daniel hade tillrett.

När Oliver hade vaknat från sin dagssömn gick vi på promenad för att orka äta igen några timmar senare.

På kvällen blev det romsmörgåsar och sedan fick Oliver öppna sina julklappar. Han fick så många fina gåvor och var så ivrig och uppspelt hela kvällen. När han hade lagt sig för natten åt vi skinka och annat gott, drack vin och portvin, pratade och öppnade julklappar.

Bästa traditionen

Hälsningar från Ekenäs! Nu är jag hemma hos min mamma och firar hennes födelsedag. Jag och Oliver stannar här till måndagen. Nu just sover Oliver och när jag öppnade bloggen för att skriva något nytt insåg jag att jag hade ett ofärdigt inlägg som utkast. Jag bloggade aldrig om vår Friendsgiving. I november, innan alla nya restriktioner, bjöd vi Sonja, Joni och gudsonen Elliot på middag hemma hos oss. Det är en tradition vi skapade för två år sedan. Första året var Sonja gravid och det andra året var Oliver bara ett par veckor gammal. Nu, det tredje året var det lite mer liv i huset, då pojkarna ville leka och härja. Jag kan föreställa mig samma tradition ännu när pojkarna är tonåringar och spelar Playstation i ett annat rum. Jag älskar den här traditionen!

Daniel hade förstås tillrett maten. Den var inspirerad av amerikanska Thanksgiving-måltiden med kalkon och gröna bönor etc. Jag bakade en New York cheesecake med hallon och blåbär. Allt var gott och det kändes så ljuvligt att kunna sitta och umgås, skratta och prata tillsammans. Sällskap och middagar med vänner har man verkligen inte blivit bortskämd med under det här året. Så vi njöt och var glada hela kvällen.

Min födelsedag

Förra veckan fyllde jag 31 år. Det känns som ett så främmande tal. Jag känner mig som typ 27 eller 28. Men nu är jag redan över 30. Det är väl så livet funkar, att man alltid känner sig några år yngre än vad man är. Och det är verkligen sant att tiden går fort då man har barn. Istället för att ha någon ålderskris, valde jag att njuta av dagen. Jag började redan kvällen innan själva dagen med att äta pepparkakor och mögelost. Jag har alltid hatat mögelost, men kanske det också ändrades när jag blev äldre? Det känns som en vuxen sak att tycka om.

På fredagen den 4.12 vaknade jag till att Daniel hade fixat frukost före sitt möte. Snällt och lyxigt!

Jag fick fira hela dagen i bästa sällskapet.

På mammas födelsedag får man se på Babblarna medan mamma dricker sin tredje kopp kaffe.

Daniel hade köpt en skumpa som hette ”Moshi moshi”. Det fick oss att sakna Japan. Undrar när vi kan åka dit igen..

När Oliver hade somnat fick vi njuta av en mycket god middag som Daniel hade tillrett. En perfekt 31-årsdag med andra ord.