Ett kärt återseende

Sedan Oliver föddes har hans mormor varit på besök hemma hos oss minst en gång i veckan, oftast två. Eftersom jag hade så många olika läkarbesök efter förlossningen så var Oliver och min mamma ofta på tumanhand och byggde en så fin relation redan i tidigt skede. Nu i och med coronan har det varit så ledsamt att de inte har fått träffas som förut. Och bebisar har ju inte världens längsta minne, så det var en sorglig tanke att han kanske skulle glömma henne.

Nu när vi alla (jag, Daniel, Oliver och mamma) har undvikit att träffa en enda annan person i tre veckor så tänkte vi att vi nog nu kunde träffa henne. Oliver och jag åkte då alltså igår till Ekenäs och det var så befriande att se lite nya miljöer och att få prata med mamma “in real life”. Och det allra gulligaste var att se hur glad Oliver var av att få umgås med sin mormor. Till en början var han ganska skeptisk och blyg men sedan verkade det nästan som om han kom ihåg henne. Hon fick många kindpussar och gulliga skratt. Det var ju tre-fyra veckor sedan Oliver hade sett en annan människa än mig och Daniel, så det kan ju hända att han tror att vi är de enda människorna på jorden!? Hur ska det bli sedan när allt det här är förbi?

Mökkihöperö

Rörrenoveringen i vårt husbolag är i full gång trots att vår lägenhet renoveras först i juni. Det är mycket oljud på dagarna och eftersom Daniel ändå jobbar distans passade vi på att åka ut till stugan förra veckan. Vi provade samtidigt lite hur det skulle vara att bo där (vilket vi kommer att göra juni-augusti). Det blev ganska snabbt tydligt att det är annorlunda att bo där med en bebis jämfört med utan bebis. Stugan består av ett öppet kök och ett sovrum, så det är egentligen som en etta. Daniel satt och jobbade i köket och jag umgicks med Oliver i sovrummet varje dag. Med bebis kommer också väldigt mycket saker (babygym, leksaker, bilstol, skötbord, säng, väskor etc) som tog upp utrymme. Men jag tröstar mig med att det blir annorlunda att bo där på sommaren eftersom vi då kan vara mycket utomhus. Nu är det ju mars och ganska kallt, så det blev enstaka promenader i skogen, men annars var vi mest inomhus. Och det som också kommer att vara annorlunda är att vi då har möjlighet att umgås i det stora huset där mina svärföräldrar bor. Min svärfar är pilot och flyger fraktplan, så det var inte möjligt att träffa dem nu när de var i karantän. De kunde bara vinka till oss genom fönstret den här gången.

Mökkihöperö är ett utmärkt, finskt ord för att beskriva känslan när man inte har träffat någon på flera veckor och bara tvingas sitta inomhus i samma utrymme en längre tid. Det finns väl inte riktigt något svenskt ord för det. Trots att jag blev lite “mökkihöperö” i stugan så var det också väldigt mysigt. På kvällarna turades vi om att bada bastu och då fick vi båda lite egentid. Oliver verkade trivas i stugan. Jag ser så fram emot alla sommardagar där med båtutflykter, grillmat, bastubad och måltider på terassen i solen.

Positiv energi

Jag känner att jag behöver lite positiv energi just nu. Det är så lätt att gräva sig ner i oro och rädsla för viruset, speciellt då ens närmaste personer tillhör riskgruppen. Men det blir verkligen inte bättre av att bara oroa sig och spekulera om framtiden, då vi ju inte ännu vet något om hur länge det här ska hålla på. Så nu vill jag försöka fokusera på det positiva istället:

  • Vi kan bo i stugan nu eftersom Daniel ändå jobbar distans.
  • Idag såg jag vårens första fjäril! Den irrade förbi mig utanför stugan när jag precis hade vaknat. Den fick mig att le och gav mig hopp om våren.
  • Syrenbusken utanför fönstret har gröna små knoppar!
  • Solen stiger redan klockan 5.47 och går ner klockan 18.34!
  • Oliver har lärt sig att vända sig och gör det nu hela tiden. Det är så roligt att se honom utvecklas!
  • Jag har hittat tillbaka till mitt skrivprojekt och har igen inspiration.
  • Oliver skiner alltid upp när han får se sin pappa under dagen, trots att Daniel oftast sitter fast i något möte.
  • Den här sommaren kommer jag att ha mer energi för att fota med mitt makro-objektiv.
  • Ikväll ska jag få gå i strandbastun!
  • Vi har varandra och allt kommer att bli bra.

Sommarlistan

Det är en stund ännu till sommaren, men alltid är det tillåtet att drömma om den. Och förr eller senare är den ju ändå här! Här kommer sommarlistan:

Vad gjorde du förra sommaren?

Förra sommaren känns ganska avlägsen. Jag jobbade, var gravid och hade två veckors semester. Jag hade noll energi och somnade väldigt tidigt om kvällarna minns jag. Vi besökte både stugan i Vichtis och holmen.

Hur mådde du?

Varierande. Men konstant trött! Mot slutet av sommaren var jag lite nervös inför förlossningen och led av en hel del graviditetskrämpor. Det ska bli så skönt att inte vara gravid den här kommande sommaren!

Reste du någonstans?

I juni reste vi till Leipzig i Tyskland med Daniels mamma och styvpappa. Det var så roligt att se en lite mindre stad i Tyskland. Vi gick på opera, shoppade, åt gott och åkte på båtutfärd. Jag minns att jag avundades mitt resesällskap som fick dricka Aperol spritz i kvällssolen.

Planer för denna sommar?

Vi skulle börja sommaren med en veckas resa till Grekland, men av förståeliga skäl avbokades den. Jättesorgligt, men vi får ta och boka en ny resa när läget har lugnat sig. Den här sommaren kommer vi inte att ha något hem eftersom vi har rörrenovering i vår lägenhet och det är omöjligt att bo där under den tiden. Istället flyttar vi till stugan och så åker vi nog också till mitt sommarställe ute i skärgården.

Bästa sommarstället?

Jag måste nog säga vår holme ute i skärgården. Jag är alltid som lyckligast när jag är där!

Här badar du helst?

Trots att havsvattnet alltid är lite kyligare så badar jag ändå helst på mitt sommarställe. Dvs. jag klättrar försiktigt ner längs de hala klipporna, kippar efter andan när det kalla vattnet sveper om min kropp och dyker ner bland sjögräs och hör ett monotont brummande ljud av motorbåtar som åker förbi.

Bästa sommarmaten?

Allt! Grillad majs, rökta räkor, jordgubbar, ärter, vattenmelon, fräscha sallader, nypotatis, rökt abborre, korean bbq, grillad sparris.

Hur länge ska du vara ledig?

Hela sommaren!

Vad ser du mest fram emot?

Att Daniel också har lång semester (han har sparat sina pappadagar + full semester på grund av renoveringen)! Och att få introducera skärgården till Oliver.

Vad kommer du att köpa inför sommaren?

Oliver behöver väl nya, större kläder och sommarhattar.

Vad ser du fram emot just nu?

Bara att ens kunna träffa familj och vänner. Och att det ska bli varmare och att våren ska börja ordentligt.

Hur kommer du att minnas sommaren 2020?

Olivers första sommar. Sommaren då vi bodde i stugan. Sommaren med det dödliga viruset.

Virtuella fester

Isolerade i vårt hem. Det är ju det minsta vi nu kan göra för att försöka sakta ner smittspridningen. Men ändå tycks det vara väldigt svårt för många? Igår när vi gick på promenad här på ön så kom alla människor väldigt nära och brydde sig inte alls om att lämna avstånd när de sprang och flåsade förbi. Och så har jag fått höra att det finns folk som går till barer och restauranger ännu. Hur svårt kan det vara att stanna hemma nu när det behövs som mest? Det känns ju som en ganska liten uppoffring med tanke på vad konsekvenserna annars är.

På fredagen ordnade vi en virtuell after work via Zoom. Till en början var det ganska yrt (vi var omkring 15 personer) men ändå roligt att få se folk och höra hur de har det i dessa konstiga tider. Roligt var det ju dessutom att se glimtar ur varandras vardag. Det var vänner som satt i matbordet med sina barn, vänner som lagade mat och visade runt i sin lägenhet, vänner som körde bil och handlade i matbutiken och vänner som åt kvällsgröt med sitt barn innan läggdags. Mysigt på något sätt!

Jag vet att vi ju också gick ut på promenad, men jag hade trott att det skulle vara tryggt och mer öde. Men jag har aldrig sett lika mycket människor längs stranden här på Drumsö. Det är ju bra att folk rör på sig och får frisk luft, men det skulle vara bättre om man kunde lämna 1-2 meters avstånd mellan varandra. Till slut gick vi båda med halsdukarna framför munnen.

När vi flyttar till stugan

När vi köpte vår drömbostad på Drumsö för ett år sedan visste vi att husbolaget skulle ha en rörrenovering. På grund av den kommande renoveringen var priset på bostaden mycket lägre än vad lägenheter på det här området vanligtvis är. Det var ju självklart ändå ett stort beslut; ska vi köpa den här fina lägenheten med havsutsikt trots att vi måste flytta tillfälligt bort för ca 3 månader? Vi funderade länge men var båda överens om att vi nog skulle klara av det. Och vi har inte ångrat det en sekund! Det som har varit stressigt med det här var att vi inte visste när renoveringen skulle äga rum. Vi visste bara att det skulle vara inom en nära framtid. Men nu har vi fått veta datumen och om allt går som planerat (hoppas inget skjuts upp på grund av viruset!) så borde rörrenoveringen för vår del vara på sommaren. Det betyder att vi kan bo i sommarstugan i Vichtis!

För några år sedan när jag skrev en lista på mina 100 mål i livet så var en punkt faktiskt att bo en månad där i stugan. Nu blir den drömmen sann! Det har ju sina utmaningar förstås att bo i en liten stuga med en 6-9 månaders bebis, men vi kommer nog att klara det! Det ska bli så mysigt med strandbastu och dopp i sjön varje kväll, frukost på terrassen och ljusa sommarkvällar ute i naturen. Ett spännande och minnesvärt äventyr att byta ut stadslivet mot ett liv på landet för några månader.