Pavlova, fotboll och grannar

Knoppar har förvandlats till löv, häggen har redan börjat blomma och snart slår väl syrenen också ut. Det är med andra ord försommar nu. Eller? Hursomhelst så har jag försummat bloggen på sistone. Det känns som att det har hänt mycket, men ändå inte. Vi är mitt inne i en flytt, vilket inte är det lättaste med en vild 1,5-åring. Men det blir nog bra! Och vi är alla så ivriga inför flytten. Om en vecka sover vi första natten i vårt nya hem. Längtar så!

Vi har fortsatt att träffa vänner utomhus. Bland annat på Casinostranden och i olika lekparker. Skönt att det nu blir varmare så att man kan vara lite socialare igen. Överlag känns det som att det finns hopp om ett normalare liv. Det är säkert inte länge kvar tills jag får vaccinet! Daniel fick vaccin redan för flera veckor sedan, eftersom han hör till riskgruppen.

Sedan firade vi såklart morsdag! Det var min andra morsdag som mamma. Jag fick läsa tidning i sängen medan pojkarna fixade frukost. Så fick jag egen tid medan de plockade vitsippor till mig. Jättefina Marimekko-koppar fick jag också som gåva. På eftermiddagen kom min mamma på besök och Daniel hade lagat en utsökt pavlova! Jag blev riktigt bortskämd hela dagen. Lyxigt!

I maj började Oliver spela fotboll! Varje vecka samlas samma grupp i min gamla hemstad och sparkar boll, lär sig nya saker och leker. Väldigt roligt men också lite kaotiskt. Gruppen består av barn i åldern 1-3.

Vi har också hunnit vara några dagar i Vichtis. Då fanns det ännu vitsippor och knappt några blad på träden. Det ser säkert så somrigt ut nu. Jag vet inte när vi nästa gång hinner åka dit när vi nu har så mycket med nya hemmet, men snart är det sommar och då blir det nog mer tid för utflykter och stugbesök.

Här leker Oliver med sin kompis Saga som är en månad yngre än han. Så trevligt med vänner som har barn i samma ålder!

Oliver är alltid så ivrig hos sin morfar, för där finns så massor olika duplon och andra leksaker. På sommaren ska vi kanske ut och segla med morfars segelbåt. Hur kommer det att gå med en 1,5 åring som knappt orkar sitta stilla? Ett äventyr blir det åtminstone!

Vi hann också äta middag hos Daniels bror och flickvän som bor i samma husbolag som vi. I ungefär ett halvt år hann vi vara grannar. Synd att vi inte kommer att vara det mer om en vecka! Vi hade en så rolig kväll hemma hos dem och blev bjudna på en så god middag. Nästa gång blir det grillkalas hemma hos oss!

Bästisdygn

På lördagen checkade Sonja och jag in på hotell, det var nämligen dags för ett bästisdygn! Jag fick hotellvistelsen som en födelsedagsgåva av henne i december men vi valde att vänta tills maj för vår efterlängtade Staycation. 15.5 råkade dessutom vara våra bådas namnsdag, Sonja och Sofia (mitt mellannamn). Som hotell valde vi Hotell Helka, nära Kampen.

Efter incheckningen köpte vi mat och gick till en park där vi satt länge och pratade om allt mellan himmel och jord. Så viktigt med tumistid!

Och om några veckor föds Sonjas baby! Så ljuvligt! En liten sommarbebis.

Vi firade att det äntligen blivit sommar genom att äta goda glassar på en uteservering. Det kändes lite som en miniresa när vi kunde gå omkring i sommarhelsingfors, prata ostört och bara leva utan någon tidtabell eller ansvar.

I vårt hotell ordnades det en konstutställning i vissa rum. Konstutställningen hör till projektet Purkutaide. Idén bakom projektet är att det finns så många utrymmen i världen som ligger tomma och oanvända och samtidigt finns det konstnärer utan ställe att utöva sin konst, så de valde att slå ihop dessa två och visa upp konst i bland annat tomma hotellrum. En superbra idé och trevligt program såhär i coronatider när man inte vill trängas med andra på konstmuseum.

På kvällen köpte vi en massa godis och snacks, knäppte på en film och pratade till midnatt innan vi somnade i krispiga hotellakan. Följande morgon fick vi äta en god hotellfrukost. Så mycket energi vi båda fick av ett bästisdygn!

Vappen 2021

Tänk att vi nu redan är inne i majmånad. Det betyder att det snart är sommar och att vi snart flyttar till vårt nya hem! Så spännande! Varje dag planerar jag trädgården och inredningen i mitt huvud. Idag får vi dessutom åka till det nya hemmet för att mäta lite grejer. Så konstigt att vi inte varit där sedan vi gick på visning i mars. Hur såg det ens ut där? Kommer huset att vara lika fint som vi minns det? Det får vi väl se om några timmar! Det blir också roligt att se trädgården nu utan all snö.

På fredagen firade vi Valborg här i Finland. Solen sken och vi åkte hem till Sonja och Joni för att grilla och umgås.

Det var så roligt att se småpojkarna leka med varandra på riktigt. De var ivriga över såpbubblor, ballonger och sockermunkar. Jag minns själv hur roligt det var att fira vappen när man var liten. Föräldrarna satt länge vid matbordet och pratade, medan vi barnen klädde ut oss eller hade vattenkrig på gården. Antagligen i en glad sockerfylla av alla godsaker vi vräkt i oss.

Sonja och Joni bjöd på jättegod plockmat som smakade sommar. Härligt med grillmat. Så fint att igen få fira en till högtid med de här vännerna!

Vinterbad och pyjamas party

Veckorna springer iväg. Nu är det redan mars! Solen skiner och snön smälter. Imorgon ska det kanske vara minusgrader, men man får väl njuta nu så länge man kan. Och dessutom vet vi ju att våren är på kommande. Det om något blir man på gott humör av.

Det är inte så mycket som händer på dagarna eller kvällarna nuförtiden. Så då när det händer något uppskattar man det extra mycket. För några veckor sedan fyllde vår gudson 2 år. Det blev ju såklart inget stort kalas, men vi fick ändå fira den söta två-åringen.

Förra veckoslutet åkte vi till stugan. Daniel och jag gick i bastun medan Oliver lekte med Daniels föräldrar. Himlen blev sådär magiskt ljusröd som sockervadd och jag vågade ta mig ett dopp i vattnet. Årets första dopp! Mina fötter värkte av kylan men det var värt det. Och efteråt kändes det skönt.

På lördagen gjorde vi något roligt, vi bytte nämligen hus med Daniels föräldrar för en natt. De sov en natt i vår lilla stuga och vi fick flytta upp till det större huset.

Sonja, Joni och Elliot kom på besök och på det här viset kunde vi sitta uppe och prata med våra vänner när pojkarna hade lagt sig för natten. Ett mycket lyckat koncept!

Vi åt middag, grillade marshmallows i kotan, lekte, sprang omkring och drack skumpa när barnen hade somnat. Pojkarna sov rastlöst och vaknade tidigt, säkert för att det var så spännande och roligt med ett pyjamas party.

Vändagen

Glad alla hjärtans dag! I Finland firar vi Vändagen, vilket jag alltid har tyckt om. Speciellt nu när man inte kan träffas lika fritt och ofta som förut, så är det fint att ha en dag ägnad till att tänka lite extra på sina vänskaper och kanske skriva eller ringa till de närmaste. Eller gå på promenad eller dricka en kopp kaffe tillsammans över Teams eller Zoom.

Av mina pojkar fick jag en ljuvlig blombukett och en god choklad. Sådant blir man ju mycket glad av!

Bästa traditionen

Hälsningar från Ekenäs! Nu är jag hemma hos min mamma och firar hennes födelsedag. Jag och Oliver stannar här till måndagen. Nu just sover Oliver och när jag öppnade bloggen för att skriva något nytt insåg jag att jag hade ett ofärdigt inlägg som utkast. Jag bloggade aldrig om vår Friendsgiving. I november, innan alla nya restriktioner, bjöd vi Sonja, Joni och gudsonen Elliot på middag hemma hos oss. Det är en tradition vi skapade för två år sedan. Första året var Sonja gravid och det andra året var Oliver bara ett par veckor gammal. Nu, det tredje året var det lite mer liv i huset, då pojkarna ville leka och härja. Jag kan föreställa mig samma tradition ännu när pojkarna är tonåringar och spelar Playstation i ett annat rum. Jag älskar den här traditionen!

Daniel hade förstås tillrett maten. Den var inspirerad av amerikanska Thanksgiving-måltiden med kalkon och gröna bönor etc. Jag bakade en New York cheesecake med hallon och blåbär. Allt var gott och det kändes så ljuvligt att kunna sitta och umgås, skratta och prata tillsammans. Sällskap och middagar med vänner har man verkligen inte blivit bortskämd med under det här året. Så vi njöt och var glada hela kvällen.

Olivers första 1-årskalas

På lördagen firade vi Oliver som snart fyller ett år! På grund av corona och stora familjer delade vi upp festligheterna så att vi firar två veckoslut i rad. På det första kalaset kom min familj och Olivers gudföräldrar och nästa lördag kommer Daniels familj. Jättesynd att inte kunna samla alla på en gång. Men på det här viset får vi ju dra ut på firandet och äta tårta varje vecka.

Oliver var mycket ivrig över sina ballonger.

Det var så ljuvligt att ha familj och vänner samlade. Oliver lekte glatt med sina kusiner, morbröder och gudföräldrar. Och han fick så många superfina gåvor!

Min ena bror överraskade oss med den här coola Batman-kakan gjord av choklad. Han är en såndän person som kan allt och är bra på allt. Lite avundsjuk på det!

Oliver var så glad hela dagen och fick äta hallon när vi andra åt tårta. På hans riktiga dag borde vi kanske laga någon kaka som han också kan äta.

Staycation med bästa vännen

Vår vänskap började i ett litet klassrum för sjutton år sedan. Sonja och jag hade blivit placerade bredvid varandra och läraren hade sagt att man skulle lära känna personen man satt bredvid. Våra hundvalpar var exakt lika gamla och hade samma födelsedag, märkte vi fort. Det var där det började. Och nu sjutton år senare är vi fortfarande bästa vänner.

Vi har stött varandra genom livskriser, skrattat så vi inte har fått luft, druckit för mycket Tequila, vakat nätter för att prata och se på filmer, rest till New York, Grekland, Spanien, Berlin, Bulgarien och fram för allt London, skriksjungit till 80-talshitter på svettiga dansgolv, gråtit över brustna hjärtan, berättat hemligheter och filosoferat om livet, dansat på varandras bröllop, varit brudfrämmor till varandra, ordnat möhippor och babyshowers, blivit gudmödrar till varandras barn och skrivit eller ringt till varandra när allt har varit för mycket. Jag kan inte ens föreställa mig ett liv utan Sonja.

De senaste åren har vi inte hunnit umgås lika mycket som förr. Vi har ändå setts ungefär en gång i veckan eller varannan vecka, men det är ändå inte samma sak när man har barnen med sig. Så förra lördagen blev det äntligen av att åka på en staycation i Helsingfors. Vi checkade in på hotellet, gick i butiker med munskydd, tog ett par drinkar på en takterass, åt en god middag, bytte om till pyjamas på hotellrummet och åt snacks medan vi såg på en film. Och pratade långt in i natten. Det kändes precis som förr. Och jag kunde inte ha önskat mig ett bättre bästisdygn.

Coronatest, tivoli och bio

Nu har jag nog varit dålig på att uppdatera bloggen, men jag skyller på min jobbiga förkylning. Nu har jag varit sjuk i en vecka och blir snart tokig av att bara stanna här hemma och att inte träffa andra människor. Som tur håller hostan och snuvan på att lätta. Det började med att Oliver verkade hängig och trött. Vi tänkte det berodde på att han fick tänder, men insåg sedan att han nog var förkyld. Förra lördagen, när jag blev sjuk, åkte jag till Busholmen för ett coronatest. Det gick väldigt smidigt och snabbt, även om det var en ganska obehaglig upplevelse då någon stack en pinne upp i ens näsa. Testet var som tur negativt, vilket vi också fick veta väldigt fort. Vi har ändå undvikit att träffa folk och att röra oss bland människor, då vi ju inte varit symtomfria.

Men ungefär en vecka före vi blev sjuka (så två veckor sedan, verkligen dåligt uppdaterad blogg!), fick Daniel och jag äntligen gå på bio!! Vi hade längtat efter det sedan februari, då vi var senast på bio. Före vi fick barn gick vi på bio nästan en gång i veckan. Och före covid-19 gick vi på bio en gång i månaden. Det är något så avslappnande att bara sjunka in i en bra film och att inte kunna ta fram telefonen eller hinna tänka på annat. Vi såg Tenet, som var galet bra. Christopher Nolan är en av mina favorit filmregissörer. Jag har aldrig blivit besviken på hans filmer. Interstellar är en film jag sett kanske tolv gånger. Och Dark Knight kanske trettio?

Jag älskar mat på hösten. Grytor, soppor, älg, anka, säsongsmat.

Före vi blev sjuka hann vi även gå på tivoli med Sonja, Joni och vår gudson Elliot. Oliver och Elliot fick åka karusell för första gången!

Med det här gänget skulle vi ha åkt till Grekland i maj. Jag hoppas det blir av en annan gång!

Efter det har vi bara försökt bli friska här hemma i sjukstugan. En vecka utan att träffa någon annan och bara några enstaka korta promenader då och då gör ju en smått galen. Som tur kan vi snart vistas bland folk igen! Det som gjorde mig mest ledsen var att jag och Sonja hade bokat en staycation för flera månader sedan, som vi var tvungna att inhibera. Först Grekland i maj och nu vår efterlängtade staycation… Som tur fick vi flyttat vår hotellvistelse till oktober. Grekland får väl vänta en längre tid.