Vecka 4

Nu är flytten verkligen nära! Om fem dagar börjar vi bära första flyttlådorna till den nya lägenheten. Det är så otroligt spännande! Och nu märker vi att själva flyttkaoset börjar tära på oss. Vi hoppar över lådor när vi försöker komma från köket till soffan och snubblar över ikeakassar fyllda med kläder och skor. Det samlas damm i knutarna och det börjar bli jobbigt att andas och bo såhär. Men nu är det inte länge kvar! Igår, på lördagskvällen, tog vi itu med vårt förråd. Vi gick ner till källaren med en högtalare, lyssnade på musik och öppnade en vinflaska och började gå igenom saker vi inte hade rört eller saknat på sex år. Vi jobbade i över tre timmar och var helt slut när vi äntligen kom upp därifrån.

Sorgligt att lämna dessa knutar, men jag har försökt ta vara på tiden här. Jag har brunchat med min nästan-granne Julia, gått till Robertin Herkku för att köpa godis “en sista gång”, gått på promenad längs havet vid Brunnsparken, brunchat på Krog Roba, ätit middagar på Lungi, köpt ost och bakelser från Anton&Anton, köpt kaffe från Succes och varit allmänt nostalgisk. Men jag är samtidigt otroligt förväntansfull inför våra nya hemtrakter och vårt nya hem!! 5 dagar kvar!

Vecka 3

IMG_4021.JPG

Den här veckan gick igen galet snabbt. Den bestod av: snökaos, jobb, besök till Esbo, tömning av skåp samt packande av bananlådor som nu har tagit över hela vår lägenhet. Och på onsdagen besökte vi vårt blivande hem! Vi hade inte sett det sedan början av november, då vi var där på vår andra visning. Vi hade med andra ord inte sett bostaden en enda gång efter att vi hade köpt den. Jag var så rädd att vi skulle hitta något nytt, något vi inte alls tyckte om eller märka att den inte alls var så fin som vi mindes. Men tvärtom! Den var till och med bättre än vad jag kom ihåg. De tidigare ägarna visade runt och berättade att de hade förnyat listerna, eluttagen, golvet och dörrarna. Allt var i så bra skick och jag kan inte sluta tänka på den! Daniels pappa och styvmor ville också komma med och se den. De var lika förtjusta som vi och konstaterade att vi hade hittat ett riktigt kap. Om prick två veckor samlas våra familjemedlemmar och hjälps åt för att bära lådor, möbler och alla ägodelar från vårt nuvarande hem till vår drömlägenhet. Som tur har vi stora (och snälla!) familjer som hjälps åt. Bara två veckor kvar!! 

Vecka 1

Förra året försökte jag ju blogga en gång i veckan under hela året, men nu när jag kollar bakåt så orkade jag med det till vecka 10. Vi får se hur många veckor det blir det här året! Bloggandet ska ju vara en rolig sak och om det blir krystade inlägg varje vecka måste jag bara sluta med det, men annars tycker jag om idén att blogga åtminstone en gång i veckan.

Årets första vecka är nu förbi. Vi skålade in det nya året på en årsfest i Esbo. Före festen tog jag några gravidporträtt på Sonja (ska visa er om några dagar) och drack lite bubbel medan vi fixade oss fina inför festen.

sonjajagpånyåretOch på fredagen åkte Sonja och jag till Åbo för att ha ordentligt med kvalitetstid på tumanhand. Istället för att ge varandra julklappar bestämde vi oss för att äta en lyxig brunch på M Kitchen & Café, shoppa, turista och stanna två nätter i Åbo. Det var ett mycket lyckat koncept!åbo1

 

 

auraå

sonjaiåbo

img_3884

åbo5

 

 

Vecka 10

tulpaner1.JPG

Lägenheten är fylld av färggranna tulpaner och trots att det både regnade och snöade idag tyckte jag att det låg lite vår i luften. Kanske är det skenet på morgonen? Och att det fortfarande är ljust då jag promenerar hem från kontoret. Snart är det ju påsk och då är det officiellt vår! Längtar så otroligt mycket efter påsken det här året.

Förra veckans höjdpunkt var definitivt lördagen. Vi hade bjudit våra föräldrar hem till oss för att prova på olika viner, så att vi skulle hitta de rätta vinerna att servera på bröllopet. Vi smakade på tre vita och tre röda viner och hittade de smakerna vi alla tyckte var bäst. Det var en så rolig kväll med mycket skratt, prat om gamla minnen och lite bröllopsplanering. Eftersom vi båda har skilda föräldrar var vi 9 stycken personer på plats (Daniels styvpappa var tyvärr utomlands) och jag blir alltid lika förvånad över hur bra alla kommer överens och hur roligt vi alla har det tillsammans. Vi är som en hel stor familj.
Antal dagar till bröllopet: 96

Vecka 9

Vecka 9 var en bra vecka med kompisluncher, spontan afterwork med skumpa, bio mitt i veckan, solsken, en lugn fredagkväll för mig själv och fest på lördagen. Alla dessa ingredienser är väl vad som behövs just nu mitt i vintern.

Photo 02-03-2018, 12.13.58 (1)

Photo 03-03-2018, 16.08.31

Antal dagar till New York: 31.

 

Vecka 8

vichtis18.JPG

Förr brukade jag alltid se alla Oscarsnominerade filmer långt innan själva Oscarsgalan och jag brukade alltid vaka för att se vilka skådespelare som vann och vilken film valdes till årets bästa av juryn. Jag minns alltid när Sonja och jag dukade fram energidrycker, Doris-kex, vindruvor och annat snacks när vi bänkade oss framför tv:n för att följa med galan. Och herregud så trött man var följande dag..

Nu har jag knappt hunnit hänga med att det redan är februari och att Oscarsgalan närmar sig. Det gör mig lite ledsen och det är så beskrivande till att tiden inte räcker till. På ett sätt skulle jag gärna ha det så, att dessa kalla vinterdagar går fort förbi, för då kommer vi snabbare till sommaren. Men det stressar mig och det känns som att man inte hinner med allt: prestera mer, utvecklas, vara kreativ, skriva och komma vidare på skrivprojektet, delta aktivt i kursen, hinna träffa vänner, hinna vara en bra vän och höra av sig oftare, vara en bra flickvän, träffa föräldrarna, röra på sig mer, träffa brorsbarn, läsa böcker, planera bröllop, vara glad och känna sig lugn och nöjd. Men jag tänker mig att det lugnar sig bara det blir vår. Vet inte egentligen varför det skulle hända, men så känns det bara?

Och jag har nu hittat ett fungerade koncept som åtminstone lite dämpar ångesten över att jag inte hinner träffa vänner: jag träffar dem på luncher och om ett par veckor har jag en frukostdejt med Jannika! Effektivt att hinna ses före jobbet.

vichtis2018_.JPG

Vecka 7

Det enda som får mig att tåla vintern i Finland är dagar som dessa; ett tjockt duntäcke har lagt sig över hela landskapet, solen skiner och man kan gå på promenader på isen, snön glittrar till i solskenet och allt är så vitt och vackert. När det blir kväll målas himlen i någon mjuk pastellnyans och man kan sitta inne och värma sig med yllesockor och en kopp varm kakao.

vinterivichtis

På lördagen kom vi hit till Vichtis för en natt och möttes direkt av ett strålande vinterväder. Vintern märks inte lika tydligt inne i stan. Här ute i naturen känner man varje årstid på ett helt annat sätt än i centrum. Och varje gång jag kommer hit märker jag hur lugn, harmonisk och nöjd jag blir. Jag har alltid velat bo inne i stan, så den här tanken att vilja bo mitt ute i skogen är ganska främmande. Men som tur behöver vi inte välja, utan kan komma hit till naturen åtminstone en gång i månaden.

Den här veckan har igen gått så galet fort förbi. Och jag har varit ovanligt trött varje dag och kväll. Lördagens och dagens vackra väder var nog veckans räddare. Annars hade jag bara googlat resor och klagat; “kan inte det snart bli vår?!”. Eller okej, det har jag nog också gjort, men ändå. Nästa år måste jag komma ihåg att åka på resa under januari-mars; årets tråkigaste månader.

vinterivichtis2.JPG

Vecka 6

brunch 10.2

Förra veckans höjdpunkt var helt klart lördagens program. Vi började dagen med att möta upp Sonja och Joni för brunch. Rekommenderar verkligen Southpark; god mat, godis till efterrätt och fin utsikt till Koffparken.

Photo 10-02-2018, 13.40.23.jpg

Photo 10-02-2018, 18.10.18.jpg

Efter brunchen vinkade vi hej då till pojkarna och gick hem till oss för att ha en ordentlig bästisdag. Vi såg på serier, planerade bröllop, drack skumpa och försenade oss från spårvagnen för tiden bara sprang i väg. På kvällen åkte vi till Berghäll för att gå på bio på Riviera. Det är en charmig och gammaldags biosalong där man får äta gott och dricka vin eller en drink medan man ser på film. Vi såg The Shape of Water och åt en god ostbricka.

Photo 10-02-2018, 21.33.15.jpg

Photo 10-02-2018, 21.38.11.jpg

Photo 10-02-2018, 21.46.34.jpg

Vecka 5

ost2

Idag fylldes lägenheten med ett ljusgult solsken och för en stund kändes det hoppfullt. Det kändes som vår. Men direkt då vi kom ut för att gå på en promenad möttes vi av -10 grader och ett snöigt Helsingfors. Men det var också fint med en ordentlig vinterdag.

Under veckan som gått har jag jobbat, skrivit, träffat vänner, sett på Billions på HBO, yogat (Adrienes 30 day challenge!), ätit ute på restaurang, sett Solsidan på bio, googlat flygbiljetter, ätit god mat som Daniel har lagat, gått på 29-års fest med guldtema och stressat om att jag inte har skrivit tillräckligt. Det är svårt att hitta tid för det. Efter jobbet är man så trött och det känns lite ansträngande att hitta inspiration och tvinga fram ord. Men jag ska nog försöka få det ihop det. Som tur håller kursen på i åtta veckor, så jag har mycket tid på mig att prestera.

ost1

mexicanbreakfast.JPG

Vecka 4

snöjanuari

Igen har det gått en vecka. Och igen är vi en vecka närmare våren! Den här veckan var lite speciell, eftersom skrivarkursen drog igång. Jag deltar i en författarkurs över nätet och kommer alltså att lägga ca 4-7 timmar i veckan på att skriva. Eller det är planen åtminstone. Det blir såklart lite utmanande med heltidsjobb, socialt liv och Netflix, men i åtta veckor framöver måste jag prioritera mitt skrivande på fritiden. Ända sedan jag var liten har jag velat bli en författare och skrivandet har alltid varit en självklar del av mitt liv, så nu känns det mer än naturligt att delta i en skrivarkurs och få mer tips och inspiration från en professionell och av de andra kursdeltagarna som verkar riktigt duktiga och ambitiösa. I morse hade jag väckning klockan 9, knäppte på kaffemaskinen och satte igång med några skrivövningar. Flera av övningarna gick ut på att man skulle ställa klockan på tio minuter och under dessa minuter skulle man skriva ett stycke enligt ett förutbestämt tema. Det var svårare än väntat att hålla sig vid 10 minuter, men verkligen behövligt att ibland bara flödesskriva utan att tänka för mycket på vart man vill komma med texten. Bara låta fingrarna flyga över tangenterna och när klockan ringer har man plötsligt en ny karaktär, en idé till en berättelse eller inspiration och lusten att skriva mer.

kaffesnö

snö2januari