Fotoutmaning: Bokeh

Veckans tema i fotoutmaningen är Bokeh. Ordet ‘bokeh’ kommer från japanskan och det betyder suddig. I fotografering använder man begreppet “Bokeh” för området som inte är i fokus på bilden. Den effekten är önskad för att lyfta fram motivet och tona ner bakgrunden. Jag tycker om bokeh-effekten, men har aldrig medvetet försökt mig på att skapa en sådan effekt. Bokeh förekommer ju ofta inom makrofotografering och överlag vid användning av systemkamera, men jag förknippar ofta “bokeh” med olika ljus och lampor i bakgrunden. Så då ville jag också testa det.

bokeh1

Bokeh-effekten är något jag verkligen kommer att försöka mig mer på. Jag tror att med lite mer planering och tid kunde man experimentera fram flera olika kreativa lösningar. Jag tycker att bokeh-effekten med ljuskällor i bakgrunden alltid skapar en magisk stämning.

bokeh2.JPG

Fotoutmaning: Frukost

fotoutmaning1

Som jag skrev om i det här inlägget deltar jag nu just i en fotoutmaning och veckans tema är frukost. Här står det mer om utmaningen. Det är roligt att få ett nytt tema och fota enligt det. Jag tror jag behöver sånt den här tiden på året för att hållas kreativ också utanför jobbet. Här är mina tre bidrag. Alla är tagna med min Canon 600D med ett 50mm objektiv. Det enda sättet att få naturligt ljus var att fota bilderna utomhus på stugans terrass. Och jo, kaffet hann tyvärr kallna medan jag tog bilderna.

fotoutmaning2

fotoutmaning3

 

Fotoutmaning: I vintermörkret

Via en Facebook-grupp för fotointresserade stötte jag på en fotoutmaning där man varje vecka bidrar med ett foto enligt veckans tema. Det är ingen tävling, utan endast en utmaning och ett sätt för en själv att börja fota mer. Nu på vintern märker jag att jag fotar extremt lite med min systemkamera. Jag känner mig inte så inspirerad av att fota de där gråa skalorna ute i naturen och på kvällen när man har tid är det ju redan för mörkt. Att fota i mörker har alltid varit en utmaning för mig och något jag inte varit så förtjust i.

Jag blir så lätt otålig och frustrerad när bilderna inte blir bra och jag vill inte använda för hög ISO för att då blir bilderna oftast för korniga. Och det allra svåraste är ju att fota lampor eller belysning, det blir bara inte bra! Veckans tema i utmaningen var faktiskt ganska passade, eftersom det var i vintermörkret. Förra veckan tog jag då med mig min kamera och gick ut i mörkret för att fota, men jag märkte igen hur utmanade det verkligen är. Det är nog något jag måste och vill fokusera mer på och att lära mig fota bra i mörker! Jag var inte nöjd med ett enda foto och tänker ta det som en personlig utmaning att träna på det och lära mig tills jag är nöjd.

cyklarimörkret.JPG

Veckans bidrag fick bli våra röda cyklar som vi lämnat kvar ute i snön. Vi måste nog snart föra in dem i cykelförrådet..

Det bästa med år 2017

marrakech1

Nu är det bara två dagar kvar av det här året, vilket betyder att det är dags att blicka framåt och tänka på målen man vill nå under kommande år. Hur kliché det än låter, tycker jag att det här är ett perfekt tillfälle att tänka på sin nuvarande livssituation och skriva listor i huvudet eller på papper eller i ett worddokument angående sina mål. Det är nu man funderar vad det är man vill nå och ha. Men innan det vill jag också tänka på året som gått.

Förra året minns jag att jag tänkte: vad gjorde jag egentligen det här året? Vad gjorde jag för nytt? Vad har jag åstadkommit? Trampar jag på ställe?

Och där och då bestämde jag mig för att se och göra något nytt kommande år, vilket jag också gjorde. Jag är så extremt nöjd med år 2017 och jag tror och hoppas att år 2018 kommer att bli ännu bättre.

marrakech2

Här kommer nu en lista på de mest minnesvärda stunderna år 2017:

  • Den där stunden i april då vi äntligen körde bland bekanta och saknade vyer i Los Angeles och det kändes som om vi kommit hem
  • När vi gick på klipporna i San Diego och drömde om att någon vacker dag bo där
  • När jag i maj fick mina magisterpapper i handen och kunde äntligen sluta kalla mig för studerande och istället vara politices magister

marrakech3

  • I juni när hela familjen och släktingar och Daniels familj var samlade hos min pappa för att fira min examen
  • Midsommaren på min happy place omringad av vänner och släktingar
  • När hela företaget åkte till Stockholm och vi körde rally, åkte med båt till Sandhamn och umgicks sent in på natten

marrakech5

  • Att kunna jobba från Stockholm och ha ett tryggt nätverk och en vardag där
  • Vår semestervecka i Vichtis då Finland visade sin vackraste sida
  • Veckoslutet i Porkala, då vi badade bastu och simmade från den nya bryggan medan vågorna var vilda och solen gick ner i havet. Då bestämde vi oss för att nästa år tillbringa mer tid på holmen

marrakech6

  • När jag besökte Asien för första gången och fick åka i cockpiten
  • Att prova brudklänningar för första gången i livet
  • Att åka i business class på vägen hem från Kina

marrakech4

  • Resan till Marrakech och att få njuta av solen och värmen i november
  • Vår dag i Atlasbergen
  • De här vardagarna nu i Vichtis då vi jobbat distans

Det bästa med året var definitivt de tre stora resorna till Kalifornien, Kina och Marocko, men även de små ögonblicken, stunderna i vardagen, bröllopsplaneringen, fotostunderna, skratt med vännerna och de ljusa sommarkvällarna.

Finland 100 år

yellowhelsnki

Idag fyller Finland 100 år och för oss som bor här har det varit omöjligt att missa det. Året invigdes med dunder och brak (gratis konsert och fyrverkerier till Finlands ära) och resten av året har alla varumärken hakat på jubileumsåret och sålt Suomi 100-produkter. Nu håller året på att ta slut och idag är det den dagen för 100 år sedan som Finland blev självständigt. Igår firade vi det storslaget på Sveaborg och idag blir det en lite lugnare dag med jultårtor, Netflix, promenad i solskenet och kanske slottsbalen på tv.

Trots att jag ibland kan klaga över vädret och de mörka månaderna och trots att jag ofta längtar utomlands är jag ändå jättelycklig och stolt över att kunna kalla Finland för mitt hemland. Grattis, Finland!

pinksky

vintersoluppga%cc%8ang

v4

IMG_1177

IMG_9931

IMG_7930

IMG_6443

Första intrycket av Marrakech

katt1.JPG

Nu är vi tillbaka i mörka Norden. Trots att november kommer varje år blir man ändå alltid överraskad av hur ruskigt det verkligen är. Kontrasten mellan den marockanska solen och det blöta, råkalla och mörka Helsingfors är enorm. Men som tur fick vi ändå tanka i oss en rejäl dos energi, d-vitaminer och nya minnen under vår vecka i Marocko.

marocko3

marocko2

Vi bodde en ungefär 5 minuters promenad från Jemaa El Fna, dvs. den kända, livliga marknadsplatsen i Marrakech. Det var verkligen en unik upplevelse att besöka torget. Direkt då vi kom in på området möttes vi av musik från trummor och blåsinstrument, hästar som sprang förbi, handlarnas rop, doften av rökelser blandat med kryddor och mat, samt en jäktad och lite kaotisk stämning. Först var det lite för mycket för mig, med alla dessa nya intryck. Då var det bästa beslutet att vända om och ta en kaffe på en takterass med utsikt över marknaden, så att man kunde observera livet där nere på torget i lugn och ro innan man dök in i tumultet.

marocco

cykelimarocko

Genast efter en liten kaffepaus kändes torget och stämningen mindre överväldigande och mer inbjudande. Marknadsplatsen består av ett öppet torg, men intill torget ligger smala, trånga gränder fyllda med ca 15 000 hantverksaffärer eller souks som säljer allt från väskor i äkta läder till tekoppar och färggranna tallrikar, lampor och mattor.

taillrikar2

katt2

Här om någonstans lönar det sig att pruta. Det hör dessutom till och är något man ganska snabbt blir van vid. Vi fyndade en massa saker för nästan inga pengar alls. Det lönar sig att fråga om priset i flera olika souks innan man köper något, eftersom nästan alla souks säljer lite liknande saker. Ganska fort märkte vi också att vissa saker, som t.ex. tallrikar var mycket, mycket billigare en bit ifrån Jemaa El Fna.

mattor

Vi tillbringande flera timmar vandrandes mellan dessa dammiga, livliga, smala gränderna och njöt av stämningen.

Högt över molnen

satuvichtis

pasiflyger

I skrivande stund sitter jag i ett flygplan någonstans högt ovanför Ryssland. Om ungefär fyra timmar landar vi i Xian, Kina. Det har varit en händelserik dag då jag för första gången i mitt liv fick sitta i cockpiten medan flygplanet lyfte. Det var verkligen en unik upplevelse! Jag trodde att det skulle vara skrämmande att sitta där, men det kändes faktiskt tryggare än att sitta på en vanlig plats. Efter det har vi blivit bortskämda här på flyget med gratis champagne, rödvin och mer utrymme. Lyxigt!

finnair

cockpit

 

danielflyger

champagne

Sommaren

cyklarna

smultron

ekenäs

orangeskärgård

gulablommor1

lila

Det känns lite vemodigt att sommaren nu är över. Hur kan den alltid kännas så kort? Men det var ändå en bra sommar trots vädret och trots att vi alla ständigt klagade på vädret. Det blev en hel del väntande (när börjar sommaren riktigt? när kommer värmen?), men också avkopplande på stugan, jobb, cykelturer i Helsingfors, tankar om framtiden, firande och festande, bröllop och möhippor, skumpa i åskväder, simturer i regn, bastubadande i kvällssolen, deckare i solstolen och pastellfärgade vardagskvällar i stan.

Lycklig i skärgården

porkala1

porkala2

porkala3

porkala4

porkala5

porkala6

porkala7

porkala8.JPG

Förra veckoslutet var ett av sommarens absolut bästa; jag fick vara på mitt favorit ställe! Ibland tänker jag att man borde skriva en bok om hur fint det är, men sen tänker jag att alla vet väl det redan. Och den boken har jag ju i mitt huvud. Den där känslan av att komma till holmen efter en allt för lång paus, när man efter många om och men äntligen sitter i motorbåten med luften virvlande i ens hår och man ser första glimten av den bekanta holmen. Och när man stiger i land och fylls av en glädje man inte känner någon annanstans. Där har man vuxit upp och holmen har blivit en del av en. Man känner igen varje liten kotte, vrå, rot och sten. Det känns som att komma hem.

Papegojor och parallella universum

sand1

En flock av pelikaner flyger med jämna mellanrum ovanför oss och deras enorma vingslag får mig att tänka på dinosaurier. Vi är i San Diego där solen alltid skiner och alla dricker lokalbryggd öl medan surfarna flyter avslappnat fram på de stora vågorna.

”Tänk, i ett parallellt universum har vi båda fötts och vuxit upp här i San Diego”

Här vill vi bo.

Solen lägger ett gult sken över havet och en klump växer i min mage; kommer vi någonsin att återvända?

sand3

Vid trapporna ner till havet träffar vi en man jag har glömt namnet på. Han är trevlig, som amerikaner brukar vara. Han berättar att han aldrig har rest utanför Kalifornien och att han sparar det tills allting är perfekt i livet och tills han har träffat någon han vill dela alla upplevelser med. Han har aldrig i sitt liv sett snö och för honom är det ett drömscenario att resa till Norden. Jag tänker på hur jag alltid längtar mig sönder till Kalifornien och att det finns människor där som verkligen vill resa till Norden. Eller så var han bara artig, som amerikaner också brukar vara.

sand2.JPG

Det är kväll och vi sitter på en låg mur och blickar ut över solnedgången. Barn som tjuter av glädje springer ner till havet och jagas av de stora vågorna. En tjusig hund med blåa ögon snusar förbi. Alla har hund här, många har flera. Himlen målas ljusröd och surfarna rider smidigt fram på vågorna. Människor samlas på stranden för att ta in allt det vackra, stunden innan solen dyker ner i Stilla havet. Bakom oss hörs ett högljutt tjatter och vi undrar varifrån det kommer. Till slut ser vi några gröna papegojor i palmträden ovanför oss. Jag tänker på hur mycket jag vill stanna här i den här stunden på stranden då solen faller ner i havet och vaknar upp på andra sidan jorden medan papegojorna ropar glatt bakom oss.

sand4

sand5

sand6

sand7.JPG