På golfbanan med en baby

Förra veckan var vi på golfbanan med mina svärföräldrar. Det kändes först som en främmande tanke att ta med barnvagnen och en 8-månaders baby till golfbanan. Men min svärmor ringde till Hillside Golf för att kolla om det var okej för dem, vilket det var. Jag har förstått att vissa golfklubbar inte tillåter barnvagnar på golfbanan, men som tur gjorde Hillside det. Det finns ju klart alltid en risk att bollen skulle kunna komma på en, men Oliver var hela tiden inne i sin vagn som hade skydd och det var inte så många som spelade just då.

Oliver tyckte det var så roligt att följa med. Han skrattade högt varje gång någon slog bollen. Det måste ha sett komiskt ut när vuxna står allvarliga och koncentrerade och sedan svingar de plötsligt hela kroppen och en liten boll flyger iväg tvärs över gräsmattan. En helt ny och spännande upplevelse för honom. Mitt sällskap spelade en bana som hade 9 hål och det var just lämpligt för Oliver. Om det skulle ha varit 18 hål skulle han kanske inte ha orkat. 9 hål tog ungefär två timmar! Så medan de andra spelade följde jag med och skuffade på Oliver i sin vagn och njöt av de fina vyerna.

Makrofotografering

Det är något så avkopplande och tillfredsställande med makrofotografering. Jag skulle nog säga att det är min favorit fotograferingsstil. Det är nog lite som att plocka bär eller svamp; man går i naturen och letar ständigt efter nästa objekt att fota. Och det är beroendeframkallande. När man fotar närbilder skapar man verkligen bilden, eftersom allt är precis som vanligt, men man bara letar efter rätt vinkel, färg, form, motiv. Jag skulle säkert kunna tillbringa timmar i naturen och bara söka efter nästa bild, och nästa och nästa..

Nuförtiden när jag får tid för mig själv väljer jag antingen skrivande eller fotande. Det känns alltid till en början lite kämpigt. Hjärnan känns trög och tröttheten försöker ta över. Men sedan går jag ut, klickar några bilder och kommer in i ett harmonisk lugn. Skrivandet kräver mycket mer så det kan jag nog erkänna att jag inte gjort så mycket. Jag försöker skriva tre sidor för hand nästan varje dag. Det för kanske inte mitt romanprojekt framåt, men det har säkert ändå en positiv inverkan på både kreativiteten och orken. Men man måste också vara snäll mot sig själv och låta huvudet och kroppen vila när nätterna fortfarande är så jobbiga.

Höst i juli och jobbiga faser

Solen skiner nu äntligen och jag hoppas att sommarvädret nu fortsätter. Det kändes inte alls mysigt med höststorm och regn i början av juli. Men om man ska tro väderleksrapporten ser det ju lovande ut!

Vi har nu igen haft program nästan varje dag. Det har varit så roligt att träffa människor men Oliver har nu de senaste dagarna varit på riktigt dåligt humör. Han är vanligtvis väldigt glad och nöjd, men har helt tydligt någon fas på gång. Han provar kanske lite sin makt och försöker bestämma och kommendera. Kan så små redan komma i trotsålder? Jobbigt är det. Men kanske det bara är en fas och snart blir allt normalt igen?

Innan läggdags läste Daniel en fotobok som jag gett till honom som bröllopsdagsgåva. Oliver var mycket fascinerad av vår Japanresa.

I morfars famn lugnade sig Oliver äntligen. Min pappa hade köpt någon rolig trumma som de provade tillsammans. Bra att det finns andra famnar att lugna sig i när inget riktigt duger.

Semesterdagar

Dagarna springer iväg och vi njuter av semestern. Det är klart en stor skillnad på semester nu och före barn, men ändå skönt att vara två som vaktar att Oliver inte drar i sladdar eller sätter fingrarna i något eluttag.

Förra veckan besökte vi Sonja, Joni och gudsonen Elliot. Det var så roligt att se dem efter en så lång paus! Nu när vi bor här i Vichtis är det inte lika lätt att träffas spontant på en promenad eller kaffe. Men som tur kommer de hit på besök snart!

Förra veckan hann vi också åka till Daniels gudfar som bor i ett så förtjusande och idylliskt trähus. Nästa gång måste jag ta kameran med! Vi blev bjudna på en jättegod paj och glass med jordgubbar. Det har blivit en tradition att åka dit med båt, men nu hade de lovat regn så vi tog bilen. Men roligt att han bor nära Vichtis!

Annars har vi badat bastu nästan varje kväll, läst böcker, spelat kortspel, lagat och ätit god mat, plockat blommor, lyssnat på regn och ropat ”nej!” till Oliver när han skyndat till ställen han inte får ta sig till. Skönt med semester!

8 månader med Oliver

Det är månadens sjunde dag, vilket betyder att Oliver nu är 8 månader gammal! Han krälar snabbt framåt och man måste konstant vara på alerten, annars är han där var han inte får vara, som t.ex. vid våra skor eller drar i någon elsladd. Lugna stunder med en kopp kaffe eller frukost är nog förbi. Men han är inte lika frustrerad nu när han äntligen kommer framåt och dit han vill. Han drar sig framåt med armarna och söker sig ständigt till en krypande ställning, så snart kan han nog krypa.

Prat och mat

Han har alltid varit väldigt ”babblig” och för några månader sedan började han säga ”mammammamamma” men nu märker man att han förstår att det är jag som är mamma. Han tittar på mig och säger mamma och ibland klarar han också av att säga pappa och mena det till Daniel. ”Nam” säger han alltid när han äter. Han älskar fortfarande mat. Det är skönt att inte behöva stressa om det. Han växer fint och har god aptit. Hittills är det bar banan som inte har smakat åt honom. Allt annat går.

Jag har nu minskat på amningen och ammar typ 2-3 gånger om dygnet. Till hösten ammar jag nog inte mer. På natten får han ena gången ersättning så att han hålls längre mätt och så att vi ser hur mycket han får. Jag försöker sluta amningen väldigt gradvis och försiktigt så att jag inte får några mjölkstockningar eller inflammationer igen. Det vill jag aldrig mer gå igenom.

Sömn

Sömnen.. ja det kunde ju få ett helt eget inlägg. Jag är nuförtiden så fascinerad och besatt av sömn men förstår att andra kanske inte bryr sig. Oliver sover i sin egen säng, vilket var något vi bara kunde drömma om för några månader sedan. Han protesterade inte ens så mycket när vi flyttade honom till egen säng. Han var kanske nu först färdig för det. Men nätterna är ändå jobbiga. Visst har vi bättre nätter också. En bra natt vaknar han bara 3 gånger. En dålig natt kan han vara två timmar vaken mitt i natten. Han lär sig nu så mycket nytt, så det stör antagligen sömnen också. Vi har försökt att inte ge mat på natten, men han är nog vrålhungrig när han vaknar första gången och dricker 200 ml ersättning, trots att han äter bra på dagen och kvällen. Jag ser det ändå som ett framsteg att han bara äter två gånger på natten. Förr kunde han ju äta varannan timme! Man måste också komma ihåg de positiva sakerna som att han sover i egen säng och att han inte äter konstant. Och att han somnar självständigt (eller jag måste nog ha min hand på honom, men ändå..) Det blir nog bra!

Personlighet

Han verkar vara väldigt finurlig med en glimt i ögat. Han är högljudd och pratsam. Han är mycket temperamentsfull och meddelar nog argt och högt om något inte är som han vill eller om han är hungrig. Han har en massa olika miner som man får skratta åt. För det mesta är han så nöjd och glad. Det finns inget sötare ljud än när han skrattar!

Grattis på 8-månadersdagen, Oliver!

I Vanda

De senaste dagarna har vi haft ovanligt mycket program, vilket har varit så roligt efter en ganska tråkig coronavår. På söndagen kom vi ”hem” från holmen och på måndagen åkte vi direkt till Daniels pappa i Vanda. Vi åt gott, umgicks, promenerade, shoppade på loppis, såg på film och lekte. Vi stannade där två nätter och kom igår hem till stugan.

Oliver fick leka med en träslev som han älskade. Helt onödigt att köpa leksaker när allt annat verkar mer intressant!

Vi hade så roligt i Vanda! Men nu ska vi nog försöka övernatta på ett och samma ställe en längre stund så att Oliver får sova i sin egen säng i stugan. Vi ska se hur de här nätterna går och om det behövs så måste vi kanske börja med sömnskola nästa vecka. Jag är nog lite stressad för det, men vi får väl helt enkelt se hur det blir. Jag undrar om det är så fiffigt att hålla sömnskola när vi ändå kommer att övernatta på flera olika ställen den här sommaren? Men att vakna såhär många gånger under natten som vi nu gör känns inte heller så lockande.

Värmebölja, körsbär och havet

I skrivande stund ösregnar det men för bara några dagar sedan fick vi svettas i värmeböljan på holmen. Helt skönt med lite regn i mellanåt. På holmen fick Oliver låna en gunga som han älskade att gunga i!

Jag är så glad att vi råkade vara på holmen när det var som varmast. Man kunde doppa sig i havet alltid när det blev för hett. Otroligt hur varmt vattnet var med tanke på att det bara var juni.

Den sista natten i stugan var helt hopplös. Solen hade gassat på stugan hela dagen och ingen av oss sov något för att det var så hett. Trots att det var vemodigt att vinka hej då till holmen, så var det också skönt att åka till en stuga med luftkonditionering. Om några veckor åker vi tillbaka till holmen igen!

Det är nog en konstig men samtidigt rolig tid vi lever i då vi bara förflyttar oss mellan olika stugor. Jag kan berätta att det var väldigt skönt att gå i duschen efter 10 dagar i värmeböljan utan rinnande vatten.

Sköna dagar på holmen

Nu har vi varit prick en vecka på holmen. Det känns nästan som om vi varit här i en månad. Tiden står still och om det inte vore för Oliver så skulle jag nog inte ha någon aning om vad klockan är. Skönt att bara kunna koppla av och leva semesterliv i skärgården.

På midsommardagen firade vi Julia som fyllde år. Det har blivit lite av en tradition att fira henne då om man är på holmen. Roligt! Jag har alltid avundats alla som har födelsedag på våren och sommaren, eftersom jag själv fyller år i december..

På kvällen spelade vi Trivial Pursuit från 2000-talet. Det är ju sjukt att det redan är 20 år sen det blev 2000. Jag hänger inte med! Tiden går så fort.

Vi har nu åkt båt några gånger då vi åkt upp till Kyrkalätt för att köpa mer mat och vatten. Oliver trivs mer och mer i båten och han älskar att följa med båtlivet här.

Jag njuter så av kvällarna här. När Oliver har somnat brukar vi sätta oss i kvällssolen med varsin bok och ett glas vin. Eller så går vi till grannhusets terrass för att umgås med min mamma, moster och kusiner. En tropisk, varm vind fläktar ännu vid klockan 22. Vi valde bra vecka att vara här!

Dessutom har jag shoppat lite. Jag köpte den här härliga korgväskan och seglarskorna från Bohemia och fick leverans till holmen, eftersom en av ägarna är min kusins fästmö.

Min egen stund

Jag vaknar av att en liten hand smäller mot min kind. Samtidigt flyger en fluga in i rummet som redan badar i solsken, trots att klockan bara är sju på morgonen. Oliver ligger bredvid mig och ler stort när jag öppnar ögonen. Vi har igen sovit oroligt. Han snurrar och övar på att krypa i sömnen. I stugan är det för varmt och för ljust. Varje morgon börjar lika: jag tänker att vi borde kanske åka härifrån för att Oliver sover så dåligt här. Men sedan kommer jag ut ur stugan och möts av allt det där jag längtar efter hela året; havet, den friska skärgårdsdoften, fågellivet och solskenet. Vi kan ju bara inte lämna holmen när vi nu är här. Jag knäpper på spisen och väntar på att vattnet ska börja koka så att jag får i mig min första kopp kaffe. Daniel klär på Oliver och bär honom till stugan bredvid, där min mamma bor. Oliver får busa och leka med sin mormor medan jag får lite egentid och Daniel får sova. Jag borde egentligen sova, men idag väljer jag att skriva. Det går trögt, speciellt utan kaffe.

Min skrivkurs började på söndagen. Jag tycker om konceptet bakom den här skrivkursen. Det går ut på att man i en månads tid ska skriva tre sidor varje morgon. Begreppet morgonsidor kommer från författaren Julia Cameron. Principen är att man ska skriva om vad som helst så fort man vaknar. Nu har jag gjort det i fem dagar (ibland får det bli på kvällen om det varit en jobbig natt) och jag tycker om det. Jag tror nog jag ska fortsätta med det även efter att kursen tagit slut. Det enda problemet är att jag känner ofta: ”är det verkligen meningen att jag ska pladdra på i tre sidor?” Det känns som att jag bara skriver dagbok. Men syftet med övningen är att öppna kreativiteten och rensa hjärnan. Jag tror att om man börjar morgonen med att vara kreativ är man också mer mottaglig för kreativitet under dagens lopp. Om jag tillbringar en halv timme på morgonen med att skriva fritt, kanske jag i något skede under dagen kommer till samma flow. Men det känns ändå som att jag borde sätta den där halva timmen på att skriva på mitt projekt? Tiden är så begränsad med en baby. Men samtidigt är det också ganska terapeutiskt att sätta sig ner med en kaffekopp och bara skriva vad man tänker på eller ser när man tittar runt sig.

Midsommar 2020

På fredagen körde vi äntligen till Porkala för att fira midsommar på vår holme. När vi hade kört en halv timme insåg jag att vi hade glömt babymonitorn. Vi svängde om och körde tillbaka för att hämta dem. Det kändes ändå värt det för utan den hade vi ju inte kunnat fira midsommar eller vaka längre än till klockan 19. När vi äntligen var framme på holmen och Oliver hade somnat för sin sista nap kunde vi pusta ut, dricka ett glas rosé och börja midsommaren!

Oliver åkte båt för första gången och han verkade tycka att det var ganska roligt och spännande (även om man inte ser det från den här bilden).

Middagen åt vi såklart ute i solen med den bästa utsikten. När Oliver hade somnat kunde vi sätta på babymonitorn och umgås med mina kusiner och andra släktingar. En mycket fin och rolig midsommar fick vi!