Bröllop i Borgå

Veckorna springer iväg och om en vecka är det redan juni. Det blev en lång bloggpaus som började då jag insjuknade i corona i slutet av mars. Men eftersom min svärmor undrade så snällt vad som riktigt hände med mitt söndagsbloggande, kände jag att det var dags för en liten uppdatering här. Jag tror inte jag längre binder mig till att blogga varje söndag, men jag försöker titta in då och då. Det har samlats en hel del bilder i min telefon, men jag tänkte att jag börjar med att berätta om ett otroligt lyckat bröllop vi fick ta del av för ett par veckor sedan.

Lördagen den 13.5 var det Petros och Michelles stora dag! Solen värmde och det kändes som årets första riktigt soliga och varma vårdag. Vilken tur med vädret de hade! Daniel och jag klädde oss i blåa finkläder (det var inte meningen att vi skulle matcha, men så kan det gå) och tog bilen in till Helsingfors. Vi förde våra saker till Sokos Hotel Vaakuna, var vi träffade Sonja och Joni. Vi hade alla lämnat våra barn hos sina morföräldrar och checkade in på hotell! En så perfekt idé.

Brudparet hade ordnat transport från Helsingfors in till Borgå, där vigseln ägde rum. Wow en så vacker vigsel! När en av våra vänner sjöng Bo Kaspers Orkester – Paradiset (som vi också hade som vår första dans på vårt bröllop) kunde jag inte låta bli att gråta.

Allt var så genomtänkt på bröllopet och vi fick alla åka busstransport från kyrkan till festlokalen! Sån lyx att bara få njuta av dagen utan att behöva tänka på hur man ska förflytta sig till nästa plats.

Väl framme fick vi igen beundra hur välordnat allt var. Så genomtänkt in i minsta detalj. Och festlokalen var så prydligt dekorerad.

Maten var perfekt!! Jag blir hungrig bara jag tänker på vad som serverades där.

Och vårt bordssällskap kunde man inte heller klaga på. Vi skrattade genom hela kvällen. Det kändes som att vi slungades många, många år tillbaka i tiden. Det var skratt, skumpa, dans, drinkar, vänner man inte sett på evigheter. En sån otroligt bra stämning. Och det är också något speciellt med att gå på barndomsvänner bröllop. Petro och jag lärde känna varandra redan på första klassen i lågstadiet och hon är egentligen min äldsta vän. Det kändes så fint att få delta i hennes stora dag.