Sömn är helt klart det jag saknar mest just nu, men på andra plats är nog definitivt kreativiteten. Jag saknar att använda min hjärna till annat än att fundera ut när Oliver ska sova eller äta. När jag var gravid hade jag storslagna planer på att skriva färdigt min bok som har varit på paus i ett par år. Jag skulle delta i National Novel Writing Month (det går ut på att deltagarna skriver ett manus på 50 000 ord under en månad) som äger rum i november. Oliver föddes den sjunde november. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte? När skulle jag ha hunnit med det? Jag vet ju att allt handlar om prioriteringar, men ibland är krafterna bara slut och man har inte möjlighet att sätta sig ner för att skriva några sidor om fiktiva karaktärer och intriger. Om man sovit högst två timmar i sträck under natten är det enklare att bara lägga sig ner med en bok eller Netflix om kvällarna. Och på dagarna sover han ju bara 30-40 minuter, vilket är helt för kort tid för mig att sätta mig in i skrivandet.
Men om några dagar börjar Daniels semester och då är vi två personer som tar hand om Oliver. Jag tänker mig att det är ett perfekt tillfälle att ta itu med skrivandet igen. Dessutom fick jag en kurs i kreativt skrivande som årsdagsgåva av Daniel. Jag älskar hur han alltid stöder mitt skrivande. Som morsdagsgåva fick jag en prenumeration på tidningen Skriva. Han vet ju hur mycket jag behöver skrivandet i mitt liv för att vara lycklig. Så nu är det dags att damma av mitt 55-sidors Word-dokument och bara börja, eller alltså fortsätta.
Men var börjar man när man inte har skrivit ordentligt på över ett år? Jag är beroende av listor, så jag bestämde mig för att skriva en lista om det här.
Sju sätt att komma igång med skrivandet:
- Skriv bokens baksidetext för att få en kort beskrivning om vad boken handlar om
- Hitta på bokens titel
- Skriv något varje dag (minst 30 minuter om dagen)
- Planera eller fundera på boken varje dag
- Delta i en skrivkurs
- Låt någon annan läsa de skrivna sidorna och be om input
- Lägg bort telefonen och blocka alla sociala medier när det är dags att skriva
Så nu är det “bara” för mig att själv följa dessa tips, hitta tiden och att sätta mig ner för att skriva. Jag tror det måste bli på kvällarna när Oliver har lagt sig för natten.
amanda sofia 
Du skriver att allt bara handlar om prioriteringar, men jag tänker att såna ord bara yppas av människor som bortprioriterar annat och gärna vill skuldbelägga andra för att de själva har dåligt samvete över något som blivit ogjort t. ex. p.g.a. för lite tid eller sömn. Förstår du vad jag menar? Ganska ofta sägs det att träning är en prioritetsfråga, men om man nattat barn i 3 timmar så är det inte alltid en springtur man behöver utan kanske en stund med netflix för att överleva. Ch alltid finns det inte sådant man kan bortprioritera över något annat. Hoppas du snart hittar tillbaka till skrivandet!
Sedan angående Olivers sömn så finns det hjälp att få! På rådgivningen får man tyvärr allt för ofta höra att bebisar sover dåligt, att det är normalt att de vaknar kl. 4.30 o.s.v. Men det behöver inte vara det. Jag tror att du försökt ditt bästa med Olivers sömn, men om du är intresserad och har några tior att undvara kan jag tipsa om sleepy. fi. Vi fick hjälp med bebis som sov bara 30 minuters dagssömner, vakna ofta på natten och steg upp kl. 5. Efter några veckors träning sover hen nu 19-07 och totalt 3-4h dagssömn uppdelat på tre vilor.
Hur fungerar annars sleepy.fi? Var allt online o hur länge pågick det? 🙂
Man får tillgång till en plattform med videon och texter om sömn. Allt är väldigt tydligt och lättförståeligt och jag fick en hel massa aha-upplevelser. Vanligtvis hålls det live-sändningar en gång i veckan då man på förhand får ställa frågor, men nu under sommaren är det paus. Om man inte får sömnen att funka med online föreläsningarna erbjuder de också privat hjälp åt familjer. Kolla på instagram till att börja med, de hade ett sommarerbjudande för någon dag sedan. Jag kan verkligen rekommendera det!
Från en mamma till annan, att ha ett dåligt sovande barn är verkligt tärande. Styrka åt dig, en dag kommer han att sova!
Det låter ju helt jättebra! Och super att höra att det har funkat för er. Kan tänka mig känslan av lättnad för er! Tror nog vi måste testa på det också ☺️
Tusen tack, så snällt av dig!
Tack för din kommentar! 🙂 Ja, du har så rätt. Man får inte heller vara för sträng mot sig själv.
Oj tack för tipset. Det där borde vi verkligen tänka på. Det var helt säkert värt pengarna! Jag märker att sömnbristen påverkar så mycket och i några månader gick det, men nu när hormonerna inte längre hjälper en att hållas pigg och det har pågått i snart åtta månader så börjar man nog bli ganska desperat. Ska verkligen fundera på saken!
Håller faktiskt med ovan – absolut att något kan vara en prioriteringsfråga, det är det ju ofta på något sätt, och kanske framförallt om man har jättemånga saker man vill ska va på ett visst sätt. Typ om jag både vill ha ett vackert hem, bli proffs på att odla tomater, träna jättemycket, baka bröd och skriva romaner (guilty as charged!) så får man ju prioritera och rangordna, annars blir man utbränd eller missnöjd eller både och. (i de prioriteringarna väljer jag alltid romanerna). men om man har ne massa belastningar så kan det ju vara så att man ska välja precis det som ger mest avkoppling, och då kan det en period vara väldigt slappa aktiviteter och sedan så småningom vara skrivande (för ofta mår man ju bättre ändå av att få skriva om man är skrivande människa).
Men får ni sömnen lite mer okej låter det ju fantastiskt att hitta ett sätt att få skriva igen. Jag tänker att ett sätt är att ha en liten stund varje dag då man bara skriver en viss tid, typ en kvart eller nåt, vad som helst man kommer på. för att liksom… få pröva orden? tycker det kan vara ett skönt sätt ibland att få komma in i det igen.
Jaa det är sant och man måste komma ihåg att vissa perioder (som t.ex. nu med sömnbrist) är det inte realistiskt att ha energi för allt. Det är ibland bara svårt att komma ihåg det, och att vara snäll mot sig själv. Men som du säger kan man också börja må dåligt av att inte få förverkliga sig genom att skriva. Och så börjar det snart kännas då det pågått så länge. Men absolut, en kvart om dagen kunde vara bra att börja med, så att man inte har för höga mål eller krav på sig. Tack för din kommentar! 🙂