Sådan kliché men: hur kan tiden gå så fort? Hur kan han redan vara 4 månader gammal? Det var ju alldeles nyss jag fick honom i min famn efter den långa förlossningen och alldeles nyss jag hörde hans små andetag mot mig då vi låg tätt ihop på sjukhussängen?
Nu är Oliver redan en ganska stor baby som skrattar och tjuter glatt. Enligt min mamma, som har fyra barn, har ingen av hennes barn “babblat” såhär mycket som Oliver gör i hans ålder. Det blir roligt att se hur pratsam han blir som äldre. Och om han blir en extrovert eller introvert!
Det finns ännu inga mått på Oliver eftersom vi har nästa besök hos rådgivningen först nästa vecka. Men tyngre har han nog definitivt blivit! Nu när han är fyra månader gammal får vi börja introducera mat till honom. Vi tänkte börja med potatis och något annat “tråkigt” så att han inte vänjer sig bara vid goda och söta smaker som sötpotatis eller morot. Det ska bli så roligt att se hans reaktion på smakerna! Han har redan länge följt med när jag har ätit och så går hans mun alltid när jag tuggar. Jag kan få helt dåligt samvete när jag inte kan ge av min gröt eller min banan till honom. Han vill ju så tydligt redan ha mat! Orsaken varför vi börjar såhär tidigt med smakerna är för att rådgivningen rekommenderade det i och med att Daniel är allergisk (mest nog för pälsdjur, inga matallergier men det hänger ändå ihop) och forskning visar att det lönar sig i så fall att börja tidigt så att kroppen blir snabbare van vid olika livsmedel. Spännande!
Grattis på 4-månaders dagen, bästa Oliver!
amanda sofia 