

Igår hade Oliver både läkare och rådgivningsbesök. Han hade igen gått upp ungefär 1,5 kg på en månad! Och vuxit 4 cm! Helt galet hur snabbt han växer. Han väger nu 8 kg och är 65,6 cm lång. Det är inte så konstigt att det börjar värka i kroppen av att bära omkring och lyfta på honom. Jag är själv ganska liten och har alltid varit det, så det är ju lite roligt att han har blivit sådär stor. Om han växer i den här takten kommer jag ju inte att orka bära på honom när han är 1 år gammal! Eller så borde jag börja träna mer.
Innan vi fick Olivers rutiner och dagssömn i skick led jag av bristen på egen tid. Christina skriver om hur hektiskt det är en med 10-11 månaders bebis som ständigt vill krypa och klättra överallt. Jag kan tänka mig att man då verkligen inte har någon tid att dricka sin kopp kaffe i lugn och ro. Det är nu det gäller att njuta av tiden med en 4-månaders som älskar att ligga på rygg och skratta, le och prata med en. Jag märker nu redan att han börjar nu bli frustrerad av att han inte kommer framåt när han ligger på magen och sparkar vilt. Det går sedan så snabbt och plötsligt är han inte längre min “lilla” baby. Gissa hur många gånger jag har gråtit över det de senaste månaderna. Jag skyller på hormonerna!
Ohh så söt man får vara =D
haha jaa han är faktiskt gullig 🙂 så man förlåter honom efter alla jobbiga nätter 😀