Vecka 21: Redan halvvägs!

Idag var vi på rutinultraljudet. Jag har egentligen inte varit så nervös för den men stunderna innan var väldigt spännande. Trots att magen växer och babyn sparkar aktivt där inne kan man ju inte veta om det är något fel med utvecklingen. Men allt var jättebra och vi såg små minifötter och minifingrar och en miniperson som vi redan älskar mer än allt annat!

Barnmorskan skrev könet på en lapp så att vi får kolla lappen på tumanhand. Imorgon ska vi äta på en fin restaurang för att fira och öppna lappen. Så sjukt spännande att vi snart vet lite mer om vår miniperson!

Vecka 20

Vecka 20. Så konstigt att jag nu är halvvägs in i graviditeten? Jag tänker fortfarande att det är helt i början men så är det ju inte. På söndagen kände Daniel för första gången rörelser genom magen. Och trots att jag känner rörelser med jämna mellanrum blir jag alltid lika glad av dem. Mitt i ett tre timmars möte på jobbet kan den lilla plötsligt börja sparka och vara rastlös och så börjar jag le för mig själv när jag inser att det inte bara är jag; vi är ju två. Och samma händer när jag vaknar klockan fyra på natten och inte får sömn. Sedan börjar lillen göra kullerbyttor i magen och så är vi plötsligt två som inte får sömn. Så otroligt mysig känsla!

Men annars då? Jag märker att jag och min kropp verkligen behöver semester men ändå är det den kommande semestern som stressar mig. Det finns så mycket att göra på jobbet och de här senaste dagarna har jag haft hög puls och känt mig andfådd pga stress. Jag måste varva ner och tänka på hur dåligt det är med stress. Andas in, andas ut. Kanske jag borde börja meditera.

Varje helgdag under våren har jag jobbat in och så har jag även jobbat extra under vissa veckoslut så nu på fredagen får jag en ledig dag! Och imorgon efter jobbet åker vi till Tyskland. Det blir en lång dag men ändå så roligt att få se en ny stad och att umgås med svärföräldrarna.

Vecka 18

Mitt mående går verkligen i vågor nu! Ena dagen känner jag mig mer som mig själv och har energi och nästa dag somnar jag direkt klockan 18 efter att jag har kommit hem från jobbet och lider hela dagen av migrän. Den här veckan har jag haft ett par väldigt dåliga dagar men jag hoppas det snart håller på att vända. Det jobbiga är när man inte alls kan förutspå sitt mående. Det blir svårt att planera program då man inte vet när migränen eller illamåendet kommer.

Förra fredagen var vi hos rådgivningen och där fick vi höra hjärtslagen. Det var först svårt att hitta dem och då hann jag bli lite orolig. Men den lilla typen hade bara gömt sig bra och låg säkert och sov då det var så tidigt på morgonen. Om tre veckor blir det rutinultraljud! Jag är nog nu lite nervös inför det men det gäller ju bara att vara positiv och tänka att allt är bra.

Vecka 17

Jag lider fortfarande av migrän men tröttheten har lättat en aning. Fram till vecka 16 somnade jag direkt efter jobbet och kunde inte planera in något program på kvällarna eftersom jag visste att jag skulle vara helt för trött. Men under de senaste dagarna har jag märkt att jag ju hålls vaken utan att somna framför alla tv-serier och filmer vi försöker se på!

Magen går fortfarande att gömma med lösa kläder (tror jag?) men nu vet alla på mitt jobb så det finns ingen orsak att gömma det. Jag är ändå såklart ovan att se mig själv med mage och märker att jag omedvetet försöker gömma den. Det är kanske så nu i början då magen inte ännu är så stor att man genast skulle förstå att jag är gravid om man inte vet.

På fredagen ska vi gå till rådgivningen för andra gången. Det ska bli roligt! När vi var på första rådgivningsbesöket stressade jag över att hinna till ett möte på jobbet, så jag ville inte ställa några frågor som skulle leda till att det drog ut på tiden. Det ångrade jag lite efteråt, men nu har jag ju en ny chans att ställa frågor. Och jag tror vi ska lyssna på fostrets hjärtslag! Det är så länge sen vi hörde dem senast, så det ser jag förstås fram emot.

Vecka 4

Nu är flytten verkligen nära! Om fem dagar börjar vi bära första flyttlådorna till den nya lägenheten. Det är så otroligt spännande! Och nu märker vi att själva flyttkaoset börjar tära på oss. Vi hoppar över lådor när vi försöker komma från köket till soffan och snubblar över ikeakassar fyllda med kläder och skor. Det samlas damm i knutarna och det börjar bli jobbigt att andas och bo såhär. Men nu är det inte länge kvar! Igår, på lördagskvällen, tog vi itu med vårt förråd. Vi gick ner till källaren med en högtalare, lyssnade på musik och öppnade en vinflaska och började gå igenom saker vi inte hade rört eller saknat på sex år. Vi jobbade i över tre timmar och var helt slut när vi äntligen kom upp därifrån.

Sorgligt att lämna dessa knutar, men jag har försökt ta vara på tiden här. Jag har brunchat med min nästan-granne Julia, gått till Robertin Herkku för att köpa godis “en sista gång”, gått på promenad längs havet vid Brunnsparken, brunchat på Krog Roba, ätit middagar på Lungi, köpt ost och bakelser från Anton&Anton, köpt kaffe från Succes och varit allmänt nostalgisk. Men jag är samtidigt otroligt förväntansfull inför våra nya hemtrakter och vårt nya hem!! 5 dagar kvar!

Vecka 3

IMG_4021.JPG

Den här veckan gick igen galet snabbt. Den bestod av: snökaos, jobb, besök till Esbo, tömning av skåp samt packande av bananlådor som nu har tagit över hela vår lägenhet. Och på onsdagen besökte vi vårt blivande hem! Vi hade inte sett det sedan början av november, då vi var där på vår andra visning. Vi hade med andra ord inte sett bostaden en enda gång efter att vi hade köpt den. Jag var så rädd att vi skulle hitta något nytt, något vi inte alls tyckte om eller märka att den inte alls var så fin som vi mindes. Men tvärtom! Den var till och med bättre än vad jag kom ihåg. De tidigare ägarna visade runt och berättade att de hade förnyat listerna, eluttagen, golvet och dörrarna. Allt var i så bra skick och jag kan inte sluta tänka på den! Daniels pappa och styvmor ville också komma med och se den. De var lika förtjusta som vi och konstaterade att vi hade hittat ett riktigt kap. Om prick två veckor samlas våra familjemedlemmar och hjälps åt för att bära lådor, möbler och alla ägodelar från vårt nuvarande hem till vår drömlägenhet. Som tur har vi stora (och snälla!) familjer som hjälps åt. Bara två veckor kvar!! 

Vecka 1

Förra året försökte jag ju blogga en gång i veckan under hela året, men nu när jag kollar bakåt så orkade jag med det till vecka 10. Vi får se hur många veckor det blir det här året! Bloggandet ska ju vara en rolig sak och om det blir krystade inlägg varje vecka måste jag bara sluta med det, men annars tycker jag om idén att blogga åtminstone en gång i veckan.

Årets första vecka är nu förbi. Vi skålade in det nya året på en årsfest i Esbo. Före festen tog jag några gravidporträtt på Sonja (ska visa er om några dagar) och drack lite bubbel medan vi fixade oss fina inför festen.

sonjajagpånyåretOch på fredagen åkte Sonja och jag till Åbo för att ha ordentligt med kvalitetstid på tumanhand. Istället för att ge varandra julklappar bestämde vi oss för att äta en lyxig brunch på M Kitchen & Café, shoppa, turista och stanna två nätter i Åbo. Det var ett mycket lyckat koncept!åbo1

 

 

auraå

sonjaiåbo

img_3884

åbo5

 

 

Vecka 10

tulpaner1.JPG

Lägenheten är fylld av färggranna tulpaner och trots att det både regnade och snöade idag tyckte jag att det låg lite vår i luften. Kanske är det skenet på morgonen? Och att det fortfarande är ljust då jag promenerar hem från kontoret. Snart är det ju påsk och då är det officiellt vår! Längtar så otroligt mycket efter påsken det här året.

Förra veckans höjdpunkt var definitivt lördagen. Vi hade bjudit våra föräldrar hem till oss för att prova på olika viner, så att vi skulle hitta de rätta vinerna att servera på bröllopet. Vi smakade på tre vita och tre röda viner och hittade de smakerna vi alla tyckte var bäst. Det var en så rolig kväll med mycket skratt, prat om gamla minnen och lite bröllopsplanering. Eftersom vi båda har skilda föräldrar var vi 9 stycken personer på plats (Daniels styvpappa var tyvärr utomlands) och jag blir alltid lika förvånad över hur bra alla kommer överens och hur roligt vi alla har det tillsammans. Vi är som en hel stor familj.
Antal dagar till bröllopet: 96

Vecka 9

Vecka 9 var en bra vecka med kompisluncher, spontan afterwork med skumpa, bio mitt i veckan, solsken, en lugn fredagkväll för mig själv och fest på lördagen. Alla dessa ingredienser är väl vad som behövs just nu mitt i vintern.

Photo 02-03-2018, 12.13.58 (1)

Photo 03-03-2018, 16.08.31

Antal dagar till New York: 31.

 

Vecka 8

vichtis18.JPG

Förr brukade jag alltid se alla Oscarsnominerade filmer långt innan själva Oscarsgalan och jag brukade alltid vaka för att se vilka skådespelare som vann och vilken film valdes till årets bästa av juryn. Jag minns alltid när Sonja och jag dukade fram energidrycker, Doris-kex, vindruvor och annat snacks när vi bänkade oss framför tv:n för att följa med galan. Och herregud så trött man var följande dag..

Nu har jag knappt hunnit hänga med att det redan är februari och att Oscarsgalan närmar sig. Det gör mig lite ledsen och det är så beskrivande till att tiden inte räcker till. På ett sätt skulle jag gärna ha det så, att dessa kalla vinterdagar går fort förbi, för då kommer vi snabbare till sommaren. Men det stressar mig och det känns som att man inte hinner med allt: prestera mer, utvecklas, vara kreativ, skriva och komma vidare på skrivprojektet, delta aktivt i kursen, hinna träffa vänner, hinna vara en bra vän och höra av sig oftare, vara en bra flickvän, träffa föräldrarna, röra på sig mer, träffa brorsbarn, läsa böcker, planera bröllop, vara glad och känna sig lugn och nöjd. Men jag tänker mig att det lugnar sig bara det blir vår. Vet inte egentligen varför det skulle hända, men så känns det bara?

Och jag har nu hittat ett fungerade koncept som åtminstone lite dämpar ångesten över att jag inte hinner träffa vänner: jag träffar dem på luncher och om ett par veckor har jag en frukostdejt med Jannika! Effektivt att hinna ses före jobbet.

vichtis2018_.JPG