Bröllopsdag

Den 16.6 var det jämnt tre år sedan vi gifte oss. Det känns märkligt att det har gått tre år men samtidigt har det också hänt en hel del under de senaste tre åren. Vi hann köpa vår första lägenhet, båda har bytt jobb, jag blev gravid, vi blev föräldrar och så sålde vi lägenheten och flyttade till Esbo. Allt på bara tre år!

På vår tredje bröllopsdag satt jag i vår trädgård med Oliver i famnen och skrattade åt Daniel som klippte vår gräsmatta för första gången. Det kändes så absurt att tänka på vem vi var på den där varma junidagen i kyrkan, nervösa och glada, precis nygifta och med hela vårt gemensamma liv framför oss. 28-åriga jag hade ingen aning om att jag skulle sitta i min egen trädgård och bo i ett radhus i Esbo bara tre år senare, med en livlig 1,5 åring i famnen. Som 28-åring kändes det så avlägset för mig. Men här är vi nu och lyckligare än någonsin!

På själva dagen firade vi med en godare middag och rosé på balkongen. Vi gav varandra presenter och så tittade vi på bröllopsbilder. Det var fint!

Jag fick ett par Birkenstock-sandaler jag hade önskat mig. Så bekväma och fina!

Det kändes som om vi var utomlands när vi satt på vår balkong och åt jordgubbar. På veckoslutet firade vi stort med hotellövernattning!

Att flytta med en 1,5-åring

Note to self: flytta aldrig mer. Gör det bara inte! Klart jag visste att det skulle vara jobbigt, men wow.. Själva flytten är nu förbi, men vi lever fortfarande i ett flyttkaos. Daniel jobbar om dagarna och jag tar hand om Oliver, så det går väldigt långsamt att packa upp och fixa allt färdigt. Som tur har vi ändå fått mycket hjälp av min mamma som kört från Ekenäs flera gånger för att hänga med Oliver när vi har åkt till Drumsö för att tömma bostaden. Vi bestämde nu dessutom att köpa städhjälp för den gamla bostaden för att underlätta livet en aning.

Några dagar innan själva flytten kom Sonja, Joni och Elliot för att titta på det nya hemmet och hjälpa med några lådor. I en veckas tid förde vi lådor och saker varje kväll. När själva flyttdagen kom var det främst de största möblerna kvar att flytta. Det kändes som ett bra beslut av oss! Dessutom köpte vi flytthjälp för de stora möblerna. Kan verkligen rekommendera Muuttolegendat om man känner att man vill göra det lättare för sig.

Någonstans där bakom alla flyttlådor finns ett kök.

När Oliver äntligen hade somnat kring 21 öppnade Daniel och jag en flaska champagne och pustade ut på vår balkong. Då visste vi inte ännu hur hemsk natt vi hade framför oss. Oliver vaknade med 30 minuters mellanrum hela natten igenom, trots att vi tog honom i vår säng. Han grät och jag hade så dåligt att vara. Jag tänkte att vi nu har förstört honom när vi flyttat från hans första hem, hans tryggpunkt. Nästa dag såg vi att han hade fått en ny tand, så det var nog inte bara ångest över flytten som höll honom vaken.

Äntligen en egen trädgård! Det är fortfarande en djungel, för det är såklart inte högst på prioritetslistan. Men på veckoslutet hinner vi kanske rensa lite? Oliver är mycket fascinerad över (och ibland lite rädd för) alla humlor, flugor, sniglar, skalbaggar han hittar i trädgården.

Jag ser fram emot att bekanta mig med våra nya hemtrakter. Än så länge verkar det verkligen härligt. OM jag någonsin mer kommer att flytta i mitt liv så måste jag komma ihåg att göra det i maj/juni. Det är svårt att vara på dåligt humör och stressad när naturen visar sin vackraste sida. Helt tydligt är det möjligt, men det gör det kanske hela lite lättare. Även om det har varit jobbigt har vi nog också verkligen njutit av vårt nya hem. Varje dag är vi alla tre helt förundrade att vi verkligen får bo här. Det känns nästan för bra för att vara sant. Men det är sant och här bor vi nu och flyttar inte bort pålääääänge.

Nycklarna till nya hemmet

Nu har vi fått nycklarna till vårt nya hem! Vi har åkt dit nästan varje dag för att föra lådor och saker. Varje gång vi är där blir jag mer och mer förälskad i huset. Oliver älskar också att vara där, vilket är ett gott tecken.

Gården ser ut som en djungel, men när vi har fått alla saker flyttade över så tar vi tag i det projektet. Det blir så spännande! På lördagen sover vi första gången i vårt nya hem!

Åh älskar den här vyn!

Och vårt äppelträd. Så idylliskt!

Pavlova, fotboll och grannar

Knoppar har förvandlats till löv, häggen har redan börjat blomma och snart slår väl syrenen också ut. Det är med andra ord försommar nu. Eller? Hursomhelst så har jag försummat bloggen på sistone. Det känns som att det har hänt mycket, men ändå inte. Vi är mitt inne i en flytt, vilket inte är det lättaste med en vild 1,5-åring. Men det blir nog bra! Och vi är alla så ivriga inför flytten. Om en vecka sover vi första natten i vårt nya hem. Längtar så!

Vi har fortsatt att träffa vänner utomhus. Bland annat på Casinostranden och i olika lekparker. Skönt att det nu blir varmare så att man kan vara lite socialare igen. Överlag känns det som att det finns hopp om ett normalare liv. Det är säkert inte länge kvar tills jag får vaccinet! Daniel fick vaccin redan för flera veckor sedan, eftersom han hör till riskgruppen.

Sedan firade vi såklart morsdag! Det var min andra morsdag som mamma. Jag fick läsa tidning i sängen medan pojkarna fixade frukost. Så fick jag egen tid medan de plockade vitsippor till mig. Jättefina Marimekko-koppar fick jag också som gåva. På eftermiddagen kom min mamma på besök och Daniel hade lagat en utsökt pavlova! Jag blev riktigt bortskämd hela dagen. Lyxigt!

I maj började Oliver spela fotboll! Varje vecka samlas samma grupp i min gamla hemstad och sparkar boll, lär sig nya saker och leker. Väldigt roligt men också lite kaotiskt. Gruppen består av barn i åldern 1-3.

Vi har också hunnit vara några dagar i Vichtis. Då fanns det ännu vitsippor och knappt några blad på träden. Det ser säkert så somrigt ut nu. Jag vet inte när vi nästa gång hinner åka dit när vi nu har så mycket med nya hemmet, men snart är det sommar och då blir det nog mer tid för utflykter och stugbesök.

Här leker Oliver med sin kompis Saga som är en månad yngre än han. Så trevligt med vänner som har barn i samma ålder!

Oliver är alltid så ivrig hos sin morfar, för där finns så massor olika duplon och andra leksaker. På sommaren ska vi kanske ut och segla med morfars segelbåt. Hur kommer det att gå med en 1,5 åring som knappt orkar sitta stilla? Ett äventyr blir det åtminstone!

Vi hann också äta middag hos Daniels bror och flickvän som bor i samma husbolag som vi. I ungefär ett halvt år hann vi vara grannar. Synd att vi inte kommer att vara det mer om en vecka! Vi hade en så rolig kväll hemma hos dem och blev bjudna på en så god middag. Nästa gång blir det grillkalas hemma hos oss!

Drumsöhemmet

Nu är vår lägenhet till salu. Det känns spännande men också lite sorgligt. Det var ju där allt det stora hände!

Vi flyttade in i februari 2019. Vi var så otroligt ivriga och förväntansfulla. Nu hade vi äntligen en egen balkong, mer utrymme, tre rum, stora fönster, ett vardagsrum som badade i ljus också på vintern. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet med den lägenheten. Så mycket älskade vi den att vi gick med på att överleva en stor rörsanering, bara vi fick bo där, i den lägenheten och på den ön.

Det var i den lägenheten som graviditetstestet för första gången visade positivt. Bara ett par veckor efter att vi flyttat in. Något magiskt var det ju med den lägenheten, tänkte jag. Och den bostaden blev Olivers första hem. Jag minns fortfarande så tydligt de där första sekunderna i vårt hem när vi plötsligt var tre. Vi hade precis kommit hem från sjukhuset och det kändes så overkligt att vara hemma igen. Daniel sprang omkring i lägenheten och checkade alla rum för att kolla om det var för kallt eller varmt. En mycket stressad och orolig pappa var han de där första stunderna, sött.

Det var i den lägenheten Oliver tog sina första steg, hade sina 1-årskalas och lärde sig att säga mer än mamma och pappa. Vi firade julafton, nyår, 30-årsfödelsedagar, första mors- och farsdagar. I två år och tre månader hann vi skapa våra mest värdefulla minnen där och därför känns det lite vemodigt att lämna det bakom oss. Men också fint att någon annan snart kan skapa minnen för livet i den lägenheten. Och att vi snart får flytta till vårt drömhus!

Havet och trädgården

Veckorna springer iväg. Nu är det plötsligt fredag igen? Jag tycker det hela tiden är fredag! Men hellre så än hela tiden måndag. Förra veckoslutet var som ett helt vanligt veckoslut. På fredagen badade vi bastu, på lördagen lekte vi på Casinostranden och på söndagen åkte vi till våra nya hemtrakter för att bekanta oss med området.

Det var väl 10 grader varmt och solen sken. Det kändes som vår. Ca femton minuters promenad från huset vi kommer att flytta till finns den här stranden. Ljuvligt med en sandstrand så nära oss!

Oliver var inte stilla en sekund. Det blir nog inte många lugna stunder på stranden på sommaren. Men ändå roligt att kunna gå dit för att leka!

Jag är så glad över att vi flyttar så nära havet! Annars skulle jag nog ha mer ångest över att lämna Drumsö. Havet är inte lika nära som vi nu har här på Drumsö, men ändå ser vi det från fönstret och vet att det finns där, en kort promenad ifrån oss. Det gör mig glad. Och förväntansfull. Jag börjar nu bli otålig och vill planera och fixa i vår trädgård! Förr har jag verkligen inte klarat av att ta hand om enkla krukväxter, men de senaste två åren har något ändras och nu älskar jag att ta hand om växter! Och de verkar dessutom må bra hos oss och växa fint. Och det ska bli så roligt att fundera ut vad vi ska plantera och odla på vår gård. Snart, snart..

Drömhuset

Vi har köpt ett hus! Allt hände sedan väldigt fort. Jag skrev det här inlägget om våra husdrömmar och om att vi inte hade skyndsamt att hitta vårt nästa hem. Och fem dagar senare hittade vi det! Jag visste direkt att det var något speciellt med huset, så när klockan blev 8.01 ringde jag till fastighetsmäklaren och bokade en visning. Hon blev chockad över hur snabbt någon ringde, men av erfarenhet hade jag märkt att de bästa husen såldes väldigt fort. I vissa fall hann vi inte ens gå på visning, för då var huset redan sålt (några timmar efter att annonsen hade publicerats). Så det gällde att vara snabb.

Vi gick på visning samma dag. Solen sken för första gången på väldigt länge och det låg något magiskt i luften när vi körde in till gården. Grannarna var samlade längs vägen för att de väntade på glassbilen som kom bakom knuten. Vi fick genast en så bra känsla av området. Mysigt, stämningsfullt, varmt. När vi steg in i huset kände jag det direkt. Magkänslan som sade att det var här vi skulle bo. Och jag såg på Daniel att han tänkte samma sak. Oliver sprang mest runt och ville röra i allting. Huset hade ett öppet kök, högt till tak, en balkong och en mycket stor bakgård, bastu, tre sovrum och havsutsik. Allt vi hade önskat oss.

Vi är så lyckliga över att äntligen ha en egen gård där vi kan odla tomater, vinbär och örter. Gården har dessutom ett äppelträd, så idylliskt. Igår blev köpet officiellt och i slutet av maj flyttar vi!

Glad påsk!

Idag var det första dagen som solen värmde och jag kände vår i luften. Måsarna har börjat ropa och snön har smultit nästan helt och hållet här på Drumsö. Ikväll har jag bakat en citronpaj som ska ätas imorgon när vi firar påsk. Det blir en liten påskmiddag med min mamma, Daniel och Oliver. Fint att ändå kunna fira på något sätt.

Oliver blir nog också jätteglad när han märker att vi båda är lediga och hemma med honom över ett förlängt veckoslut. Han är alltid som lyckligast när vi alla är samlade.

Åh som jag njuter av dessa ljusa vårkvällar! Jag hade glömt hur solig vår lägenhet blir på våren och sommaren.

Nu ska jag njuta av ett glas rosé framför en film. Glad påsk!

Veckoslutet

Små pyjamasfötter, hett kaffe och god frukost på fredagsmorgonen. Jag har märkt att det oftast är en bra stämning på fredagar, oavsett om man jobbar eller inte. Efter frukosten fick Oliver se en stund på barnprogram och jag fick läsa tidningen i lugn och ro.

Lycka är att ha en morfar som hämtar nya duplon medan man sover dagssömn. När Oliver vaknade hade han nya leksaker att bygga med. Duplon är nu just det roligaste han vet. Och jag tycker själv att det kan vara ganska terapeutiskt att bygga med dem. Också ett sätt att få Oliver att lugna ner sig och då har han även en liten paus från att springa runt, runt, runt i lägenheten.

Fredagar är nuförtiden ännu roligare än förr, eftersom vi har gått och bokat bastutur. Varje fredagen från kl 16-17 badar vi alltså bastu. Om vi inte är på stugan, men då badar vi nog troligen bastu där. När man tänker på saken är det ju ganska galet, men också roligt hur viktig bastun är för finländare. Vi har gått på ca 10 husvisningar och varje hus har haft en egen bastu. Det lär finnas mer än 3,5 miljoner bastur i Finland.

På lördagen lagade jag en liten brunch som bestod av pocherat ägg, sparris, gravad lax, avocado och hollandaise. Riktigt gott blev det! Och äntligen är sparrissäsongen inledd!

På lördagen var vi alla tre länge i lekparken och byggde snögubbar innan det började regna och allt det vita förvandlades till slask. Sen köpte vi nya gardiner och dekorationskuddar till sovrummet. Mycket spännande.

Och på kvällen, när Oliver hade somnat, fick vi ha en date night här hemma. Vi åt Hotpot, drack vin och umgicks. Det blir så lätt att man bara tittar på en serie eller film tillsammans när man är trött, så det är bra att ibland satsa på att umgås och verkligen prata. Konstigt (men bra) att vi ännu har så mycket att prata om, trots att vi är tillsammans (eller i samma lägenhet åtminstone) 24/7. Maten var jättegod! Vi hade blomkål, paprika, morötter, bok choy, svampar, kött och vitlök som vi lade i fonduepannan. I pannan puttrade en god sataysmakande buljong. Och till det åt vi nudlar.

Husdrömmar

Jag älskar vårt hem. Och jag älskar ön vi bor på. Och att jag kan se havet från vårt vardagsrumsfönster. Det är verkligen inte något man kan ta för givet här i Helsingfors. Men ändå har jag börjat längta efter att bo i hus. Jag trodde aldrig att det skulle hända. Väldigt länge var jag helt övertygad om att jag kanske alltid ville bo i centrum av Helsingfors eller på Drumsö. Men sen kom pandemin och allt skiftade. Vi tillbringar ju typ 95 % av vår vakna tid hemma nu. Och då märker man plötsligt hur det skulle vara trevligt med en egen gård. Och flera rum. Mer förvaringsutrymme. Öppet kök. Det är konstigt hur åsikter och planer kan ändras på ett år. Vi är inte nu påväg att flytta, men vi har börjat gå på husvisningar. Jag vet inte ännu om det är på fullt allvar, men samtidigt om jag räknar hur många visningar vi har gått på de senaste månaderna så tror jag nog det närmar sig 10. Om inte mer?

Det har också blivit av en besatthet att klicka fram Oikotie-appen och bläddra igenom de nyaste annonserna. Kanske det också är spännande nu när man inte kan göra så mycket annat. Man kan inte boka resor eller planera något. Då är det väl underhållande att försöka föreställa sig hur det skulle vara att bo i ett par- eller radhus i Esbo eller Helsingfors. Vi har inte alls skyndsamt och jag har också lite svårt med tanken att vi skulle flytta bort från finaste Drumsö. Men det skadar ju inte att gå på visningar och att ha något roligt att drömma om. Varje gång vi varit på visning har vi också blivit klokare på vad vi egentligen vill och inte vill ha. För Daniel är det t.ex. livsviktigt med ett öppet kök, eftersom han älskar att laga mat och vill kunna umgås med gästerna (sen när man äntligen får ordna middagsbjudningar) medan han tillreder maten. För mig är det viktigt med en gård. Och stora fönster, så att huset badar i naturljus. Och nu just har Daniel sitt kontor i vårt sovrum, så det skulle vara skönt med ett skilt kontor.

Men nu njuter vi ännu av livet på Drumsö och roar oss med att drömma om framtida hem. Skönt att inte ha bråttom.