Resandet

Åh vad jag saknar att resa! Det är snart tre år sedan jag reste utomlands (om man inte räknar med vår lilla Tallinnresa). Då var jag gravid och besökte mina svärföräldrar i Leipzig. Vem hade trott att det var den sista resan pålääänge? Vi hade ju bokat en resa till våren 2020 men som alla andras resor så inhiberades den. Och idag skulle vi egentligen ha suttit på en solig balkong i Spanien med ett glas bubbel i handen, men förra veckan var vi tvungna att fatta ett beslut och vi bestämde att flytta på resan till maj. Det kändes inte tryggt att resa nu och vi vill kunna njuta av resan utan att behöva oroa oss om att bli sjuka utomlands och att inte komma hem. Så det kändes som rätt beslut, även om jag gärna hade åkt på en resa.

Jag har klarat mig förvånansvärt bra utan att ha en resa bokad. Förr kändes det nästan deppigt att inte veta när man skulle resa till näst. Men nu har man haft en del annat att tänka på och dessutom har det ju inte ens gått att resa på grund av corona. Men jag är ändå så glad att det finns bilder från alla våra äventyr! När jag bläddrade igenom bilderna kunde jag nästan känna kryddoften i Marocko, se de blinkande neonljusen i New York och känna smaken av ramen i Tokyo. Det kommer nog en dag då vi kommer att få resa igen. Det blir kanske aldrig helt som förut, men det blir nog bättre snart. Det måste det ju bli.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s