Skogen har en lugnande effekt på mig. Jag fyller mina lungor med doften av barr, fukt, jord, träd, bär, svampar. På hösten är luften alltid lika klar, krispig, frisk. Min favorit årstid är här och det här är första gången jag hinner njuta av den. Det är svalare än det brukar vara i september och jag har en för tunn jacka och dåliga skor för att gå på skogspromenad. Oliver springer glatt framför oss och jag tänker att han blir säkert en friluftsmänniska när han är stor. Själv skulle jag inte kalla mig för det, men ändå älskar jag att vara här i naturen. Kanske det inte är för sent att bli en friluftsmänniska?
Vi går nya stigar som vi inte har gått förut. Vi går djupt in i skogen och det är bara vi tre. Plötsligt känns skogen ganska stor och jag börjar tänka på björnar. Rör de sig också här i skogen? Vad om vi möter en enorm björn under vårt skogsäventyr?
Vi samlar kottar och pinnar, snubblar ibland, äter lingon och havtorn rakt från buskar och berättar om naturen för Oliver. Vi grillar korv vid en lägereld och glömmer bort allt annat än här och nu. På kvällen när Oliver har somnat badar vi bastu. Jag har saknat stugan och längtar redan efter nästa besök!
amanda sofia 