amanda sofia

Förra fredagen packade vi bilen proppfull med saker, körde i nästan två timmar genom vintriga landskap och kom sedan fram till Åbo, där vi skulle stanna över veckoslutet. Det kändes nostalgiskt för Daniel att komma till Åbo, eftersom han bodde där i fyra år när han studerade vid Åbo Akademi. Under dessa fyra år var vi ihop, så det blev en hel del Åbodagar för mig också.

Vi övernattade i min pappas lägenhet. Det är en splitterny etta fast vid ån. Mycket fint! Jag ser framemot flera Åbovistelser på sommaren, då staden verkligen kommer till sin rätta.

Oliver var också så glad av ett miljöombyte. När vi kom fram sprang han flera varv runt i bostaden och ville såklart röra på allt. Det var också mycket fascinerande att man kunde se en stor båt och trafik från fönstret.

Det var smällkallt men fint i Åbo. Vi gick på promenader och körde till Runsala. Det finns inte så mycket annat man kan göra i dessa coronatider, men roligt hade vi ändå.

Vi vågade oss ändå till ett litet, gulligt café i Runsala. Jag sade till Daniel att jag gärna delar på en munk. Sedan kom han med den här. En donits större än Oliver, typ. Men den var god, även om vi var tvungna att packa ner halva för att vi inte orkade äta den.

Små äventyr och avbrott i vardagen är nödvändiga i dessa tider. När vi på söndagen åkte hem hade vi samlat på oss flera minnen och ny energi.