För snart två veckor sedan var det dags att vinka hejdå till Vichtis. En fredagseftermiddag, efter Daniels arbetsdag, packade vi ihop vårt pick och pack, försökte få allt att rymmas i bilen och körde till slut hem till ön, till finaste Drumsö.
Ärligt sagt var det ett ganska tröttsamt veckoslut, även om det kändes skönt att flytta hem. Men Oliver vaknade hela natten igenom och grät. Jag antar att det kändes konstigt att flytta till ett ”nytt” hem där allt var inplastat och packat i lådor. Stackarn! Och hela lördagen gick åt till att städa och installera lampor och försöka få någon ordning på något. Som tur fick vi hjälp av Daniels pappa och styvmor, för annars hade vi nog inte fått något gjort. På eftermiddagen kom min pappa och borrade upp mörkläggningsgardiner, så att Oliver skulle sova ens litet bättre.
På lördagen hade vi fått vardagsrummet och sovrummet i skick, så att Oliver kunde vara på golvet och leka. Skönt!
Nästa morgon var det Daniels födelsedag! Det blev nog inte så festligt eller avkopplande för honom. Vi får ta igen det och fira en annan dag istället! Men jag beställde frukost till honom.
Sedan klädde vi på oss finkläder och åkte till kyrkan. Min fina guddotter skulle nämligen konfirmeras! Det kändes skönt med en paus från flyttkaoset, men direkt efter konfirmationen var vi tvungna att fortsätta fixa i lägenheten.
När vi blev hungriga beställde jag hem Daniels favorit; ramen.
På kvällen öppnade vi ändå en flaska bubbel för att fira Daniel som fyllde 31 år. Och trots att det varit tungt, så är det ändå skönt att vara hemma.
amanda sofia 