
Klockan är några minuter över sju när Oliver väcker mig. Jag minns inte så mycket av natten, bara att jag i något skede vaknade av att min hand hade domnat mellan spjälorna i Olivers säng. Det var ändå en ganska bra natt, trots några uppvak. När jag drar upp gardinen möts jag av ett strålande solsken och ett flyktigt lager av dis som ligger som en slöja över den stora sjön. Jag kommer att sakna den här vyn, tänker jag då jag förbereder kaffet. Plötsligt ser jag något enormt som simmar mitt ute på sjön. Det är en älg som simmar från en ö till en annan. Jag går ut ur stugan och beundrar det magnifika djuret med sina horn. Vi är så nära naturen här. Jag är så tacksam över att vi har fått uppleva en såhär unik sommar mitt i Finlands natur. I tre månader har vi nu bott här och snart är det dags att packa ihop våra saker och flytta in till stan igen.
