Från alla håll och kanter hörde jag alltid att ”Det är så lätt i början, den där första tiden sover ju babyn hela tiden” och att ”de somnar var som helst och överallt” samt ”försök sova när babyn sover”. Jag vet inte vad för bebisar de här människorna har träffat men vår baby sover verkligen inte hela tiden och överallt. Helt i början somnade han klart bättre än nu, men han har alltid varit ganska nyfiken och om vi har haft gäster eller han har träffat människor så har han alltid kämpat emot sömnen.

Nätterna
Nuförtiden vaknar han minst en gång i timmen under natten. Han vaknar inte gråtandes, men han sover rastlöst och det enda som tycks lugna honom är att amma. Så han äter väldigt mycket under natten. Det betyder att jag nu i snart två veckor har vaknat en gång i timmen varje natt. Jag har alltså inte kommit in i någon djup sömn på väldigt länge. Men aldrig har jag drömt lika mycket som nu, vilket ju ändå är något positivt. Jag hinner ändå komma in i den fasen av sömnen innan det är dags att vakna igen. Jag har läst att det här skedet kan bero på en utvecklingsfas. ”4 kuukauden hulinat” på finska och kanske det finns något motsvarande begrepp på svenska? Det är egentligen ganska logiskt att babyns sömn påverkas med tanke på hur mycket de utvecklas i det här skedet av livet. Plötsligt under en dag har de kanske lärt sig att vända sig, hittat sina fötter eller har annars bara utvecklats i hjärnan och förstår att de inte längre är en del av mamman. Men jag undrar när den här fasen är förbi och när jag ska få sova en hel natts sömn igen?
Malin, som har en lika gammal baby som vi, skriver också om sömn. Och som hon tänker jag aldrig mer ta en hel natts sömn för givet.
Dagarna
Ibland känns det som att dagarna går åt till att försöka få Oliver att sova dagssömn. Han somnar bara i vagnen eller i famnen då jag ammar. Det brukar bli en-två vagnpromenader per dag för att få honom att sova. För någon vecka sedan provade vi för första gången att lägga honom i vagnen på vår balkong och det har fungerat ganska bra. Då får man lite egentid om han lyckas sova mer än 30 minuter. Man skulle ju kunna tro att om en baby är tillräckligt trött så somnar han eller hon av sig själv, men så är det verkligen inte. Det märks också direkt om han inte har sovit tillräckligt under dagen, för då blir kvällarna väldigt hysteriska.

Det här inlägget var kanske inte så intressant för någon som inte har barn, men sömn är något jag går och tänker på väldigt mycket just nu. Jag tror mina amningshormoner håller mig vaken om dagarna och tanken om att det här bara är en fas i livet. När jag är gammal och grå kommer jag nog att sakna den här tiden trots sömnbristen.
ja det där är så extremt olika ingen är den andra lik, vår tös vaknade ungefär efter 2-3 och var ledsen och det höl i sig länge
Oj nej, det blir nog tungt i längden! 😔
Det är nog så individuellt. Vi fick en son som har sovit väldigt bra från första början, både dagar och nätter. Men visst är det tungt när det blir perioder när sömnen är sämre. Nu när han blivit äldre så märkte vi att hela familjen sover bäst när vi sover i separata sovrum, men han nattäter ju inte längre heller så därför fungerar det. Så himla intressant ändå att diskutera sömn tycker jag.
Jaa eller hur! Var nog aldrig så intresserad av sömn innan bebis och nu är jag besatt 😅 vilken tur att ni fått bra nätter, men alla har troligen perioder med sämre sömn. Det gäller väl bara att komma ihåg att det är tillfälligt ☺️
Det kallas språng på svenska. Appen The wonder weeks går igenom faserna och gör en individuell kalender så att man hänger med i åskmolnen. Tungt att vakna en gång i timmen. B har också haft sådana nätter men som tur bara varit enstaka. Kämpa kämpa❤️
Just det, bra o veta! Hade helt missat den appen, måste kanske ladda ner den så att man är förberedd 😅 Tack Lina 🥰