I augusti fyllde Daniel 30 år! Vi var sjutton år när vi träffades och snart är vi båda 30 år, gifta bostadsägare som ska bli föräldrar om några veckor. Sjukt hur snabbt tiden går! Som gåva gav jag Daniel en “pappalåda” fylld med saker och tillhörande rim. I lådan fanns bl.a små seglarstrumpor, “I love dad”-body, en god öl, salmiak, skumpa, slips, bröstnäsduk, ett Playstation-spel, en finare krydda, vaniljsmakande kaffe (av någon anledning älskar han sånt) och mjölkersättning. En blandning av baby-saker och saker han tycker om. Han verkade bli glad av gåvan! När han hade öppnat pappalådan drog jag fram en väska jag packat i smyg och beställde en Uber åt oss. Pappalådan var nämligen inte den huvudsakliga presenten.
Min egentliga gåva var en staycation på Clarion Hotel i Helsingfors! Jag hade bokat ett superiorrum med otrolig vy över Busholmen och havet.
Väl framme beundrade vi utsikten och väntade på att poolen på taket skulle öppnas. Vi hade rum på femtonde våningen, dvs. Nästhögsta våningen i hotellet.
När vi kom till poolen (som var utomhus!) och bastun fick jag tyvärr sammandragningar och värkar så jag var tvungen att gå till rummet för att vila, men födelsedagsbarnet njöt i bastun och poolen, så det störde inte hans dag.
När jag hade sovit på rummet i en timme hade jag igen mer krafter. Vi tog hissen ner till restaurangen där jag hade bokat bord. Jag beställde en jättegod lemonade och Daniel fick en cocktail. Sedan njöt vi av en god trerättersmiddag och av varandras sällskap resten av kvällen. Följande morgon åt vi hotellfrukost och checkade ut. Det var vår första men absolut inte sista staycation. Älskar konceptet och det kändes faktiskt som en miniresa!
Följande dag sov jag en några timmars powernap innan det var dags att fortsätta firandet i Vanda, hemma hos Daniels pappa. Där bjöds det på tårta, kräftor och roligt sällskap.
Åh vad jag saknar tiden då jag kan sitta och umgås med människor fortfarande efter klockan 22 utan att gäspa och hålla på att somna mitt i en mening. Men nu är det inte många veckor kvar! Det kan nog hända att tröttheten fortsätter efter att babyn har fötts (all sömnskuld) men kanske det ändå inte då känns som att jag är en zombie. Eller kanske det gör det?! När får jag egentligen känna mig pigg igen?