Det här året har våren verkligen smugit fram på tå. Långsamt och sakta. Nu just skulle jag så gärna bo ute på landet för att se hur stora förändringar som sker i naturen under en dag. Jag tror att nästa gång vi är i Vichtis har knopparna redan brustit. Den här gången vi var där fanns det ännu inga gröna löv någonstans. Men snart.
amanda sofia 