Förr brukade jag alltid se alla Oscarsnominerade filmer långt innan själva Oscarsgalan och jag brukade alltid vaka för att se vilka skådespelare som vann och vilken film valdes till årets bästa av juryn. Jag minns alltid när Sonja och jag dukade fram energidrycker, Doris-kex, vindruvor och annat snacks när vi bänkade oss framför tv:n för att följa med galan. Och herregud så trött man var följande dag..
Nu har jag knappt hunnit hänga med att det redan är februari och att Oscarsgalan närmar sig. Det gör mig lite ledsen och det är så beskrivande till att tiden inte räcker till. På ett sätt skulle jag gärna ha det så, att dessa kalla vinterdagar går fort förbi, för då kommer vi snabbare till sommaren. Men det stressar mig och det känns som att man inte hinner med allt: prestera mer, utvecklas, vara kreativ, skriva och komma vidare på skrivprojektet, delta aktivt i kursen, hinna träffa vänner, hinna vara en bra vän och höra av sig oftare, vara en bra flickvän, träffa föräldrarna, röra på sig mer, träffa brorsbarn, läsa böcker, planera bröllop, vara glad och känna sig lugn och nöjd. Men jag tänker mig att det lugnar sig bara det blir vår. Vet inte egentligen varför det skulle hända, men så känns det bara?
Och jag har nu hittat ett fungerade koncept som åtminstone lite dämpar ångesten över att jag inte hinner träffa vänner: jag träffar dem på luncher och om ett par veckor har jag en frukostdejt med Jannika! Effektivt att hinna ses före jobbet.
amanda sofia 